Sarah Silverman

Kvinnor är sällan konkurrenskraftiga när det kommer till komedi. Sarah Silverman är dock ett av få undantag. Hon är rolig.

Ses med fördel i Comedians in cars getting coffee (med Jerry Seinfeld), hennes egen HBO-special We are miracles, som gäst på förre pojkvännen Jimmy Kimmels show eller varför inte på egna Youtube-kanalen.

Spartips: Så här får du Netflix billigare

Priset för Svenska Netflix är 89 kronor i månaden. Priset för amerikanska Netflix är 8,99 dollar per månad, eller knappt 65 kr med nuvarande växelkurs. En svensk kan således spara 24 kronor i månaden på att betala amerikanskt pris istället för svenskt. Hur gör man då för att enkelt spara in 288 kronor per år?

Så här gör man. Det gäller att använda en amerikansk DNS när du skall registrera dina kreditkortsuppgifter. Googla Netflix DNS US så får du upp förslag på lämpliga kombinationer att använda. Använder man dator kan det vara lite krångligt att ändra DNS, särskilt om man är okunnig som undertecknad, men har man en Smart TV är det betydligt enklare att gå in i nätverksinställningar och ändra DNS från automatisk till manuell, knappa in amerikansk DNS, gå till Netflix-appen, registrera sina uppgifter och sedan betala det amerikanska, lägre priset.

Du har fortfarande full tillgång till det svenska utbudet även fast du betalar det amerikanska, lägre priset! Vill du se på svenska Netflix byter du bara tillbaka till svensk DNS. Det är bara vid registrering av kontokortsuppgifter du behöver amerikansk DNS.

Varför hängs nätdebattörer ut med namn och bild samtidigt som mördare och våldtäktsmän anonymiseras?

Ännu ett inlägg på temat inkonsekvenser i svenska medier. Den gamle kommunisten Robert Aschberg som numera samarbetar med kriminella vänsterextremister i både Expo och Researchgruppen (inklusive dömd mordbrännare) och som dessutom är kompis med en dömd mördare, som numera är redaktör på Dagens Nyheter, lanserade i veckan programmet Trolljägarna. Vi bortser ifrån att programmet inte handlar om några Internettroll och att Aschberg alltså inte ens har grundläggande koll på vad ett troll är på Internet och fokuserar istället på själva programidén att hänga ut privatpersoner som uttrycker för makteliten obehagliga åsikter anonymt på Internet. Robert Aschberg är också programledare för Efterlyst som är ett program där grova brottslingar i princip aldrig namnges. Vi har alltså ytterligare ett exempel på svenska journalisters sjuka yrkesutövning: mördare skyddas men internetdebattörer hängs ut.

I Sverige ser journalisterna det som sin roll att uppfostra folket snarare än att granska makten. Trolljägarna är bara ännu ett exempel på detta. Det enda som biter på detta märkliga beteende är ekonomiska sanktioner. Folk måste helt enkelt lära sig att inte göda feta journalisthäckar genom att betala tv-licens eller prenumerera på dagstidningar.

Varför hängs fuskbyggare ut men inte mördare och våldtäktsmän?

Jag har precis sett klart det senaste avsnittet av TV4s program Fuskbyggarna. Programmet är inte helt utan underhållningsvärde men det jag främst reagerade över var hur en hel timmes programtid kunde ägnas åt att förtala en namngiven person som inte är dömd för brott i de sammanhang han kritiseras. Fuskbyggaren hängs ut med namn och bild och får, till synes korrekt, kritik för sin hantverksskicklighet, men det det stannar inte där. Han kritiseras även på ett personligt plan, kallas för en dålig och oärlig människa med flera liknande omdömen. Hela programmet är ett enda stort karaktärsmord.

Det jag har svårt att förstå är hur TV4 i ett sammanhang som Fuskbyggarna anser det vara korrekt att hänga ut en människa med namn och bild och låta hans "offer" oemotsagda kritisera denne samtidigt som man i princip aldrig någonsin publicerar namn och bild på mördare, våldtäktsmän, rånare eller andra kriminella. Misshandelsoffer och våldtäktsoffer ges heller aldrig utrymme att framför kameran sitta och uttala förklenande omdömen om sina namngivna gärningsmän. För en simpel lekman som mig kan det tyckas vara mer relevant att publicera namn och bild på grova våldsbrottslingar snarare än taskiga byggherrar. Jag är dock inte svensk journalist, med allt vad det medför i form av ideologiska drivkrafter och personlighetsstörningar.

