Dundertabbe från Placera.nu

Tidningarnas redaktioner fylls under sommarmånaderna med vikarier. Det gäller alltså att vara extra kritisk till den information som serveras. Detta gäller särskilt information från så kallade ekonomijournalister, där ju inte ens den ordinarie personalen är särskilt pålitlig.

För en stund sedan läste jag en artikel på Placera.nu om Kinneviks rapport. Rapporten var mycket bra och substansvärdet har ökat kraftigt under perioden. Innehaven har haft en positiv kursutveckling och till och med det onoterade Korsnäs tuffar på ganska bra. Trots det var rubriken något i stil med "Minskad substansrabatt i Kinnevik". Så långt inga problem, om det inte vore för att "journalisten" i själva texten skrev att substansrabatten fallit kraftigt och nu låg på endast 18 procent. Denna siffra fick han fram genom att jämföra substansvärdet den 30 juni med dagsaktuell kurs på 94 kr.

En person som räknar fram substansrabatt den 23 juli genom att jämföra substansvärdet den 30 juni med aktiekursen den 23 juli kan ingenting om aktier. Det handlar inte om ett oskyldigt misstag utan om ren och skär inkompetens. Personen ifråga är helt enkelt inte pålitlig som ekonomiskribent.

Kinneviks substansrabatt har under en längre tid hållit sig kring 30 procent. Det är därför inte helt uteslutet att någon som läser en artikel om att substansrabatten på kort tid sjunkit till 18 procent trycker på säljknappen. Ekonomimedier som Placera.nu eller Dagens industri serverar i stor utsträckning aktieplacerare med information som dessa använder för att fatta placeringsbeslut. Det är bättre att medierna helt avstår från att skriva artiklar hellre än att plocka in sommarvikarier eller låta fast anställd personsal stressa fram artiklar i ett tempo som gör att kvaliteten sjunker. Hellre ingen information alls än felaktig information.

Felet påpekades flera gånger i kommentarer till artikeln och är nu rättat. Kommentarerna raderades omgående.

Städning, träning, såpa

Det börjar bli dags för en rejäl städomgång här hemma. För att underlätta genomförandet av storstädningen har jag bestämt mig för att städa ett rum i taget. Jag började med hallen - det lättaste rummet. Tiden går fort när man städar. En timme försvann bara så där. Jag blev dessutom rejält svettig och sätter upp städningen som träning.

Ett städtips: Blanda ut grönsåpa i vatten och häll i en vanlig blomsterspruta. Du får ett billigt och miljövänligt rengöringsmedel som funkar till de flesta ytor och appliceras lika lätt som affärsköpta allrengöringsmedel, och som dessutom doftar underbart. Grönsåpa är dock inte antibakteriellt och bör därför inte användas för rengöring av t ex toaletten. Den stora svenska såpatillverkaren rekommenderar såpa för städning av nästan allting, inklusive barn, katter, elsladdar, hästars seldon och trätrallar.

Miljonkonto

Finanskvinnan skriver att hon vill se svenska banker följa efter sina amerikanska motsvarigheter och införa sparkonton med vinstmöjligheter.

Av princip tycker jag inte att någon på denna planet skall följa efter amerikanska banker i något, men det hör inte riktigt hit.

Faktum är att sparkonto med vinstmöjlighet under en längre tid var en realitet i Sverige. Den gamla Sparbanken (på min bankbok stod det 1 Sparbanken, jag blir lite sentimental nu - Swedbank är ett mycket sämre namn) erbjöd sina kunder denna möjlighet under beteckningen Miljonkonto.

Swedbank, då Föreningssparbanken, avskaffade kontotypen 2004. Även de flesta andra svenska banker hade någon typ av vinstkonton, men exempelvis Handelsbanken och SEB avskaffade kontotypen redan 1999. Föreningssparbanken lär ha varit sist ut med att lägga ner sparformen.

Den som vill spara pengar säkert med möjlighet att vinna pengar kan fortfarande köpa svenska statens premieobligationer.

Jag vet inte om jag vill ha tillbaka det gamla miljonkontot. Möjligtvis beror detta på att jag själv aldrig vann några stora pengar. Någon gång vann jag en tusenlapp, om minnet inte sviker mig. Idag föredrar jag dock att spara mina pengar på ett vanligt konto och istället själv satsa en slant på Lotto om jag känner mig lyckosam.

Volvos kapitalisering svag helt i onödan

AB Volvo har under den senaste 5-årsperioden delat ut mer pengar till aktieägarna än vad bolaget har tjänat. Det är framförallt finansmannen Christer Gardell som har utövat påtryckningar för att få denna kapitalutarming av Volvo till stånd. Christer Gardell menar att bolag inte skall ha mer kapital än de för stunden behöver och att det är fel att "samla i ladorna" för sämre tider. Aktieägarna skall istället skjuta till mer kapital om bolaget behöver detta, är tesen Gardell driver.

När AB Volvo idag redovisade ett resultat för andra kvartalet på minus 7,7 miljarder kronor sade i och för sig vd Leif Johansson att någon nyemission inte behövs. Man kan dock inte komma ifrån att även om kassaflödet var positivt under andra kvartalet rann 12,2 miljarder ut ur bolaget i det första. Inte ens Volvo klarar förluster i storleksordningen 30 miljarder per år hur länge som helst.

Med facit i hand är det naturligtvis enkelt att säga att det var fel att genomföra så extremt stora extrautdelningar till aktieägarna som skedde de senaste fem åren. Att en kraftig nedgång på Volvos marknader skulle komma kan knappast ha kommit som en överraskning efter en lång period med mycket positiv utveckling. Volvo skulle ha haft stor nytta av dessa pengar i dagens läge, om inte för att täcka förluster så för att ha möjlighet att köpa upp konkurrenter i kris till en billig penning.

Vi får väl se om Christer Gardell lever upp till sina fina ord och är beredd att bidra med pengar i en eventuell framtida nyemission. Kan man plocka ut pengar ur ett bolag med motiveringen att aktieägarna skall skjuta till pengar när så behövs måste man naturligtvis göra det i en krissituation, annars är man en lurendrejare. Jag tvivlar på att Christer Gardell när det väl gäller är beredd att låta kapitalströmmen gå i motsatt riktning, då är det istället andra, mer ansvarsfulla ägare som får träda fram. För somliga är pengar det enda som räknas och framtiden och de anställda av mindre betydelse. Förhoppningsvis har vi lärt oss en sak av denna kris och det är att män som Christer Gardell alltid visar sig när det går bra, beredda att mjölka maximalt med pengar ur varje bolag de ger sig in i, helt utan att tänka på framtiden. Och när vi nu vet det gäller det att nästa gång säga: här har du ingenting att hämta!

Arbetskrav för socialbidrag

Politikerna i Landskrona har beslutat att alla som får socialbidrag måste arbeta som praktikanter. Det är ett utmärkt initiativ. Jag har länge varit av uppfattningen att alla socialbidrag måste kopplas till en motprestation, antingen i form av arbete, utbildning eller återbetalningslöfte.

Huvudfokus för socialbidragstagaren bör vara att få en inkomst från arbete istället för att vara beroende av bidrag. Kommunen skall vara socialbidragstagaren behjälplig i strävan att erhålla ett jobb. I Göteborg ställer olika stadsdelar olika krav på socialbidragstagaren när det gäller hur många jobb som måste sökas varje månad - kraven varierar mellan ett sökt jobb per dag till endast 10 per månad. Min personliga uppfattning är att en person som har hela dagen till sitt förfogande bör klara av att söka mer än ett jobb om dan.

Jobbsökeri tar naturligtvis en hel del tid i anspråk om det sköts på rätt sätt. Jag vill därför inte tvinga socialbidragstagarna att arbeta 40 timmar i veckan för att vara berättigade till stöd, men 20 timmar verkar rimligt. Eventuellt kan socialbidragstagarna få jobba i 20 timmar och sedan ha närvaroplikt på en arbetssökarverkstad resterande 20 timmar.

Det är inte av illvilja jag ställer dessa krav på socialbidragstagare. Den som går hemma hela dagarna blir passiviserad och det gynnar inte möjligheten att återinträda på arbetsmarknaden. På Flashback skriver någon: Det är till och med bättre att gräva hål och fylla igen dom än att inte göra någonting. Varför kanske ni undrar? För man blir lat av att inte göra någonting. Hårt arbete har byggt upp denna stat och för att bihålla en hög levnadsstandard så måste vi fortsätta att jobba hårt. Vem skall betala bidragen när ingen arbetar? Så sant som det är sagt.

Det finns även rena rättviseskäl bakom mitt krav på arbetsplikt för socialbidragstagare. Redan idag omfattas ungdomar med arbetslöshetsersättning nämligen av praktikplikt. Efter en tids arbetslöshet beordas arbetslösa ungdomar ut på gratis praktikarbete och det är naturligtvis stötande att inte ställa samma krav på socialbidragstagare.

Dryga stockholmare med tveksam syn på skönhet

Jag tar färjan från Lilla Bommen till Klippan. Den fantastiska sjöfartsstaden Göteborg visar sig från sin bästa sida. Vi passerar Stenas terminaler, Cityvarvets torrdockor, Fiskhamnen och Eriksbergskranen. Olja fylls på. Containerfartyg skymtar i horisonten. Enorma oljecisterner på Hisingen. Gamla Sjöbefälsskolan. Sjösäkerhetscentrum på Lindholmen. Den nya generationens Kustbevakningsfartyg. Sjömagasinet. Kryssningsfartyg. Lotsar. Kajer. Hamnskjul. Sjöfartsmuséet. Allt som har med sjöfart att göra ser man på den korta resan mellan Lilla Bommen och Klippan.

Bredvid mig sitter en stockholmsfamilj och gnäller oavbrutet. Usch så fult. Fulare utsikt har jag aldrig sett. Stockholm är mycket finare. Jättefula hus det där. Nej detta var verkligen gräsligt, inte alls som Stockholm. De håller på och gnäller och klagar oavbrutet precis som riktiga stockholmare.

