fredag 31 juli 2009

Snart kommer tomten

När detaljhandeln har det svårt och sommarreorna inte riktigt biter är det skönt att veta att julen snart är här. Tomten är världens bästa försäljare och han måste in på banan omgående! "Back to School"-får ta hand om augusti men i september måste tomten sättas i spel. Han kommer tidigare än någonsin i år. Var så säkra.

torsdag 30 juli 2009

Nästa år i Europa

Nästa år i Jerusalem brukar judarna säga och med tanke på att allas vårt favoritlag IFK Göteborg ikväll sumpade chansen till Europa-spel mot just ett israelisk lag säger jag istället Nästa år i Europa. Nästa år skall vi bara spela i Europa. Jag har väntat så länge att jag antar att ytterligare ett års väntan bara är karaktärsstärkande. Nästa år i Europa...

onsdag 29 juli 2009

Investmentbolag, del 3 - ICA

ICA är företaget som gör springpojkar till mångmiljonärer. Att vara ICA-handlare är synnerligen lönsamt. Frågan är om det är lika bra att vara aktieägare i Hakon Invest som tillsammans med holländska Ahold äger ICA AB (40 procent av kapitalet, 50 procent av inflytandet).

ICA AB är ett så kallat evigt innehav i Hakon Invest och kommer aldrig att säljas. Vid sidan av ICA AB finns även ett antal portföljbolag. Alla portföljbolag utom ett är verksamma inom detaljhandeln och är för närvarande Forma Publishing Group (förlagsverksamhet), Kjell & Company, Hemma, Cervera, inkClub och Hemtex.

Hakon Invest bildades som ett sätt för ICA-handlare att kunna realisera sina tillgångar på aktiemarknaden, vilket inte var möjligt med deras innehav i ICA-handlarnas förbund. ICA-handlarnas förbund äger alla onoterade C-aktier i Hakon (C-aktierna utgör 51 procent av det totala antalet aktier), dessutom äger förbundet 16 procent av de noterade stamaktierna. ICA-handlarnas förbund äger totalt 67 procent av Hakon Invest och kontrollerar bolaget fullständigt.

Jag är inte imponerad av Hakons mindre detaljhandelsinnehav. Varken Kjell & Company, Hemma eller Hemtex har affärsidéer jag tror på. ICA är i och för sig ett fantastiskt företag, något som främst gynnar de enskilda ICA-handlarna, men med nuvarande ägarupplägg är det tveksamt om Hakon Invest överhuvudtaget hör hemma på börsen.

Hakon Invest förefaller handlas med en substanspremie (och alltså vara ett monster, se del 2.) Kanske är innehavet i ICA AB i bokföringen upptaget något i underkant (det kan ju inte tas upp till marknadsvärde) men även med detta i beaktande verkar Hakon Invest i alla fall inte handlas med den kraftiga rabatt man kan förvänta sig av ett dylikt investmentbolag med eviga innehav och maktambitioner. Om någon av Er läsare har granskat siffrorna och kommit fram till att det inte handlar om en premievärdering går det bra att kommentera.

Nej, jag gillar inte upplägget, jag gillar inte innehaven vid sidan av ICA och jag gillar inte ägarbilden. I Hakon Invest har vi ett investmentbolag som verkligen skulle göra skäl för en rejäl substansrabatt på i storleksordningen 30-40 procent för att vara intressant. Hela Hakon är ju ett enda stort maktcenter skapat för att rika ICA-handlare skall kunna prångla ut aktier till folket men ändå kunna behålla makten över ICA.

tisdag 28 juli 2009

Investmentbolag, del 2 - Monster

De normala och trevliga investmentbolag jag redogjorde för i inlägg 1 handlas samtliga med en rejäl rabatt gentemot substansvärdet. Lilla Svolders substansrabatt ligger kring 10 procent och Kinneviks över 30 procent, de övriga däremellan.

Det finns dock ett par konstiga investmentbolag som istället för rabatt ofta handlas med en premie i förhållande till substansvärdet. Jag kallar dessa företag monster, andra kallar bolagen Ratos och Öresund.