Var är grupplojaliteten i Kinneviksfären?

Jag ligger i soffan och ser det senaste programmet av Lyxfällan i Viaplay på surfplattan. Dagens objekt tvingas helt riktigt göra sig av med sin ifån och man ser Tele2 tydligt på det nya billiga kontantkortet som skall ersätta hennes dyra abonnemang. Bra reklam där för ett bolag i gruppen. Sen skall hon säga upp sina abonnemang och man ser tydligt hur hon säger upp Viaplay. Hur tänkte Lyxfällan där? Lyxfällan sänds i MTG-kanalen tv3 och MTG äger även Viaplay. På Jan Stenbecks tid hade någon fått sparken för bristande grupplojalitet om något liknande hade inträffat. Som aktieägare i Kinnevik känner jag mig något oroad. Är allt på väg att falla samman?

Morgan Karlssons aktiesparmetod

Min kompis Morgan Karlsson, känd från Ullared och andra tv-serier, är bättre på aktier och sparande än alla ekonomibloggare tillsammans. Jag har aldrig träffat Morgan men om det är något som kan få mig att ta cykeln ner till Ullared så är det möjligheten att få träffa denne gemytlige hallänning. Morgan Karlsson är inte bara lagerarbetare på varuhuset Ge-Kås och tv-kändis, han är dessutom aktiemiljonär.

Morgans viktigaste lärdom är att börja spara tidigt. Redan som en liten 8- eller 9-årig grabb tjänade han ihop 7000 kr på att sälja frön. Pengarna sattes in på bankkonto. När han några år senare började jobba för fadern sin fick han lön och sparsam som han var hade han vid 12 års ålder inte mindre än 100 000 kr på banken. Det var 1980-tal och högräntetider. Den lille killen bytte bank för att få så hög ränta som möjligt på sina besparingar. 12,75 procent i ränta på bankboken var dock inte tillräckligt för Morgan Karlsson, som tog EPA-traktorn till banken för att diskutera aktiefonder. 50 eller 60 tusen satsades i Amerika- och Europafonder och efter bara något år var summan fördubblad. 1980-talet gick mot sitt slut och det var strålande tider för aktiesparare. Morgan tog hem vinsten och satte in pengarna på bankkontot igen för redan som grabb hade han insett vikten av att sätta mål för avkastningen och ta hem vinster. Detta hade han nytta av i slutet av 1999 då han tog hem fina vinster innan bubblan brast.

Morgan är kristen och tron hjälper honom i hans placeringar. Morgan tillber sina aktier i kyrkan och även om han inser att han inte får några råd från Gud får han en magkänsla för vad som skall göras. Det är även den kristna tron som hjälpt Morgan att inte vara girig utan hellre ta en fin vinst när avkastningsmålet uppnåtts.

Morgan betonar vikten av att vara opportunistisk; efter en stor nedgång är stora bolag där aktiekursen tagit mycket stryk intressanta, risken är begränsad och potentialen stor. Det är även viktigt att titta på aktieutdelningen. Alla placeringar bör ses som långsiktiga, snabba klipp är sällan lyckosamma. Bestäm redan från början vid vilken nivå du skall sälja och stå fast vid det beslutet utan att försöka pricka in den absoluta toppen. Följ med i nyhetsflödet.

Gör man som Morgan och börjar spara tidigt, arbetar mycket och har en tydlig strategi för sina placeringar, ja då är det svårt att inte bli rik som ett troll. Vanligt hederligt bondförnuft, kristen tro och flit är det som krävs, visar exemplet Morgan Karlsson.

Uppdatering, juni 2011

Det är trist att barndomshjältarna nu har blivit så gamla att de börjar dö av. Kommissarie Columbo, alla tiders främsta deckarhjälte, finurligt spelad av Peter Falk, dog häromdagen. Kanske får jag nu för första gången köpa en DVD-box för att friska upp minnet. Hur var det förresten med hans fru, fick vi se henne någon gång?