De har naturligtvis helt rätt i att Göteborg inte alls liknar Stockholm. Göteborg är en levande sjöfartsstad med kajer, terminaler, torrdockor och fartyg mitt i centrala stan. Jag tycker det är vackert. En levande hamn mitt i Göteborg. Jag skulle inte vilja ha det på något annat sätt. Dessutom tror jag inte det finns utrymme för två skattefinansierade metropoler i ett litet land som Sverige.

Något senare ser jag stockholmsfamiljen sitta på bryggan vid Röda stens kulturhus. Jag skrattar gott när svallvågorna från ett fartyg får lite extra skjuts av vinden, letar sig upp genom bryggans plankor och ger mamman i familjen en trevlig överraskning.

Baader-Meinhof-ligan i svensk tappning

Domen mot de tre unga kvinnor, Rebecka R, Hanna S B och Nathalie N, som står åtalade för den grova misshandeln mot Sverigedemokraternas pressekreterare och dennes flickvän, faller 22 juni. Södertörns tingsrätt har bedömt att häktningsskäl inte längre föreligger och har släppt samtliga tilltalade på fri fot.

I onsdags misshandlades en 31-årig man grovt utanför Alviks tunnelbanestation sedan han försökt förmå två ungdomar att sluta klottra. 31-åringen höggs med kniv i ryggen efter att ha försökt fly från platsen.

På torsdagen slog polisen till mot en lägenhet i Bromma tillhörande en av de två männen som misstänks för misshandeln i Alvik. Vid tillslaget påträffades en vapengömma. Macheteknivar, knogjärn och ett skjutvapen beslagtogs. Utöver de två personer som misstänkts för attacken vid Alviks tunnelbanestation vistades ytterligare två personer i lägenheten, däribland Rebecka R, som ju nyligen blivit släppt ur häktet för misshandeln av Sverigedemokraternas pressekreterare.

Åklagaren försökte i rättegången mot de tre kvinnorna visa att dessa tillhörde den vänsterextrema våldssekten Revolutionära fronten. Kvinnorna nekade till detta.

De personer som greps i samband med tillslaget mot lägenheten i Bromma misstänks av polisen för förberedelse till grov misshandel. Polisen försöker klargöra vem eller vilka som är gruppens måltavla.

På kort tid har alltså personer med koppling till Revolutionära fronten gripits för grov misshandel av en hög politiker, grov misshandel av en förbipasserande samt påträffats i samband med en vapengömma och gripits misstänkta för förberedelse till grov misshandel.

Man får utgå ifrån att polisen inte har lyckats utreda samtliga brott som dessa personer har utfört. Mörkertalet är helt säkert mycket stort. Det står ändå klart att det i Sverige finns en vänsterextrem gruppering som mycket medvetet använder sig av våld för att uppnå politiska syften. Såväl politiska motståndare som oskyldiga förbipasserande attackeras. Vapendepåer upprättas dessutom. Det handlar om svensk inhemsk terrorism. Sverige har nu fått vad som kan liknas vid Baader-Meinhof-ligan i ett tidigt stadium.

Svenska socialister har det inte lätt. Med en borgerlig regering bör de ha insett att Sverige inte utvecklas i riktning mot det socialistiska drömsamhället. Detta kan skapa depression och vrede hos vilken arbetsskygg liten flicka med en professor till mamma som helst. När dessa bortskämda individer inser att de aldrig kommer att få folkets stöd med demokratiska metoder överväger de att istället använda sig av våld som påtryckningsmedel. För de flesta socialister är våld inte en acceptabel lösning, men det finns uppenbarligen ändå en hel del socialister som inte drar sig för någonting.

Jag skulle tro att polisen har stoppat just denna terroristcell på ett ganska tidigt stadium. Med tanke på hur exceptionellt lite uppmärksamhet hela ärendet har fått i media konstaterar jag ändå att samhället i stort inte ser särskilt allvarligt på problematiken. Grogrunden för fortsatt terrorism finns fortfarande och en inte alltför vågad gissning är att valåret 2010 riskerar att gå till historien som det år då vänsterextremisterna på allvar visade vad de är kapabla till, såvida inte hela samhället tydligt visar att nu får det vara nog. Statsministern har t e x ännu inte uttalat sig trots att en pressekreterare i ett politiskt parti grovt blivit misshandlad för sina politiska åsikters skull.

Det som framförallt talar mot att Revolutionära fronten och dess terrorceller kommer att uppnå resultat är att medlemmarna i Revolutionära fronten är sällsynt inkompetenta. Det säger sig självt att man inte kan skicka ut småflickor för att genomföra attacker eller misshandla vanligt folk om man vill nå sina mål. Fega är de dessutom. Det behövs inte 10 personer för en misshandel, som i fallet med pressekreteraren. Baader-Meinhof-ligan ägnade sig säkert heller inte åt att klottra, vilket ju bara kan få som resultat att dra åt sig polisens uppmärksamhet, precis som också skedde i fallet Alvik. Det är tur i oturen att den svenska extremvänstern är både feg och inkompetent. Låt oss dock hoppas att regeringen får bukt med ungdomsarbetslösheten så att de 30-åringar som utgör Revolutionära frontens ledarskikt snart kan få sitt första jobb och därmed inte längre behöver leka revolutionärer på gator och torg.

Rallyapor firar Swedbanks rapport

90 kr före nyår, säger aporna om Swedbank. Flera studier visar att apor är mer träffsäkra än analytiker så vi får hoppas att dom har rätt.

Tjänstepension och efterlevandeskydd

Utöver mitt privata sparande har jag även möjlighet att bestämma vilka fonder min premiepension skall placeras i samt valet att låta tjänstepensionen förvaltas i en fondförsäkring istället för som nu i en traditionell försäkring.

Jag har beslutat mig för att bli aktiv vad gäller PPM men att i nuläget inte göra något åt tjänstepensionen. Jag har helt enkelt varken vilja eller ork att på egen hand placera även tjänstepensionspengarna. Dessutom kan det av riskspridningsskäl vara bra att inte utsätta allt för stora delar av den framtida pensionen för min eventuella inkompetens.

Jag vet påpekar dock att det är viktigt att vara aktiv när det gäller efterlevandeskyddet, åtminstone för de som har familj. Det har han helt rätt i.

Effektivisering

Jag har varit produktiv idag. Mina administrativa processer på det privatekonomiska området har genomgått en förändringsprocess och resultatet är att hushållets pappershantering numera är smidigare än någonsin.

Jag har länge varit en "sätt in alla papper i pärmar"-person. Räkningar, avräkningsnotor, lönebesked och alla andra papper har sorterats och placerats i pärmar. Jag har dock aldrig varit i behov av att plocka fram de papper som jag med stor möda har arkiverat i en pärm.

Sedan några månader tillbaka har det gått lite trögt med arkiveringen. Alla inkommande papper har helt enkelt placerats i en hög på byrån. I morse bestämde jag mig för att ta tag i pappershögen. I en stor soppåse arkiverade jag alla papper som jag med stor säkerhet visste att jag aldrig skulle behöva titta på igen. Alla andra papper fick ligga kvar i högen. Jag uppskattar att cirka 85 procent av alla dokument slutarkiverades i soppåsen.

Jag orkade inte stoppa in de kvarvarande dokumenten i pärmar men ett nytt pappershanteringssystem föddes i alla fall. Tanken är att jag skall samla alla papper i en stor hög och någon gång per månad gå igenom alla papper och slänga sådant som jag inte behöver mer, t ex en sedan två månader betald faktura på en bok där betalningen uppenbarligen har gått igenom och där ingen reklamation längre kan bli aktuell. De papper som inte har blivit slängda hamnar så småningom, om jag orkar, i lämplig pärm.

Ovanstående inlägg skrevs för en månad sedan men publicerades av oklara skäl aldrig. Idag har det sista av pappershögen betats av och antingen slutarkiverats i soporna eller placerats i lämplig pärm. Nu när jag inte längre har en hög med papper att hantera inser jag att det nog trots allt är bättre att ta hand om inkommande papper direkt snarare än att bygga upp ett berg som bara blir jobbigare och jobbigare att göra något åt. Jag hoppas ni är nöjda med denna insyn i mina pappershanteringsrutiner.

Har svenskarnas köpkraft urholkats?

I de västra delarna av landet, företrädesvis orterna kring hamnar med färjetrafik och då främst Göteborg, är det ganska vanligt att man någon eller några gånger per år tar båten över till vårt västra broderland Danmark. Även jag är sedan barnsben van vid att roa mig genom denna aktivitet.

För 15-20 år sedan användes dessa utflykter till att handla billig alkohol och mat. Danmark var ett lågprisparadis för oss svenskar. Idag ligger priserna i Danmark betydligt mycket högre än i Sverige. Sverige har istället förvandlats till danskarnas lågprisparadis. Man ser inte längre några svenskar med händerna fulla av shoppingkassar på den alldeles för långa gångbron till terminalen i Fredrikshamn.

Vilka slutsatser kan man dra av detta med avseende på politik och svenskarnas köpkraftsutveckling?

Vilket parti tillvaratar de synhandikappades intressen?

När jag häromdagen besökte optikern för att köpa ett par nya glasögon började jag fundera på varför just vi synhandikappade tvingas bära vår börda helt på egen hand, utan statligt stöd. Staten (samt kommuner och landsting) subventionerar sjukvård, tandvård, diverse hjälpmedel, hörapparater, rullstolar och gud vet vet vad, men glasögon och linser är undantagna.

När jag för någon tid sedan besökte tandläkaren subventionerade Försäkringskassan mig med 150 kr. Jag skulle dock klara mig betydligt sämre ute i samhället utan glasögon än jag skulle göra utan tandvård. Jag skulle inte kunna sköta ens det enklaste jobb och jag skulle förmodligen bli överkörd ganska omgående.