Öresund är de båda finansmännen Sven Hagströmer och Mats Qvibergs lilla gullegris. Sven Hagströmer syntes senast i SVT:s Draknästet och är mycket sympatisk. Mats Qviberg är inte alls lika sympatisk. Tydligen anser marknaden att herrar Hagströmer och Qviberg är exceptionellt duktiga aktieplacerare eftersom Öresund den senaste tiden har handlats med en premie på mellan 5 och 10 procent i förhållande till substansvärdet. Marknaden sätter alltså mycket stor tilltro till H & Q:s möjligheter att skapa aktieägarvärde.

De av er som ogärna betalar 1,10 för en krona kan lämpligen se vilka innehav Öresund sitter på och köpa dessa direkt över börsen istället. Köp ganska mycket Avanza och HQ Bank, fyll på med lite köksinredning, fjälläventyr och fastigheter, avrunda med en bilåterförsäljare och några tråkiga industrijättar och du bör enligt marknaden klara dig ypperligt i framtiden. Rentav bättre än H & Q eftersom du har 10 procent mer att handla för.

Ratos portfölj är inte lika lätt att kopiera eftersom detta private equity-bolag köper hela bolag billigt, viftar med trollstaven och några år senare säljer samma bolag dyrt. Sådan är åtminstone affärsidén, och det värsta av allt är att den har funkat fenomenalt bra. Jag har förlorat oerhörda belopp på att inte köpa Ratos. Gång på gång genom åren har jag varit på väg att trycka på köpknappen men varje gång har jag avstått. Det som har fått mig att avstå är att Ratos ledning är så oerhört duktig att marknaden handlar Ratosaktien med en stor premie i förhållande till substansvärdet - vilket visar att man inte alltid skall fästa särskilt stort avseende vid rabatter och premier, då bra bolag som Öresund och Ratos över tid visat sig ge sina aktieägare mycket god avkastning trots att dessa betalar mer än en krona för en krona.

Ratos har gått bra och kommer säkert gå bra även i framtiden. Jag har dock fått nog av mina ständigt orealiserade icke-vinster i bolaget och hoppas nu att Ratos går i konkurs i finanskrisens spår. Tack, men nej tack, som Hagströmers tv-kollega Gunilla brukade upprepa ett dussin gånger i varje program. Jag avstår av ren princip. Har jag hållit mig borta så här länge finns ingen återvändo. Om jag likt Sandra Bullock i filmen Huset vid sjön kunde skriva brev till dåtiden skulle jag sätta ett starkt köp på både Öresund och Ratos och sedan uppvakta huvudrollsinnehavaren med hjälp av vinsterna.

Det kan tidvis vara jättetrevligt att leva ihop med ett monster. Att leva med ett monster innebär dock att man måste leva med omvärderingsrisken. De faktorer som får marknaden att handla monstret med en premie kan försvinna, t ex på grund av att nyckelpersoner pensioneras, försätts ur stridbart skick på annat sätt eller helt enkelt börjar underprestera. Som aktieägare riskerar man då att inte bara se investmentbolagets innehav utvecklas svagt utan som grädde på moset åka på en omvärderingssmäll på 40-50 procent, dvs skillnaden i värdering mellan ett monster och ett vanligt investmentbolag.

söndag 26 juli 2009

Investmentbolag, del 1 - Egna innehav

Jag köper huvudsakligen aktier i investmentbolag och brukar därför med jämna mellanrum uppdatera mig om bolagen i sektorn. Av naturliga skäl har jag bäst koll på de företag jag själv äger aktier i så vi kan börja med dessa. Bolagen redovisas efter vikt i portföljen.

Industrivärden
Industrivärden äger kronjuvelerna i svenskt näringsliv. Svenska Handelsbanken, Sandvik, Ericsson, Volvo, SCA, SSAB och Skanska är alla riktiga kvalitetsbolag med framtiden för sig. Ett köp av Industrivärden är inte så mycket ett spel på bolagsledningens kompetens som ett spel på svensk industris framtid. Går det bra för Industrivärdens bolag går det bra för Sverige. En numera ganska måttlig belåning skapar hävstång både uppåt och nedåt men bakbinder samtidigt ledningen ifall något av innehavsbolagen skulle behöva kapitaltillskott - då kanske ommöbleringar i portföljen blir nödvändiga. Å andra sidan brukar Industrivärdens bolag vara välkapitaliserade och välskötta (jämför t ex SHB med övriga svenska storbanker).