***

Svenska politiskt korrekta multikultifundamentalister förfasar sig över att Danmark nu skärper lagen när det gäller utvisning av kriminellt slödder. Man måste förmodligen vara journalist för att tycka det är fel att kriminellt slödder straffas. I licensfinansierade P3 framträdde Mona Masri och kallade broderlandet Danmark för ett pissland med anledning av att Danmark nu bestämt sig för att kriminellt slödder skall behandlas just som kriminellt slödder. Danska Ekstrabladet kontrade genom att utnämna Masri till "en riktig pisseluder".

Jag betalar som bekant inte någon licensavgift för radio och tv, vilket alltid gläder mig lite extra i sådana här sammanhang. Den som inte uppskattar att medverkande i statsradio kallar broderlandet Danmark för ett pissland upphör lämpligen med att betala licensavgiften.

***

Är det ett sedvanligt sommarras vi nu ser på börserna eller är det kanske början på en betydligt större nedgång? Jag sålde av Avanza Zero precis i början av nedgången men sitter i övrigt kvar med  innehaven.

***

Om Danmark är ett "pissland" därför att man vet att korrekt hantera kriminellt slödder är Sveriges regering, Amnesty och den svenska journalistkåren medhjälpare till våldtäkt. Eritreanen Henok Weire Fre dömdes 2007 till fängelse och utvisning för våldtäkt av ett tidningsbud under dödshot. När det började bli dags att verkställa utvisningen gav sig Amnesty in i leken och kritiserade Sveriges regering för att att den dömde våldtäktsmannen skulle utvisas. Sveriges Radio blandade sig också i och gav Amnestys vettlösa kritik spridning. Justitiedepartementets nådeenhet vek sig för trycket och beslöt att upphäva utvisningsbeslutet, trots att Sveriges ambassadör i Eritrea menade att situationen i Eritrea inte var sådan att utvisningen inte skulle kunna verkställas.

Henok Weire Fre fick således stanna i Sverige.

Polisen i Eskilstuna efterlyser nu Henok Weire Fre för en ny våldtäkt som han skall ha begått den 26 april 2011.

Amnesty, Sveriges Radio och regeringen Reinfeldt är alla medskyldiga till Henok Weire Fres senaste våldtäkt.

Är du medlem i Amnesty, licensbetalare eller kanske en av regeringen Reinfeldts väljare? Hur ser din egen skuld ut?

***

Jag funderar på att öka ytterligare lite i Northland Resources.  Det dröjer i och för sig ett och ett halvt år innan gruvan i Kaunisvaara startar och aktiekursen lär inte stiga som en raket än på ett tag så någon brådska att trycka på köpknappen är det inte tal om.

***

Trevlig midsommar förresten!

***

Skrev jag verkligen att kommissarie Columbo dog? Han lever vidare. Det var Peter Falk som dog.

***

Snart är det semester. Vi får se om jag hinner med att uppdatera bloggen då. Om inte, ha en riktigt trevlig sommar!
   

Hajar och drakar

1. Shark Tank (USA)
2. Draknästet (Sverige)
3. Dragon´s Den (Storbritannien)

Ovan syns den officiella rangordningen av Drak- och Hajprogrammen i TV8 och SVT. Shark Tank är bäst eftersom man fokuserar på lite färre affärsidéer samtidigt som dessa idéer är riktigt starka. Bra förhandlingar. Intressanta och ganska rika Hajar. Sämst är brittiska Dragon´s Den med värdelösa affärsidéer (inte konstigt att det går dåligt för ö-gruppen) och mestadels ointressanta drakar. Svenska Draknästet är helt okej, flera av drakarna är jätteduktiga och programmet visar tydligt att innovationskraften i Sverige är oerhört stark. Plus också för het programledarinna.

Kort uppdatering

Jag är medveten om att tusentals läsare sitter framför sina datorer och väntar på nya intressanta inlägg på sin favoritblogg Sparsamt leverne och blir vädligt besvikna när det går någon vecka mellan de högkvalitativa inläggen. Livet är dock ingen (gratis) räkmacka och så länge ni inte frivilligt kastar pengar efter mig kan ni heller inte begära att få kvalitetsläsning varje dag.