Staten subventionerar låntagare, föräldrar, sjuka, rörelsehandikappade, psykiskt handikappade, idrottare, hörselskadade, religiösa och sexuellt aktiva men de stackars svenskar som behöver lite glasögon eller linser får minsann betala hela räkningen själv.

Nej, jag vill egentligen inte att staten skall börja subventionera även glasögon och linser. Jag konstaterar bara att staten lika gärna skulle kunna göra det nu när den ändå håller på och subventionerar allt annat.

Ungjävlar ockuperar stan - är endast måttligt missnöjd

Trots att ungjävlar nu för andra veckan den här sommaren ockuperar Göteborg (vi har ju utöver Gothia Cup även förmånen att stå värd för Partille Cup) är jag endast måttligt missnöjd. Egentligen är jag inte särskilt missnöjd alls - hur skulle jag kunna vara det när unga människor från världens alla länder samlas strax utanför mitt köksfönster för att spela fotboll - men jag har ju min grinig gubbe-image att tänka på.

Jag bjuder på en länk till det amerikanska fotbollsföretaget Stars and Stripes resedagbok. Jag blir alltid lika road av att läsa när coach Ed informerar föräldrarna om hur han utdömt situps eller dragit in snabbmatsprivilegierna för att någon kommit för sent eller inte tagit av sig kepsen på bussen.

Rasisternas klagorop

Den muslimska världen reagerar med vrede mot Tyskland sedan en rysk invandrare mördat en egyptisk kvinna i Dresden. Muslimska organisationer och muslimska stater kräver att den tyska regeringen ber om ursäkt för det som har hänt.

Låt mig först konstatera att det som har inträffat naturligtvis är djupt tragiskt. Den tyska regeringen har dock inget som helst ansvar för de handlingar enskilda kriminella utför.

De klagorop som nu kommer från den muslimska världen börjar bli något tröttsamma att lyssna till. Det är alltid västvärlden och de kristna som skall be om ursäkt. Vi skall be om ursäkt för att vi är islamofober rent allmänt. Vi skall be om ursäkt för att tidningar publicerar karikatyrer på en pedofilprofet. Vi skall be om ursäkt för korstågen. Vi skall be om ursäkt för Israel. Vi skall be om ursäkt för Irak och Afghanistan. Det finns inga gränser för vad vi som kristet västerländskt kollektiv skall be om ursäkt och ta ansvar för.

Notera, och detta är mycket viktigt, att den muslimska världen ALDRIG ber om ursäkt för något. Det går bra att kräva att Tyskland ber om ursäkt för ett mord på en muslimsk kvinna men när västerlänningar kidnappas och i Allahs namn avrättas i Irak, Afghanistan, Pakistan, Indien, Indonesien m fl stater ja då hörs inga beklaganden från de stater och organisationer som skriker ut sin vrede mot serieteckningar eller enstaka förvirrade ryssar.

När hundratusentals svarta sudaneser mördas av islamistisk milis i ett rasistiskt blodbad i Sudan hörs inga ursäkter från den muslimska världen, som istället bjuder in den ansvarige och folkmordsanklagade presidenten i Sudan till Arabförbundets toppmöte. Den muslimska världen är så upptagen av att skrika ut sitt hat mot Israel att den inte hinner öppna munnen för att fördöma våldet i Pakistan. När islamistiska terrorister dödar oskyldiga i Indien, Thailand, Filippinerna, Marocko, Algeriet, Irak, Afghanistan, Somalia, Spanien, England, Ryssland, Indonesien eller Iran, ja då är det knäpptyst. Lika tyst är det om kvinnornas situation i den muslimska världen. Att homosexuella i Irak avrättas genom att deras skinkor limmas igen skrattas det mest åt. Att mänskliga fri- och rättigheter hela tiden kränks är inget som uppmärksammas. Nej, vad är väl allt detta i jämförelse med några karikatyrer av en sedan länge avliden profet och mördare?

Visst finns det saker att be om ursäkt för i västvärlden. I jämförelse med de illdåd som varje dag utförs i den muslimska världen har vi dock inget att be om ursäkt för.

Det är rasism som ligger bakom de muslimska staternas och organisationernas olika reaktioner när det är muslimer respektive icke-muslimer som mördas. Muslimer är helt enkelt mer värda. Koranen är tydlig på den punkten.

PPM och tjänstepension - ej längre helt inaktiv

Jag loggade idag för första gången in på PPM:s hemsida. Därifrån klickade jag mig vidare till Min Pension och från Min Pension klickade jag mig vidare till Fora, som tydligen administrerar min tjänstepension, för att beställa ett lösenord.

Jag valde inga PPM-fonder idag men det är på gång. Vilken dag som helst nu...

Jag skäms för övrigt inte ett dugg. Det finns ingen regel som säger att en ekonomibloggare måste vara superintresserad av PPM och tjänstepension.

Sopor

Misslyckandet med möbeln tvingade mig att vidtaga drastiska åtgärder. Utrymmesbrist orsakad av den nya möbeln fick mig idag att montera ned anordningen jag brukar hänga tvätt och förvara kläder på. Dessa kläder måste istället få plats i byrå, garderober och klädkammare, vilka i sin tur måste rensas på skräp för att kunna hysa mera skit. Ett tiotal kassar med kläder och annat skräp har idag därför slängts i soporna och det är numera möjligt att se golvet i min klädkammare. Ett tag övervägde jag att promenera iväg 50 meter till en sån där klädinsamlingscontainer, men jag bestämde mig ganska snart för att det var närmare till sopnedkastet.

Träningsvärken från gårdagens möbelmontering sitter fortfarande i. Jag kom knappt ur sängen i morse. Det är helt obegripligt att folk är så snåla att de väljer att köpa omonterade möbler på IKEA för att spara några hundringar och att IKEA har framgång med denna affärsidé. Aldrig mer...

Möbel

Jag har tillbringat större delen av eftermiddagen liggandes på alla fyra på vardagsrumsgolvet, iklädd endast kalsonger. Det var en tuff match. Jag svettades, inte som en gris - grisar svettas väl inte? - utan som ett annat djur som svettas mycket. Till slut lyckades jag dock skruva ihop helvetesmöbeln och placera den på dess uttänkta plats, bara för att upptäcka att den inte riktigt passade in.

Det är dyrt att vara ledig. Pengarna bara rinner iväg. Arbetar man är kanske inte besök i butikskomplex det första man planerar in på sin lediga tid. Därför stannar pengarna i plånboken. Har man semester är det lite annorlunda, inte bara för mig utan för de flesta, inbillar jag mig.

Sammanfattning av första halvåret 2009

Det har varit ett händelserikt första halvår. Sparandet har ökat i värde med 71 184 kr (39 procent), dvs knappt 12 000 kr per månad. Jag uppskattar att nysparandet ligger kring 35-40 000 kr och att värdeutvecklingen på aktier och fonder alltså uppgår till ungefär lika mycket.

Kapitalförsäkring
Jag skaffade mig en kapitalförsäkring hos Avanza och större delen av nysparandet har slussats vidare dit. Jag är för övrigt mycket nöjd med Avanza och kan verkligen rekommendera företaget.

Aktier
Aktieportföljen har inte genomgått några större förändringar. Jag har ökat något litet i Swedbank samt köpt 10 aktier i Lundbergs under första halvåret. Aktieinnehav just nu: Industrivärden C 475 st, Investor B 150 st, Kinnevik B 150 st, Svolder B 100 st, Swedbank A 160 st, Swedbank AB pref 50 st, Lundbergföretagen B 10 st.

Swedbank ligger kvar som lottsedel men innehavet omprövas kontinuerligt. En tröst i eländet är att innehavet inte ligger i kapitalförsäkringen och att möjligheterna till förlustavdrag därför utesluter en hundraprocentig förlust.

Bortsett från Swedbank är alla andra innehav investmentbolag (Lundbergs är dock formellt inte ett investmentbolag). Tanken är att ligga mycket lång i investmentbolagen. Svolder har gått bäst i år och Investor sämst.

Fonder
Fokus i början av året var operation upprensning i fondportföljen. Följande innehav såldes helt: Robur Småbolagsfond Europa, Robur Balkan och Blackrock New Energy Fund.

Inom ramen för kapitalförsäkringen har pengar istället satsats i främst Avanza Zero men även i Skagen Global och Skagen Kon-Tiki.

Utöver ovan nämnda fonder innehar jag också (i fallande storleksordning): HSBC Indian Equity, Robur Kinafond, Carnegie Worldwide, Robur Ryssland samt Robur Brict.

Ryssland och Indien har gått bäst, Carnegie Worldwide sämst. Avanza Zero, som storleksmässigt är det största fondinnehavet, har gått utmärkt och många köp har skett till låga kurser.

Framtiden
60 procent aktier och 40 procent räntor kan nog sägas vara en försiktigt avvaktande fördelning. Jag tycker att det känns lite för osäkert för att börja satsa rejält på aktier men beroende på börsutvecklingen kan aktieandelen ändå mycket väl öka under andra halvåret. Om vi bortser från katastrofscenarier och domedagsprofetior bör det ju på lång sikt vara ett hyfsat bra köpläge, tror man inte det bör man kanske sälja allt och köpa mark och guld för pengarna istället. Jag gör så gott jag kan men eftersom jag bara är en glad amatör som försöker utveckla mina färdigheter gör man bäst i att inte följa efter.

Analytiker: "Jag hade väl tur helt enkelt, gissar jag"

En enda analytiker lyckades pricka in Riksbankens räntesänkning. Sumil Kapada, på UBS i London, kommenterar sin prestation så här i Dagens industri: "Jag hade väl tur helt enkelt, gissar jag."

Äntligen en ärlig analytiker! Sumil Kapada medger att det var tur snarare än skicklighet som gav honom rätt, men inte ens detta är han säker på, han gissar att han fick rätt på grund av tur.

Om bloggen m m

Jag har avskaffat den gamla ekonomibloggslänklistan och istället infört en sådan där aktiv variant. Tyvärr verkar någon eller några länkar ha försvunnit i flytten. Dom kommer nog dit igen så småningom.

***

Jag har även uppdaterat länklistan för övriga bloggar. Finns en del intressant där.

***

Den som inte prenumererar på Dagens industri kan nu i sommar få en gratisprenumeration i tre veckor. Det är bara att klicka på annonsen på di.se.

***

När solen skiner går det faktiskt utmärkt att besöka IKEA. Jag var nästan ensam där igår. En fantastiskt trevlig upplevelse att för en gångs skull få slippa trängseln!

***

Finns det några hyresvärdar i detta land som erbjuder luftkonditionering? Jag skulle mer än gärna betala betydande belopp för en sådan tjänst.

Ekonomisk ställning 30 juni 2009

Tillgångar och skulder 30 juni 2009

Pengar: 110 046 kr.
Aktiefonder: 74 552 kr.
Aktier: 77 162 kr.

Kortkredit: 7 321 kr.

Summa tillgångar och skulder: 254 439 kr.

Andel aktiesparande: 60 procent.
Andel räntesparande: 40 procent.
Andel sparande i kapitalförsäkring: 15 procent.

Jämfört med föregående månad har nettotillgångarna ökat i värde med 8 301 kr (3,4 procent). Då månadens sparande uppgår till drygt 10 000 kr medför detta att avkastningen på tillgångarna under juni har varit negativ. Aktierna har sjunkit i värde med cirka 2 700 kr och fonderna har ökat i värde med runt 600 kr (efter avdrag för aktie- och fondköp under juni).

Periodens köp: 10 aktier i Lundbergs och fonder för 3 100 kr.

På utgiftssidan hittar vi bland annat en ny tv. I år har alltså både datorn och tvn lämnat mig. Det är i sådana här lägen jag är glad att jag inte äger någon bil.

Jag noterar att andelen aktier respektive räntor nu för tredje månaden i rad är 60/40. Jag har inte något uttalat mål om just denna fördelning mellan tillgångsslagen utan det har helt enkelt bara blivit så.

Oj så spännande - Balderson på väg att avslöjas

I bloggen bokhora läser jag att SvD tydligen kommer att avslöja Bo Baldersons rätta identitet imorgon. När jag som liten grabb läste böckerna om Statsrådet var det av mindre betydelse vilken författare som dolde sig bakom signaturen Bo Balderson men jag har ändå genom åren följt spekulationerna med nöje. Sven Delblanc har ofta nämnts som en trolig kandidat. Det har också framförts teorier om att författaren bakom signaturen kommer att avslöjas först efter dennes död. Det vore onekligen en praktsensation om Willy Kyrklund, som ju dog i lördags, skulle visa sig vara Balderson. Jag tänker inte gissa. Vi får helt enkelt ge oss till tåls.

Uppdatering. Antiklimax. Några bevis för att Olle Adolphsson skulle vara Bo Balderson presenterades inte i SvD och därmed lär spekulationerna fortsätta.

Tyvärr nödvändigt med förbud mot gatumusik i Göteborg

På onsdag träder i Göteborg en ny lokal ordningsföreskrift i kraft som medför vissa begränsningar i rätten att utöva gatumusik på några platser i centrala stan. Ett antal Göteborgsmusiker, främst av lägre rang, opponerade sig igår mot beslutet i en debattartikel.

Jag tycker det är trist med förbud men står i detta fall helt och hållet bakom Göteborgspolitikerna. Vi har aldrig haft några problem med gatumusikanter i Göteborg men för några år sedan började tiggande rumänska zigenare dyka upp med dragspel och trumpeter runt om i staden. Dessa tiggarmusikanter för ett fasligt liv och kan spela samma skitmelodi på hög volym dag efter dag eftersom dumt folk uppmuntrar dem genom att skänka pengar.

Tyvärr omfattas inte Drottningtorget av förbudet vilket gör det möjligt för Mirka att fortsätta spela sin självmordsframkallande melodi även i framtiden. På Drottningtorget ligger inga butiker och trafiken fungerar som ljudbarriär mot omgivningen men det samma kan inte sägas om de av Mirkas tiggarkompisar som spelar på Avenyn. Jag har full förståelse för den butikspersonal som upplever musicerandet som ren tortyr. Det är trist att vanliga hederliga gatumusiker drabbas men eftersom det tyvärr inte verkar vara möjligt att massutvisa de kringstrykande rumänska tiggarna från Sverige är vissa inskränkningar i rätten att spela musik på allmän plats ett nödvändigt verktyg för att skapa acceptabla arbetsförhållanden för butikspersonal samt en trevligare stämning på Göteborgs gator.

För övrigt anser jag att tiggeri bör förbjudas och att utländska medborgare som ägnar sig åt denna verksamhet i Sverige, vare sig de nu är EU-medborgare eller inte, ovillkorligen skall sättas på första bästa flygplan ut ur riket. Landsbygdsläsare kanske har svårt att se problematiken men jag uppmanar er i så fall att ta en promenad genom centrala Göteborg vid nästa besök. Man mer eller mindre snubblar över de rumänska tiggarna och tiggarmusikerna oavsett var i centrum man rör sig.

Brukar du skänka pengar till tiggare eller tiggarmusiker? Hur tänker du då?

"Låt mig hoppa annars gråter jag som en barnunge och gör det ändå"

Citatet i rubriken är inte mitt eget utan syftar på de så kallade Blåvittsupportrar som tycker det är viktigare att hoppa som en barnunge under match än att stödja sitt lag.

Bakgrunden är att Göteborg i år har fått en ny fotbollsarena, Gamla Ullevi, som fungerar som hemmaarena för IFK Göteborg, Gais och Öis. Arenan, som kostade runt 350 miljoner kronor att bygga, är dock inte förankrad i berggrunden vilket har resulterat i att när ståplatspubliken hoppar i takt fortplantar sig vibrationer ner i marken och vidare till närliggande hus där boende upplever att det handlar om en jordbävning.

Det skulle kosta omkring 100 miljoner kronor att bli av med de vibrationer som uppstår när publiken hoppar (pålning ner till berggrunden), vilket naturligtvis är en helt orimlig summa för skattebetalarna att bekosta när det finns en billigare lösning; att ståplatspubliken slutar hoppa i takt.

Det har utvecklats en osund supporterkultur i Göteborg som innebär att många Blåvittsupportrar tycker det är viktigare att under match hoppa som barnungar till en trumma, supa och slåss samt ropa okvädingsord till motståndarsupportrarna än att stödja sitt lag. En "Blåvittsupporter" säger så här i GP: Får man inte jubla och hoppa på en fotbollsarena kan man lika gärna gå och se på tennis.

Om man anser att det är viktigare att hoppa på en fotbollsarena än att se på fotboll och stödja sitt lag, ja då är man ingen riktig supporter och då kan man lika gärna stanna hemma, eller gå och se på tennis.

Jag välkomnar förslaget att avskaffa ståplats helt och hållet på Gamla Ullevi. Om klacken trots det fortsätter att hoppa föreslår jag att man gjuter en svag lutning i golvet framför stolarna. En sådan lutning skulle effektivt sätta stopp för allt långvarigt hoppande eftersom de druckna hopparna knappast har fysik till mer än enstaka hopp i lutning.

Hurra för semestervikarier!

Bilden nedan visar en pocketbok förpackad i wellpapp. Det går alldeles utmärkt att få ner detta paket (brev) i mitt brevinkast. Trots att det går alldeles utmärkt att få ner till och med större paket i mitt brevinkast väljer min ordinarie brevbärare alltid att istället skicka paketet till postens utlämningsställe, där jag får hämta det. En brevbärare som konsekvent tillämpar strategin att klassificera alla brev som skrymmande klarar snabbare av sin runda och behöver inte bära lika tungt.

Jag gissar att min vanliga brevbärare är på semester nu. När jag kom hem från jobbet såg jag nämligen för första gången någonsin ett paket på min dörrmatta. Det måste vara en semestervikarie som ligger bakom detta. Normalt sett gillar jag inte semestervikarier, men gör man ett bra jobb förtjänar man beröm. Bra jobbat, semestervikarien!

Ut med det gamla, in med det nya (snyft)

När jag skulle slänga min gamla Hitachi såg jag att det stod 1992 där bak. 1992! Sådan kvalitet får man inte längre. De skräptvapparater man numera hittar i butikerna tror jag man får vara glad om de håller i fem år.

Min gamla Hitachi åkte alltså ut idag. Jag hade den redan i mitt gamla pojkrum. En riktig trotjänare med andra ord.

Tanken var att sovrumstvn skulle ersättas med en ny sovrumstv. När jag idag kollade runt i butikerna blev det dock ganska uppenbart att det bästa var att köpa en ny tv till vardagsrummet och degradera vardagsrumstvn till sovrumstv. Så skedde också. Tjockisen åkte in i sovrummet och en slank och smidig svarting hamnade framför soffan.

Jag är ganska nöjd trots att köpet inte alls var genomtänkt. Jag åkte till butiken för att köpa en sovrumstv av mindre format men ändrade åsikt på plats och hade därför inte researchat rätt tv-modeller. Köpet blev av denna anledning något av en chansning. En billig chansning dock.

Förlust

Idag var det dags för min sovrumstv att för sista gången skänka sin ägare några minuters glädje. Mitt under Lilla huset på prärien började bilden krympa ihop och efter någon minuts dödskamp återstod endast ett svart streck mitt i rutan. Jag hörde Laura Ingalls gråta men kunde inte längre se henne.

Jag har tillbringat många kvällar med min kära Hitachi men nu är det dags för oss att gå skilda vägar. I natt får jag sova ensam. Jag skall ge mig ut på jakt efter en ny tv redan imorgon. Det gynnar ingen att sitta hemma och gråta över det som har hänt, bättre då att ta nya tag direkt.