På ekonomifronten kan nämnas att jag har lagt en köporder om 20 000 kr i Brummer Multi-Strategy 2XL. När den går igenom vid månadsskiftet kommer cirka 12 procent av sparkapitalet vara placerat i hedgefonder och därmed lär det dröja ett tag innan det kan bli aktuellt med nya köp i detta tillgångsslag. Om något behöver sparportföljens aktiedel istället stärkas.

Jag loggade precis in på mitt skattekonto och det verkar som om årets skatteåterbäring blir högre än föregående års. Trevligt.

Star Trek: Voyager börjar precis på TV4 Sci-fi. Seven of nine har tagit plats i serien som därmed blivit flera storlekar bättre jämfört med de första tre säsongerna. Kvalitetsunderhållning i repris (jag minns inte handlingen längre) och eftersom jag missade seriens upplösning när det begav sig har jag mycket att se fram emot. Japp, jag är lättroad.

Är islam islamism?

Svaret på frågan i rubriken är Ja, islam är islamism. Som islamkritiker är jag glad att nu även ha fått stöd för denna min hållning av journalisten Evin Rubar som i SVT-dokumentären Slaget om muslimerna visar hur ledarna för de största muslimska samfunden i Sverige tolkar islam.

Se dokumentären om ni inte redan har sett den. Fråga er sedan hur Centerpartiet, Miljöpartiet, Socialdemokraterna och Moderaterna kan tillåta islamister att kandidera på sina listor. Islamister som anser att mannen styrs av förnuftet och därför skall bestämma över kvinnan som styrs av sina känslor, att kvinnan inte får ta män i hand, att musik bör förbjudas, att muslimer skall upprätta segregerade samhällen i samhället utan kontakt med icke-muslimer osv. Fråga er också hur lämpad Fredrik Reinfeldt är att styra Sverige, som under krisen kring Muhammedkarikatyrerna besökte Sveriges ledande islamister för att höra deras åsikter, eller för den delen Mona Sahlin, som efter 11 september iklädde sig en slöja och besökte samma islamister för att samtala.

Evin Rubar är i mitt tycke Sveriges modigaste journalist. Inte nog med att hon vågar ge sig på islamismen, hon står även bakom det uppmärksammade reportaget Könskriget som exponerade extremfeminismen. Varför kan inte alla journalister vara som Evin Rubar?

Fatima Doubakil igen

Jag var inte ensam om att se gårdagens avsnitt av Debatt, märker jag. Antalet besökare som hittade till bloggen genom att googla "Fatima Doubakil" och klicka sig fram till artikeln Den skattefinansierade tokstollen Fatima Doubakil ökade nämligen med 20-30 ggr igår (i absoluta tal handlar det dock bara om en ökning från 1-2 till 40).

Debattredaktionen måste bestå av Sverigedemokrater. Varje gång Fatima Doubakil öppnar sin turbotrut i rikstäckande tv blir ytterligare några tusen svenskar akut islamkritiska.

Amazing Race

Jag hann inte ens bli orolig. TV6 sätter igång med en ny säsong av Amazing Race redan ikväll kl 1800, trots att sista avsnittet av föregående säsong sändes så sent som förra söndagen. Amazing Race är i mitt tycke bland det bästa som jänkarna har fått fram på senare år.

Det skulle säkert vara en lyckad affärsidé om ett reseföretag skapade ett Amazing Race-koncept för reshungriga miljonärer, där man tävlar sig fram genom länderna på backpackervis. Om jag hade rejält med pengar skulle jag gärna köpa mig en sådan resupplevelse.

Ullared, tv-serien - ja vad fan skall man säga?

När jag skriver detta blogginlägg har det snart gått ett dygn sedan premiären av det redan klassiska tv-programmet Ullared. Jag har aldrig varit på Ge-Kås i Ullared och bänkade mig därför i tv-soffan med viss förväntan inför gårdagens premiär. Det som följde fick mig att ompröva min syn på konsumtion, umgänge, svenskhet - ja rentav livet självt! Jag fick mer än en gång bekämpa pinsamhetsimpulser som ville tvinga mig att byta kanal, men jag bet ihop och stannade kvar framför tvn. Jag har aldrig sett något liknande. Jag blev helt matt. Herrejävlar.