Israel sänder ut fredstrevare

Israels premiärminister Benjamin Netanyahu höll ikväll sitt linjetal om den israelisk-palestinska fredsprocessen (eftersom svenska mediers rapportering inte är att lita på när det gäller Israel kände jag mig manad att själv se talet i direktsändning). Israel kräver inte mycket av palestinierna. Netanyahu är beredd att acceptera en palestinsk självständig stat som existerar sida vid sida med Israel, under förutsättning att denna är demilitariserad och att palestinierna tydligt erkänner Israel som det judiska folkets hemland. Vidare kräver Israel att den palestinska flyktingfrågan löses utanför Israels gränser samt att Jerusalem odelad är Israels huvudstad.

Vi tar det i punktform. Palestinierna får sin stat om de:

1. Erkänner staten Israel som det judiska folkets hemland.
2. Inte kräver att palestinska flyktingar skall få återvända till Israel.
3. Accepterar att den palestinska staten skall vara demilitariserad och inte utgöra ett hot mot Israels säkerhet.
4. Accepterar ett odelat Jerusalem som Israels huvudstad.

Nu är det upp till palestinierna att visa hur villiga de är att uppnå fred. Det blir allt mer uppenbart att ansvaret för att fred ännu inte råder helt och hållet vilar på palestinierna.

DN Sydsvenskan SvD AB

Göteborg m m.

Göteborg är en så kallad evenemangsstad. Detta innebär att utsocknes, främst barnfamiljer, bönder och danskar, tar över staden under sommarmånaderna. I helgen är det extra illa eftersom såväl något slags fotbollsmästerskap som ett motorevenemang drar till sig stora skaror besökare. Det är alltså bäst att hålla sig borta från centrum så gott det går.



Tempelriddareorden är en trevlig förening. Enligt deras stadgar får man inte fotografera ordens medlemmar. Tydligen måste någon tempelriddare ha tittat ut genom fönstret och åkallat högre krafter...




...jag blev nämligen attackerad av en arg fiskmås precis efter att jag fotograferade riddarnas fastighet. Ni ser den jäveln sittandes på lyktstolpen mitt i bild. Fiskmåsen angrep mig flera gånger och försökte dessutom bajsa på mig, utan att lyckas träffa rätt. Jag är en fågelvän och tycker mig inte ha förtjänat ett sådant respektlöst bemötande. Man bör inte skjuta fåglar på öppen gata mitt på dagen mitt i stan men ett tag var det riktigt nära att fiskmåsungarna blev föräldralösa.




Ett stenkast från Tempelriddarna ligger Hagakyrkan i vilken riddarna ägnar sig åt sina hemliga riter nattetid. Hagakyrkan är byggd som ett fort med tjocka tegelväggar och högt placerade fönster. Det går utmärkt att tillfälligt förskansa sig i Hagakyrkan och andra liknande kyrkor vid ett eventuellt massivt zombieutbrott. I första hand bör man dock söka sig till områden med låg befolkningstäthet om man vill skydda sig. Först när alla flyktvägar är avskurna bör man förskansa sig i lämplig byggnad.




Rosenlunds kraftvärmeverk är så extremt fult att man nästan blir lite kär, trots att man inte kan kalla byggnadskomplexet för något annat än en styggelse i Göteborgs stadsbild.

Det stora postrånet, Ebba och jag

13 klantar till postrånare dömdes idag till löjligt låga straff för bland annat grovt rån och angrepp mot polisens helikoptrar. Komplett namnlista hittar man här och inte, som är brukligt i många andra länder, i dagstidningar och på tv-nyheterna.

***

Normalt sett skulle jag kanske ha retat upp mig över Sveriges daltande med yrkeskriminella men eftersom jag ikväll kan spana in überbejben Ebba Blitz i Draknästet orkar jag inte riktigt bry mig om vad som händer ute i samhället.

I kvällens avsnitt av Draknästet hoppas jag få svar på frågan om Gunilla von Platen överhuvudtaget har några pengar att satsa, hennes ständiga "Nej tack" börjar bli tjatiga. Gunilla, Ljubo "korvkiosken" Mrnjavac och Richard "rosa strumpor" Båge bildar tyvärr Draknästets pinsamma B-lag i förhållande till Sven Hagströmer och Mats Gabrielsson. Förhoppningsvis byts dessa tre personer ut till nästa säsong. Ersättarna bör vara förmögna på riktigt, som Mats och Sven, och inte behöva säga nej till alla idéer på grund av brist på pengar.

Om valet

Jag uppskattar mycket att Alf Svensson och Marit Paulsen valdes in i Europaparlamentet. Det finns alldeles för få svenska politiker med livserfarenhet. Både Alf Svensson och Marit Paulsen visar att människor inte automatiskt är färdiga att slängas på soptippen bara därför att de har fyllt 70 år.

Alf Svensson kryssades förbi den blott 30 år gamla Ella Bohlin, vilket har fått en och annan ung feminist att vädja sitt missnöje. Jag är själv ungefär lika gammal som Ella, men är ändå av uppfattningen att 30-åringar endast i undantagsfall bör vara valbara till lagstiftande församlingar. 30-åringar saknar helt enkelt den livserfarenhet och den mognad som kan krävas av människor vars uppgift det är att stifta lagar som berör en hel befolkning (två exempel på Ellas ungomliga oförstånd är att hennes huvudvalfråga var att hindra vanligt folk att köpa så mycket alkohol de vill utomlands samt att hon öppet visade sin bitterhet, ja rentav tjurade, i pressen efter förlusten mot Alf).

Skatteåterbäring

Idag trillade skatteåterbäringen in på kontot. Jag fick tillbaka drygt 4 000 kr. En kort stund övervägde jag att köpa hund för pengarna, men eftersom det förmodligen strider mot djurskyddslagstiftningen att ha innehund (jag får väl vänta tills EU har monterat ned resten av djurskyddslagstiftningen efter att de har tvingat på Sverige skamlig religiös ritualslakt) bestämde jag mig istället för att skicka pengarna vidare till Avanza för eventuella köp i kapitalförsäkringen vid ett senare tillfälle.

Det svenska valsystemets brister

Nej, Sverige är inte världens främsta demokrati trots att vi får detta påstående inpräntat i oss från förskoleåldern och uppåt. På punkt efter punkt brister det svenska valsystemet och i en internationell jämförelse står vi oss slätt.

1. Systemet med valsedlar riskerar valhemligheten och underlättar valfusk. I nästan alla andra länder förser myndigheterna de röstande med en valsedel där samtliga partier som är kvalificerade att delta i valet finns upptagna. Väljaren behöver med detta system inte stå framför ett bord och välja vilken/vilka valsedlar han skall ta samtidigt som andra i vallokalen ser vad som händer. Alla partier behandlas lika med ett sådant system. Det är upp till myndigheterna att utrusta vallokalerna med tillräckligt många valsedlar och det finns ingen möjlighet för antidemokrater att stjäla ett visst partis valsedlar. Det svenska valsystemet underlättar även valfusk på så sätt att samhället flödar över av valsedlar, det går säkert 20 valsedlar per väljare. I de länder där alla partier finns representerade på en valsedel har myndigheterna kontroll på antalet valsedlar och det är svårare att smussla ner extra sedlar i rösturnorna.

2. I Sverige finns ingen lagstiftning om likabehandling av partier. Moderna val avgörs i medierna. Det krävs exponering i tv-nyheter, debattprogram och tidningar för att nå ut till väljarna med sin information. Det svenska systemet ger medierna rätt att diskriminera partier och kandidater men även att bedriva kampanj för andra partier och kandidater. Det finns inga lagar som garanterar lika medieutrymme för de partier som tillåts ställa upp i valet. I t ex USA mäter man på sekunden den tv-tid republikanernas kandidat har fått och ser till att demokraternas kandidat får lika mycket tid. Bjuds en kandidat in till ett program skall även den andra kandidaten få möjlighet att medverka i samma program vid ett senare tillfälle.

3. Partier och kandidater behöver inte redovisa varifrån de får sina pengar. Sverige är snart det enda landet i världen där partier och kandidater inte behöver redovisa hur de finansierar sin verksamhet. Särintressen kan skänka mångmiljonbelopp till ett parti i utbyte mot vad som helst utan att väljarna har minsta möjlighet till insyn.

4. En politisk nämnd hanterar valklagomål. I Sverige är det Valprövningsnämnden som avgör de valfrågor som har överklagats och t ex hanterar frågor om valfusk. Valprövningsnämnden består av 7 ledamöter varav ordföranden ska vara eller ha varit ordinarie domare. Ordföranden får inte samtidigt sitta i riksdagen. Övriga sex ledamöter utses av riksdagen och brukar vara riksdagsledamöter. Nämndens sammansättning speglar riksdagens partisammansättning. En socialistiskt dominerad Valprövningsnämnd kan alltså ha att pröva den borgerliga oppositionens klagomål rörande valfusk i riksdagsvalet som har gynnat de socialistiska partierna (eller tvärtom). Ja, så funkar det i Sverige! Politikerna avgör själva om valet har gått rätt till eller inte! I andra länder hanteras dessa frågor i självständiga domstolar, se t ex fallet Bush/Gore i USA.

5. Sverige går till val en gång vart fjärde år vilket är extremt sällan jämfört med andra länder (Europaparlamentsvalet undantaget eftersom detta val förekommer i alla EU-länder och därmed inte påverkar jämförelsen). Det faktum att svenskarna så ytterst sällan får rösta påverkar möjligheten att utkräva politiskt ansvar via val. Antalet val kan ökas på främst två sätt, båda är mycket vanliga runt om i världen. Det ena sättet är att ha skilja på lokala och nationella val. Det andra sättet är att inte välja samtliga ledamöter till parlamentet vid ett och samma tillfälle. En kombination av de båda alternativen är också möjlig. Allt är bättre än det svenska systemet med val endast vart fjärde år.

Det svenska politiska systemet har utvecklats till en sluten klubb för en politisk adel. Någon debatt om det demokratiska systemets uppbyggnad förekommer knappast. Det behövs nytt blod i riksdagen. Problemet är att det svenska valsystemets uppbyggnad verkar konserverande. De etablerade partierna har stora konkurrensfördelar gentemot uppstickarpartier. Vi skall därför inte förvänta oss att de etablerade riksdagspartierna på egen hand kommer att genomföra några förändringar i Sveriges demokratiska system.

GP SvD DN

En gång kommunist, alltid kommunist

Fingerfärdig Ohly 1


Fingerfärdig Ohly 2

Enkel lösning för anonymt internetsurfande

Tele2 har lanserat en tjänst för mobilt kontantsurfande - Comviq Surf. Startpaketet med modem och sim-kort köper man helt anonymt på ICA för 299 kr. Sedan kan man köpa påfyllnad antingen via återförsäljare på stan eller via comviq.se (det är alltid gratis att surfa på comviq.se och man har därmed möjlighet att ladda på kortet även om man befinner sig långt ute i vildmarken och har surfat upp sin pott).

Den här tjänsten möjliggör ett helt anonymt surfande. Personer som är rädda för antipiratbyrån eller polisen behöver alltså inte längre förlita sig på så kallade anonymitetstjänster. Faktum är att Comviq Surf är betydligt säkrare än dessa tjänster eftersom det inte finns någon som helst koppling mellan abonnemanget och en viss person. Det går alltså att tanka ned vilka filmer som helst utan att oroa sig. Nackdelen är förstås att det kostar 29 kronor för en dags surfande (max 0,5 GB), 89 kr för en vecka (max 1 GB) och 249 kr för en månad (max 5GB). Hastigheten är naturligtvis också ett problem om man tänker använda tjänsten för fildelning. Stöd för turbo 3G lär dock finnas.

Comviq Surf är också ett utmärkt komplement för alla med internetabonnemang hos com hem. När internetuppkopplingen försvinner, vilket den brukar göra någon gång i veckan på grund av extrem inkompetens hos det gamla monopolföretaget com hem, är det bara att stoppa in sitt comviqmodem i datorn och surfa på.

Låt oss hoppas att politikerna inte sätter stopp för anonyma internetabonnemang!

Sveriges nationaldag

Idag är det Sveriges nationaldag. Ibland jämförs det svenska firandet den 6 juni med norrmännens den 17 maj. Det hävdas att Sverige bör försöka efterlikna det norska firandet. Jag håller inte med. Den svenska nationalsjälen är av mer tillbakadragen och lågmäld patriotisk natur. Jag ser inte vitsen med att försöka arrangera ett nationaldagsfirande från ovan. Låt norrmännen ha sitt paraderande och sina folkdräkter så kan svenskarna sitta hemma i stugorna och i tyst ensamhet begrunda vilket fantastiskt land dessa hederliga och strävsamma männniskor har lyckan att leva i.

Sverige är större än det avskräde till politiker som för tillfället ockuperar 348 riksdagsplatser på Helgeandsholmen (eventuellt skulle det av misstag ha kunnat smyga sig in en eller annan Sverigevänlig ledamot i Riksdagshuset så jag skriver inte 349 även om det mesta tyder på att detta är den korrekta siffran). När Carl Bildt väljer att förstöra Sveriges vänskapliga relationer med Frankrike till förmån för ett Turkiskt EU-medlemskap framstår han som ett tydligt exempel på vilka Sverigefientliga krafter som idag styr landet. Mona Sahlin är inte bättre hon: "Jag tror att det är lite det som gör många svenskar så avundsjuka på invandrargrupper. Ni har en kultur, en identitet, en historia, någonting som binder ihop er. Och vad har vi? Vi har midsommarafton och sådana töntiga saker."

Nog med det negativa. Läs istället gärna Vilhelm Mobergs nationaldagstext om ni vill komma i rätt stämning:

"Sverige är vårt, det är sex och en kvarts millioner levande svenskars land. Men det är även de dödas land, deras som byggt upp det åt oss från början och lämnat oss sitt verk att förvalta och förkovra. De döda är åtskilliga millioner flera än vi. De har mycket att säga oss nu, och vi är skyldiga att lyssna till dem. Vi lyssnar till dem genom att minnas vad de uträttat och genom att värdesätta deras strävan. De kan icke mera värja sitt verk. Det åligger oss.
Någon gudomlig rätt till ett visst landområde, någon rätt i och för sig att besitta ett visst land från begynnelsen och intill änden, gives naturligtvis icke åt vårt folk. Den rätten är någonting som skall förtjänas, som skall förvärvas av varje folk.

Svenskarna har förvärvat sig rätten till sitt land. Sverige är vårt sedan årtusenden med odlarens och brukarens självklara rätt, genom fädernas offer i blod, genom den särpräglade kultur, som har skapats här.

Vad Sverige i dag är, det har döda och levande svenskar gjort det till, och ingen annan. Sverige är idag vårt genom svensk strävan. De levande svenskarnas uppgift är att bevara det och förkovra det genom att fortsätta denna strävan - på frihetens grund.

Vi är ett litet folk, men vi har ett stort land att bo i. Se på Europa-kartan! Vårt land brer vida ut sig i världsdelen. Men vi är få, vi är de ensamma stugornas folk, och även om vi numera delvis bor i städer, så är vi dock någon gång komna från bönders, torpares, backstugesittares stugor.

I ensamheten i stora ödsliga skogar har en svensk folksjäl danats genom tusendena år. Brottningen med stenen och stubben när åkern bröts, har gett oss krafter - andliga och kroppsliga. Och starkt motstånd utvecklar starka krafter. Så har detta lands skog och mark präglat oss, gett oss det egnaste, upprinnelsens källa till vår folkstyrka, den ensamme skogsbons stolthet och frihetssinne och den sege odlarens ihållighet.

Det verkligt svenska är sålunda ursprunget - vår växtplats. Det är för mig den barndomens jord där jag sprang barfota något dussin somrar, och kände enrisbuskens barr under fötterna. Barndomens mark, det är vårens allt ljusare kvällar med morkullsflykt över stugbacken, och tranornas skrik från kärret. Det är sommarens solvärmda bäck med sitt ljumma vatten plaskande kring barnaben med sårskorpor på knäna. Det är höstens röda lingontuvor och det nedfallna äpplet i dagg-gräset en klar morgon. Det är vinterns snödrivor vid farstubron. Det är iskanornas kälkbacke. Det är några barn i en gråmosses lavstuga på skogsbacken en enslig kväll i skymningen. Far är på regementsmötet, mor på dagsverke uppe i Roten. Barnen sitter vid stugans fönster och trycker sina näsor platta vidmot emot glaset. Finns det inte någon där nere på vägen? Det är fattigdom - men en stolt fattigdom, som hjälper sig själv till livets tillräckliga uppehälle, till det grova, men mustiga dagliga brödet från rågen på åkerlappen kring stugan. Det är en sund och fri barnaväxt, som den vilda örtens mellan enbuskarna i hagen. Det är frid och trygghet i ett fredligt land, där barnen föds fria av fria föräldrar. Ett land där också de minsta backstugors barn får pröva sina möjligheter av alla slag så långt deras krafter räcker till. Ett land där var och en får växa efter sin egen art. Detta är det egna, det som aldrig skall låta sig utbyta mot något främmande. Detta är roten och blodsbandet, min andliga arvslott som jag har att föra orörd vidare åt mina egna barn. Detta är för mig det svenska, det omistliga."

- Vilhelm Moberg, Svensk strävan, 1941

En liten uppdatering

I tisdags köpte jag den lilla post Lunderbergaktier som jag tittat på en tid. Köpet är säkert inte helt vältajmat på kort sikt och Lundbergs är heller inte lågt värderat men jag tror ändå det kan bli bra på 5-10 års sikt. 10 aktier a 312 kr blev det. Det är ganska troligt att jag köper fler senare.

Jag har nu också glädjen att meddela att min lilla fondportfölj, huvudsakligen inriktad mot tillväxtmarknader, OMX30 samt några globalfonder, återigen står på ett tydligt plus. Det svänger onekligen fort. Ta som exempel min Indienfond, HSBC Indian Equity. För ungefär ett eller två år sedan stod den på plus 120 procent. Den föll sedan oerhört kraftigt och stod ett tag till och med på minus. Sedan blev det val i Indien. Kongresspartiet vann. Fonden gick från minussiffror till plus 40 procent på några veckor.

När det gäller aktierna återstår fortfarande några procent till break even om man räknar med mottagna utdelningar genom åren. Jag läste i veckan om den så kallade 20/80 regeln, som tydligen kan tillämpas även på mina aktier. 20 procent av innehaven står för 80 procent av förlusterna. Högriskaktier är verkligen ingenting för mig. Jag har aldrig lyckats tjäna några pengar på sådana placeringar. Huvudprioritet för mig bör i framtiden vara att försöka undvika dom extrema lågpresterare som riskerar att dra ner hela portföljavkastningen i avgrunden, typ Swedbank då alltså. Och om jag ändå någon gång skulle falla för frestelsen att chansa måste aktieposten ovillkorligen förses med en tight stop loss.

Ekonomisk ställning 31 maj 2009

Tillgångar och skulder 31 maj 2009

Pengar: 101 438 kr.
Aktiefonder: 70 844 kr.
Aktier: 76 705 kr.

Kortkredit: 2 849 kr.

Summa tillgångar och skulder: 246 138 kr.

Andel aktiesparande: 60 procent.
Andel räntesparande: 40 procent.
Andel sparande i kapitalförsäkring: 13 procent.

Jämfört med föregående månad har nettotillgångarna ökat i värde med 19 118 kr (8,4 procent). Aktierna har (med utdelningar tillbakalagda) stigit i värde med cirka 3 procent. Aktiefonderna har stigit i värde med cirka 13 procent. Fondköpen uppgår till 1 700 kr, aktieportföljen är oförändrad. Räknar jag bort en spelvinst på 2 000 kr uppgår månadens sparande till cirka 6 450 kr.