Ursäkta de helt obefogade svordomarna. Många av de medverkande verkade vara trevliga personer. Jag gillade framför allt Morgan, som tycktes ha ett riktigt slappt drömjobb, samt den supande skånepappan som var tvungen "att fixa lite med tältet" medan familjen shoppade loss.

Draknästet säsong 2 - bättre utan Ljubo och Gunilla

Realtid skriver att Draknästet i säsong två får klara sig utan sina svagaste kort, Ljubo Mrnjavac och Gunilla von Platen. Utan att känna till något om deras ersättare vågar jag ändå med stor säkerhet säga att ersättarna kommer att klara sig bättre än Ljubo och Gunilla. Jag ser redan fram emot premiärprogrammet!

Lyxfällan - är det verkligen experthjälp som erbjuds?

Låt mig först klargöra att jag gillar Lyxfällan som tv-underhållning. Jag gillar till och med Charlie "MLM" Söderberg. Däremot ställer jag mig tveksam till den "rådgivning" programledarna ger deltagarna.

Torsdagskvällens program var typiskt på ett sätt. Ett hus skulle säljas och programledarna säger till mäklaren: "Vi vill sälja snabbt och är beredda att ta vilka bud som helst." Är det någon som tror att en sådan inställning maximerar försäljningssumman och får mäklaren att anstränga sig lite extra? Knappast.

Den som är ute efter ett klipp kan försöka följa Lyxfällan genom Sverige. Egendom slumpas bort till höger och vänster. Bilar skall säljas snabbt, priset spelar mindre roll. Hemelektronik säljs på loppis för småpengar. Huvudsaken är att det går snabbt. Att det allt som oftast är en god idé att annonsera, vänta in bud, testa olika försäljningskanaler och vara uthållig om man vill maximera försäljningssumman passar inte riktigt in i Lyxfällan-konceptet där programmet spelas in på några få dagar och där det inte finns tid att vänta in bud. Deltagarna får därför ofta se sin egendom säljas för långt under marknadspris.

Jag ifrågasätter också det kloka i att basera gårdagens räddningsplan på att den stackars modellen/fotografen skall börja fakturera 50 000 kr i månaden. Istället för programledarnas glädjekalkyl skulle jag avveckla fotoföretaget och skaffa ett vanligt arbete åt henne. Hon skulle fortfarande ha kvar all sin utrustning och kunna dra in extrapengar genom fotokneg på helgerna (bröllop infaller som regel på just helger), men då stå med mycket låga omkostnader och få behålla en större del av intäkterna själv. Kombinationen lönearbete plus fotograferandet som bisyssla framstår som överlägsen i det här fallet.

Både nuvarande och tidigare Lyxfällan-team förefaller ha begränsade kunskaper i att bedriva näringsverksamhet. Vem minns inte avsnittet med skoförsäljerskan? Hon satt med ett lite väl stort lager och lösningen blev att omedelbart starta en superrea där lagret slumpades ut till 70 procent rabatt. 70 procent rabatt rakt av för både gamla och nya skor. Det blev trångt i butiken när kunderna letade fynd och därmed fina tv-bilder. Att rea ut skor med 70 procent i rabatt direkt vill jag påstå är att kasta stora pengar i sjön. Hur ofta ser man egentligen sådana reor? Svar: Aldrig! Det finns en anledning till detta. Vi rusar nämligen till butikerna redan vid 30 procent i avdrag, och funkar inte det kan man alltid lite senare sälja till halva priset. Halva priset funkar alltid, såvida varorna inte är osäljbara och då spelar det ingen roll om man sänker priset med 90 procent. Att Lyxfällans realisation var för kraftig bevisas också av den oerhörda trängseln i butiken. Priserna var för attraktiva. Men Lyxfällan fick förstås bra bilder.

Dessa invändningar till trots; Lyxfällan är god tv-underhållning, vilket är en smula tragiskt. Anledningen är nämligen att underhållningen beror på att tittaren ges insyn i trassliga familjeförhållanden och kan sitta hemma i soffan och gotta sig åt andras olycka.

Höjden av omoral

Tvn står på i bakgrunden: Uppdrag Granskning beskriver läkarbristen i Sverige.