Under april var det aktierna som bidrog mest till värdeutvecklingen. Under maj är det istället aktiefonderna som har gått bäst, vilket framförallt beror på den fenomenala utvecklingen i BRIC-länderna.

Butiksfunderingar: Kaosmarknadsföring

Det händer ytterst sällan, men igår var det dags för ett besök i klädbutiken. Jag lade märke till några saker som fick mig att börja fundera över hur det egentligen står till i handeln.

1. Varför finns det bara tre provrum i stora butiker? Resultatet blir onödiga köer.

2. Varför springer det omkring personal i civila kläder och utan namnbrickor? Hur skall man kunna veta att dom jobbar där?

3. Hur är det möjligt att stora nationella och internationella klädkedjor inte vet hur man arrangerar en kö? Jag anser att man antingen bör använda ett system med nummerlappar, eller möjliggöra köbildning i rad framför kassan, dvs man placerar inte ut kassor på en rad samtidigt som man ställer expoställ framför kassorna så att organiserad köbildning därmed blir omöjlig.

Jag handlar kläder väldigt sällan och "hänger alltså inte med", men har det verkligen alltid fungerat så här? Vad är poängen med att låta kunderna stå i kö för att komma in i provrummet, tvingas gissa vem som är anställd och sedan vid betalning tvingas se sig omkring för att kunna identifiera vilka som köar och vilka som bara letar efter solglasögon.

Är kaosmarknadsföring* det nya inneordet på Handelshögskolorna? Är tanken kanske att kunderna skall bli så frustrerade att de helt enkelt genomför oövertänkta köp?

*Kaosmarknadsföring är ett ord jag kom på i stunden och skall inte förväxlas med den kaosmarknadsföring som eventuellt lärs ut i marknadsföringskurser (det skulle nämligen inte förvåna mig om det redan finns ett begrepp som heter kaosmarknadsföring).

Äntligen en positiv nyhet - Sverige blir värd för neutronkanon!

Ibland känns det som om svenska politiker mest diskuterar hur bidragen skall fördelas, hur biståndet kan maximeras, hur antalet asylanter till Sverige kan ökas än mer eller hur hur många vindkraftverk varje svensk skall tvingas ha i sin trädgård. Stor möda läggs på icke-frågor, dvs frågor som inte bidrar positivt till Sveriges utveckling (eller i flera fall alldeles uppenbart bidrar till att försämra Sverige).

När EU:s forskningsministrar igår kväll beslutade att Sverige får äran att hysa ESS, European Spallation Source, avslutades ett framgångsrikt arbete lett av forskningsminister Lars Leijonborg, där Sverige har förbundit sig att satsa miljardbelopp för uppbyggnaden av forskningsanläggningen. Bidrag bygger inga länder. Kraftfulla satsningar på forskning gör det däremot - jag bidrar mer än gärna med skattepengar till detta! I Lund kommer forskare från hela världen samlas för att åstadkomma något konstruktivt. ESS är verklig mångkultur.

Om piratjakt och svensk invasion av Eritrea

Efter att den svenska flottan ingrep mot en piratattack igår sitter numera sju somaliska pirater fängslade på en svensk korvett. Eftersom det handlar om HMS Malmö har piraterna placerats i utrymmet Rosengård och rapporter har redan inkommit om bränder i papperskorgar.

Den framgångsrika svenska insatsen mot piraterna har fått fart på Niklas Wykman (ordförande i MUF), som vill att den svenska styrkan i Adenviken med militära medel skall frita den eritreanske journalisten Dawit Isaak som sitter i fängelse i sitt hemland Eritrea. Hur själva fritagningsaktionen skall gå till går Wykman inte närmare in på men planen bör i huvuddrag gå ut på att de svenska korvetterna först kastar ankar vid kusten utanför Eritrea. Därefter landstiger fritagningsenheten med hjälp av en gummibåt. Fritagningsenheten letar sedan rätt på en bil eller lastbil för att kunna transportera sig till det aktuella fängelset. Väl där får de svenska soldaterna skjuta sig in i fängelset, hitta Isaak, ta sig tillbaka till kusten med hjälp av sin stulna bil och sedan i gummibåt åka tillbaka till sin korvett. En klockren plan Wykman!

Ny fräsch ekonomibloggdrottning störtar eventuellt Finanskvinnan från tronen

Om ni har tid över föreslår jag ett besök hos den nya ekonomibloggaren Minou Silver. Jag vet inte helt säkert om det är hon som står bakom Liberty Silver, där man kan handla silverpenningar att betala med när det postapokalyptiska samhälle vi alla drömmer om är här, men förmodligen är så fallet. Hon verkar i alla fall vara ganska tät (vilket är en egenskap hos kvinnor jag skattar högt).

Så sent som den 3 mars 2008 skrev jag ett inlägg om att jag uppskattar de kvinnliga ekonomibloggarna. Titeln var Kvinnorna regerar. Flertalet av de ekonomibloggare jag nämner i inlägget har tyvärr lagt av helt eller åtminstone inte uppdaterat på väldigt länge, till exempel Rik och vacker, Miss Millionairess, Maja Slarv, Plura, Frisk Ekonomi och Ekonomisanering. Därför är det extra roligt att Minou Silver dyker upp och direkt utmanar Finanskvinnan om förstaplatsen bland (de kvinnliga) ekonomibloggarna.

Lundbergs

En hel hög med pengar har samlats ihop på mina konton de senaste månaderna och det går ju inte för sig eftersom möjligheten till rejäl negativ avkastning på ett bankkonto är ganska liten. Jag har funderat på att infoga en ny aktie i portföljen och ett av de bolag jag har tittat på, Lundbergs, rapporterade idag. Inget i rapporten fick mig att trycka på köpknappen. Aktien verkar i dyraste laget i dagsläget, med en rabatt på endast 20 procent. Om man räknar på mitt sätt (varför gör inte alla det?) och tar hänsyn till det stora fastighetsinnehavet, och jämför detta med börsnoterade fastighetsbolag, borde substansvärdesrabatten för Lundbergs ligga på åtminstone 30 procent. Aktieinnehaven är dessutom väldigt tråkiga, trista och gråa, precis som Fredrik Lundberg (och hans dotter?). Trots allt negativt med Lundbergs är det mycket möjligt att jag köper en liten post med aktier ändå. Herr Lundberg verkar ju faktiskt, att döma av historien, veta vad han håller på med.

Teknisk analys

Det är viktigt att ha den tekniska analysen i ryggen när man fattar sina placeringsbeslut. Ur ett enkelt diagram kan man dra långtgående slutsatser om inte bara börsutveckling utan även olje- och guldpris.

Osäkerheten ökar (något litet) med tiden men jag vågar ändå med stor säkerhet hävda att 2010-2012 är en riktigt dyster period ur börssynpunkt. Modellen indikerar även att dollarn kommer att nå en botten framemot 2015 på cirka 2,50 samt att oljan nådde en minipeak 2008 men att den riktiga peaken nås först cirka 2112 då oljeresurserna i arktis och antarktis börjar sina. Nästa vecka bör börsen gå ner med cirka 5 procent.

Diagrammet indikerar en tydlig botten för dollarn på 2,50 framemot 2015, vilket i normala fall brukar ge en tydlig guldeffekt men jag får trots det inget riktigt grepp om guldet. Kan någon hjälpa mig?

Vad är värst, våldsamt upplopp eller Israelstöd?

Säkerhetspolisen och gränspolisen i Västra Götaland misstänker att vänsteraktivister har infiltrerat Migrationsverkets låsta förvar i Kållered. Antalet rymningar har nämligen ökat drastiskt och polisen upplever samarbetsproblem med personalen.

En av de anställda handläggarna är dessutom dömd för våldsamt upplopp under kravallerna i Göteborg 2001. Just det, Migrationsverket har en kommunistisk handläggare som är dömd för våldsamt upplopp. Däremot tyckte Migrationsverket i Göteborg att en person som på sin fritid i sin blogg uttryckte stöd för Israel var olämplig för sitt uppdrag - enhetschefen Lennart Eriksson sparkades därför.

Migrationsverket i Göteborg anser det vara värre att uttrycka sitt stöd för Israel än att vara dömd för våldsamt upplopp. Med sådana chefer är hoppet ute. Det är lika bra att lägga ner hela myndigheten och börja om på ny kula. Förvaret i Kållered tas lämpligen över av polisen, som ju ändå får tillbringa en hel del tid med att leta rätt på personer som försvunnit därifrån.

Uppdatering:

Enligt Göteborgs-Posten arbetar en handfull handläggare med anknytning till terrororganisationerna Antifascistisk aktion och Revolutionära fronten på Migrationsverket i Kållered.

Historien blir bara värre och värre. I andra länder ingriper ansvarigt statsråd direkt och sparkar chefer och personal till höger och vänster. I Sverige är det tyvärr inte tillåtet för ministrar att göra så. Det har alltså gått så långt att svenska myndigheter infiltreras av terrorister! Det skall bli intressant att följa den fortsatta händelseutvecklingen. Det handlar om en praktskandal men jag är inte säker på att svenska medier kommer att låta drevet gå eftersom detta skulle kunna gynna Sverigedemokraterna i valet till Europaparlamentet.

Min plats på den politiska kartan enligt Aftonbladets valkompass

Ibland roar jag mig med att fylla i diverse "valkompasser" på Internet. Aftonbladets valkompass skiljer sig från många andras i det att den är mer detaljerad och öppen för analys och jämförelser med olika partier och intresseområden. Resultaten i Aftonbladets undersökning plottas i ett diagram där "För" och "Emot" EU integration utgör den lodräta axeln och "socioekonomisk vänster" respektive "socioekonomisk höger" utgör vardera ändar på den vågräta axeln.

Jag behöver inte göra några tester för att veta att jag tillhör gruppen "Socioekonomisk höger emot EU integration". Detta bekräftades också av Aftonbladets valkompass. Jag hamnade ganska precis i mitten av den nedre högra rutan. Det enda parti som gjorde mig sällskap där var Sverigedemokraterna. Alla andra borgerliga partier tillhör den socioekonomiska högern men är för EU integration.

Junilistan var det parti som efter Sverigedemokraterna hamnade närmast mina preferenser. Vänsterpartierna behöver vi inte ens ta upp. Piratpartiet hamnade på den Socioekonomiska vänsteraxeln. Man kan också se sina partimatchningar i procent. Något förvånande, men ändå inte, var att Centerpartiet matchade mina åsikter absolut sämst. Detta beror säkert på att Centerpartiet är det kanske allra mest federalistiska partiet i EU-frågan och någon Europeisk federation vill jag absolut inte ha. I topp hamnade Sverigedemokraterna, Junilistan och Moderaterna. Inga överraskningar där heller. På fjärde plats hamnade dock Feministiskt initiativ och här måste det handla om att motståndet till överstatlighet och fördjupad integration för oss samman.

Ungefär halva befolkningen är "socioekonomisk höger". Ungefär halva befolkningen är också "emot EU integration". Trots detta finns det bara ett enda parti som täcker upp denna politiska planhalva. Jag tror inte att detta har med de politiska ideologierna som sådana att göra eftersom det uppenbarligen för många väljare går utmärkt att vara socioekonomisk höger emot EU integration, och då borde det funka även för något riksdagsparti. Junilistan lyckades fylla denna lucka i det förra valet till Europaparlamentet. Återstår att se om Sverigedemokraterna kan göra det i årets val, med tanke på att partiets kärnväljare - de unga männen - nu i stor utsträckning dras till Piratpartiet.

Pop-fonderna East Capital Ryssland och Simplicity Indien

East Capital Ryssland och Simplicity Indien var för bara några år sedan extremt populära, framförallt bland många ekonomibloggare.

För både East Capital Ryssland och Simplicity Indien gällde att dessa hade en god historik samt var en del av små uppstickarfondbolag.

När det på diverse fora och i bloggar diskuterades vilka fonder som skulle väljas fördes East Capital Ryssland och Simplicity Indien ständigt fram. Inte "Ryssland" och "Indien", utan just dessa två fonder. Än idag diskuteras Simplicity Indien, eller "Simpan", dagligen på till exempel Börssnack.

Val av fonder är svårt. Det är därför inte särskilt förvånande när man nu kan konstatera att hypen kring dessa båda fonder var helt obefogad. På både kort och lång sikt gäller nu att såväl East Capital Ryssland som Simplicity Indien tillhör de sämsta fonderna i sina respektive kategorier.

Jag låter Avanza sortera fonderna i sitt utbud med avseende på avkastningen under 3 månader respektive tre år. East Capital hamnar på plats 11 av 12 av Rysslandsfonderna för 3 månader och på plats 8 av 12 för avkastningen under 3 år. Simplicity Indien presterar ännu sämre och hamnar på plats 12 av 16 vad gäller avkastningen de senaste 3 månaderna och sista och sextonde plats vad gäller avkastningen de senaste 3 åren (här skiljer nästan 50 procentenheter i avkastning till ettan!)

Det är svårt att dra några slutsatser av en sådan här sammanställning. Tittar man i listorna över treårsavkastningen vad gäller både Rysslands- och Indienfonder ser man dock främst större fondaktörer i toppen och mindre aktörer i botten. Kanske är det så att småspelare som Simplicity och East Capital kan lyckas nå mycket god avkastning under enstaka korta perioder, vilket gör att spararna då flockas till bolagen, men att de större bolagens resurser, med folk på plats i Ryssland och Indien, på längre sikt ger bättre reultat?

Intervju med Rickard Falkvinge (Piratpartiet)

Hej, Rickard Falkvinge, ledare för Piratpartiet!

Falkvinge: Hej!

Vilken är Piratpartiets viktigaste fråga?

Falkvinge: Vi vill stoppa FRA-lagen och IPRED.

Har ni några andra viktiga frågor?

Falkvinge: Vi vill stoppa FRA-lagen och IPRED. Jag har svårt att tänka mig att de unga människor som stöder Piratpartiet bryr sig om något annat.

Du nämner själv att det främst är unga människor som stöder Piratpartiet. Sverige ligger i Europatoppen när det gäller ungdomsarbetslöshet och få av de unga killar och tjejer som i dagarna tar studenten kommer att få ett jobb. Vad vill Piratpartiet göra för att minska ungdomsarbetslösheten?

Falkvinge: Jag blir så trött på allt tjat om ungdomsarbetslöshet hit och dit, det är bara ett trixande med siffror. Det finns bara en fråga som är viktig för ungdomar och det är att avskaffa FRA och IPRED, allt annat är underordnade frågor. Jag skiter i ungdomsarbetslösheten och alla som röstar på Piratpartiet gör det också.

Nästan alla unga killar mellan 15 och 25 har antingen själva blivit misshandlade helt oprovocerat eller känner flera som har blivit det. Unga killar kan i dagens Sverige inte röra sig fritt på stan utan att riskera att utsättas för våld och hot. Vad tänker du göra för att ändra på detta om du blir invald i Europaparlamentet eller i Riksdagen?

Falkvinge: So what om folk blir misshandlade? Den kränkning dessa unga killar utsätts för på grund av IPRED är betydligt värre. Bryr man sig om kriminalitet finns det andra partier som man kan rösta på, t ex Moderaterna eller Sverigedemokraterna.

Vad har du att säga till dom som tycker att klimathotet är vår tids viktigaste fråga, viktigare än FRA eftersom klimatfrågan handlar om planetens överlevnad?

Falkvinge: FRA och IPRED påverkar alla som använder Internet. Jag har svårt att tänka mig att klimatfrågan har samma effekt på människors liv. Jag är dock ingen expert på klimatfrågan.

Skall kommunerna få mer pengar för att kunna bevara kvaliteten i skolan och omsorgen?

Falkvinge: Budgetfrågor är helt ointressanta för mig.

Är skattefrågor också ointressanta för dig? Många löntagare har svårt att få ekonomin att gå runt varje månad och är säkert intresserade av huruvida de olika partierna tänker höja eller sänka deras skatt?

Falkvinge: Det är inte aktuellt att driva skattefrågan. Har man inget jobb betalar man ändå inte någon skatt.

Europaparlamentet driver frågan att halalslakt skall tillåtas. Vad anser du?

Falkvinge: Även muslimer mår bra av att FRA-lagen avskaffas. Kanske framförallt muslimer.

Vad bör göras för att förbättra den svenska skolan?

Falkvinge: FRA och IPRED bör avskaffas.

Vad förgyller din vardag?

Falkvinge: Jag gillar motorcyklar och maltwhisky.

Hur försörjer du dig?

Falkvinge: Jag lever på bidrag från allmänheten. Många sympatisörer betalar in pengar på mitt bankkonto och det är dessa pengar jag lever av.

Hur mycket får du in varje månad?

Falkvinge: Jag svarar inte på den frågan.

Betalar du skatt?

Falkvinge: Min privatekonomi är min ensak.

Tack för att du tog dig tid att svara på mina frågor!

Falkvinge: Tack själv!

Valet till Europaparlamentet närmar sig och självklart deltar Sparsamt leverne i debatten. Intervjun med Piratpartiets ledare Rickard Falkvinge är den första i en serie inlägg som berör EU-valet.

Billigt besök hos tandläkaren, tack regeringen!

Jag var hos tandläkaren idag. En ung söt tandläkare. Jag var tvungen att studera hennes namnskylt för att förvissa mig om att det verkligen stod "Tandläkare" och inte praktikant eller något liknande. Hon kan inte ha varit en dag över 25 (jag kontrollerade naturligtvis saken efter besöket och hon var inte en dag över 25). Hur kan man vara tandläkare om man inte inte ens har fyllt 25 år? Nåväl, åter till ämnet. Jag var alltså hos tandläkaren idag.

Min undersökning kostade endast 500 kr. Egentligen kostade den 650 kr men regeringen har bestämt att Försäkringskassan skall subventionera min undersökning med 150 kr. Tack regeringen!

Vår nya frihetsregering har verkligen gynnat mig. Jag har normalt sett inte särskilt mycket att göra med olika samhällsinstitutioner. Jag arbetar, betalar skatt och sköter mig själv så gott det går. Regeringen har sedan den tillträdde bestämt sig för att gynna mitt beteende genom att sänka skatten på arbete. Det tackar jag för! Idag upptäckte jag även att regeringen har bestämt att subventionera min tandvårdsräkning med minst 150 kr per år. Det tackar jag också för!

Den här gången hade jag inte några hål som behövde lagas. Det var tur. En undersökning bör vilken orutinerad tandläkare som helst klara av med lite assistans från tandsköterskan. Att låta vem som helst borra upp mina tänder är en helt annan sak. Kompetens går före utseende när det gäller tandborrande.

Indien gick hyfsat idag

Indienfonderna svänger kraftigt, både upp och ner. I helgen blev det klart att Kongresspartiet vann världens största demokratiska val och börsen tog ett glädjeskutt. Min egen Indienfond, HSBC Indian Equity, steg idag med 17,3 procent, och då var den ändå inte bäst bland Indienfonderna.

Tillväxtfonderna gick uruselt 2008 men har startat desto bättre 2009. Låt oss hoppas att det fortsätter så.

Apropå valet i Indien: är det inte helt fantastiskt hur stabilt Indien egentligen är? 700 miljoner människor lär ha deltagit i vad som är världens största val, alla kategorier. Indien är ett fattigt land men lyckas trots det behålla sin demokrati och genomföra helt fredliga regeringsskiften med jämna mellanrum. Indien är ett land med över en miljard invånare, ett otal olika religioner, folkgrupper och språk. Ett fattigt land på stark frammarsch. En rymdnation med en medelklass som omfattar över 100 miljoner människor. Indien är verkligen ett föredöme för världens alla utvecklingsländer. Det går att kombinera demokrati och ekonomisk tillväxt även i tredje världen.