Sverige utbildar för få läkare. I läkarbristens Sverige måste svenska ungdomar trots perfekta betyg bege sig utomlands för att studera till läkare. Samtidigt importerar Sverige läkare från tredje världen.

Är det inte höjden av omoral att ett av världens rikaste länder medvetet väljer att underdimensionera de egna läkarutbildningarna samtidigt som man gör sig beroende av grannländernas läkarutbildningar samt tömmer fattiga länder på deras läkare?

Det råder läkarbrist i länder som Indien och Kina. Befolkningen i dessa länder behöver sina läkare bättre än vad vi svenskar gör. Det svenska biståndet till fattiga länder kan inte kompensera för den brain drain vi bidrar till genom att importera högutbildad arbetskraft. Det handlar om en moralisk genomklappning.

Wal-Mart: The high cost of low price

Igår visades dokumentären Wal-Mart: The high cost of low price på Silver. Den kommer säkert att repriseras ett flertal gånger de närmaste dagarna så passa på att se den. Dokumentären är starkt partisk och tar enbart upp nackdelar med Wal-Mart. Att Wal-Mart erbjuder kunderna starka incitament att handla där är annars uppenbart med tanke på företagets starka expansion. Företag som Wal-Mart lär dock få svårare att lyckas i Sverige och Västeuropa eftersom fackföreningar och arbetsrättslagstiftning inte gör det lika lätt att lönedumpa och behandla personalen som skit här.

Erin Burnett (finanskvinnan) är (om möjligt) vackrare än vanligt ikväll

Begåvade Erin Burnett på CNBC känner väl alla till? Att hon ikväll verkar extra attraktiv kan eventuellt ha något med hennes hår att göra. Det var ett tag sedan jag senast spanade in CNBC så jag har inte riktigt hängt med i hennes modemässiga utveckling. Ikväll har hon liksom halva håret framåt på sidan och den andra halvan bakåt, som kvinnor brukar ha sitt hår.

Det klagas ibland på att kvinnor inte får chansen i affärslivet. Det stämmer inte. Sätt på CNBC en kväll och kolla själv. Det finns hur många snygga och unga programledarinnor som helst på CNBC och de verkar alla mycket kompetenta. Vadå inte får chansen? Om något är de unga kvinnorna överrepresenterade på CNBC vilket skulle kunna innebära att medelålders män är underrepresenterade. Hur ofta hör man medelålders män klaga över att de är underrepresenterade som programledare i CNBC? Just det, aldrig. Så sluta klaga på att kvinnor diskrimineras i affärslivet när det är så uppenbart att det inte stämmer.

Ut med det gamla, in med det nya (snyft)

När jag skulle slänga min gamla Hitachi såg jag att det stod 1992 där bak. 1992! Sådan kvalitet får man inte längre. De skräptvapparater man numera hittar i butikerna tror jag man får vara glad om de håller i fem år.

Min gamla Hitachi åkte alltså ut idag. Jag hade den redan i mitt gamla pojkrum. En riktig trotjänare med andra ord.

Tanken var att sovrumstvn skulle ersättas med en ny sovrumstv. När jag idag kollade runt i butikerna blev det dock ganska uppenbart att det bästa var att köpa en ny tv till vardagsrummet och degradera vardagsrumstvn till sovrumstv. Så skedde också. Tjockisen åkte in i sovrummet och en slank och smidig svarting hamnade framför soffan.

Jag är ganska nöjd trots att köpet inte alls var genomtänkt. Jag åkte till butiken för att köpa en sovrumstv av mindre format men ändrade åsikt på plats och hade därför inte researchat rätt tv-modeller. Köpet blev av denna anledning något av en chansning. En billig chansning dock.

Förlust

Idag var det dags för min sovrumstv att för sista gången skänka sin ägare några minuters glädje. Mitt under Lilla huset på prärien började bilden krympa ihop och efter någon minuts dödskamp återstod endast ett svart streck mitt i rutan. Jag hörde Laura Ingalls gråta men kunde inte längre se henne.

Jag har tillbringat många kvällar med min kära Hitachi men nu är det dags för oss att gå skilda vägar. I natt får jag sova ensam. Jag skall ge mig ut på jakt efter en ny tv redan imorgon. Det gynnar ingen att sitta hemma och gråta över det som har hänt, bättre då att ta nya tag direkt.