Investor
Investor är det största svenska investmentbolaget men har inte riktigt samma kvalitet på innehaven som Industrivärden. SEB är en blek kopia av SHB, Atlas Copco har aldrig nått samma stjärnglans som Sandvik. Utöver de noterade kärninvesteringarna med SEB, Atlas Copco, ABB, AstraZeneca, Ericsson, Electrolux, Husqvarna och SAAB har Investor även så kallade operativa investeringar och Private Equity-investeringar. De operativa investeringarna är främst fokuserade på hälsovård med Biovitrum, Gambro och Caridian samt Mölnlycke. Lägger man sedan till innehavet i AstraZeneca ser man att Investor satsar rejält på Hälsovård och Läkemedel, sektorer som antas växa snabbare än ekonomin som helhet på grund av en åldrande och rikare befolkning i världen. Detta är ett viktigt argument för köp av Investoraktien.

Investor har ingen nettobelåning men detta uppvägs av att flera innehav, både onoterade operativa investeringar och riskkapitalinvesteringarna är mycket kraftigt skuldsatta. Investor har dessutom tvingats skjuta till mångmiljardbelopp i nyemissioner för både Husqvarna och SEB, mobiloperatören 3 kräver ständiga kapitaltillskott och de onoterade innehaven är överlag kraftigt skuldsatta vilket kräver finansiell beredskap från Investors sida i en utsträckning som inte är fallet för Industrivärden med sina innehav.

Kinnevik
Kinnevik utvecklades mycket positivt under Jan Stenbecks ledning. Jan Stenbeck satsade på nya områden som telekom och reklam-tv. Frågan är om den nya generationen Stenbeckar, ledda av blonda Cristina, kan fortsätta sin fars framgångssaga. Jag är ytterst tveksam, åtminstone när det gäller graden av innovation. När det gäller själva innehaven som sådana är mycket vunnet om Cristina helt enkelt sitter still i båten och låter dessa växa och utvecklas som tidigare.

De fyra innehaven Millicom, Tele2, Korsnäs och MTG svarar för ungefär 90 procent av substansen i Kinneviks portfölj, med Millicom som största innehav. Ett köp av Kinnevik är ett köp framför allt av teleoperatörer, en helägd skogsrörelse samt lite media. På köpet får man även ett gäng blygsamma nya investeringar på tillväxtmarknader, t ex jordbruk och mikrokreditbolag.

En intressant detalj med Kinnevik är att detta investmentbolag fortfarande har en helägd industrirörelse i form av Korsnäs. Korsnäs har genom åren genererat fina kassaflöden som har kunnat finansiera nya satsningar på mobil- och mediemarknaderna. Det verkar inte vara mode längre med detta upplägg, vilket åtminstone jag tycker är synd (även t ex Industrivärden har tidigare haft helägda rörelsedrivande bolag).

Kinnevik har en stark slagsida mot tillväxtmarknader, främst Ryssland och Östeuropa och kan därför vara ett alternativ för vissa fondsparare med motsvarande exponeringsbehov.

Svolder
Svolder är ett litet investmentbolag med fokus på noterade svenska små och medelstora företag. Ledningen strävar numera efter att ha ett mindre antal bolag i portföljen, mellan 10 och 15 stycken. Svolder skall normalt inte förälska sig i några innehav men verkar på senare år ha gift sig med Beijer Alma, Beijer Electronics och, med reservation för att minnet sviker mig, Acando. Dessa tre bolag klassas som strategiska och står alltså inte på säljlistan i första taget (återigen med reservation för Acando). Beijer Alma svarar för övrigt för cirka en tredjedel av substansvärdet varför en positiv inställning till detta innehav är att föredra om man tänker köpa Svolder.

Svolder har som policy att dela ut minst 5 procent av substansvärdet varje år. Eftersom Svolder tillämpar brutet räkenskapsår kommer utdelningen på hösten. Det är lätt att följa Svolder. Aktuellt substansvärde redovisas på hemsidan varje vecka och rapporterna har vunnit pris för sitt upplägg.

Eftersom Svolders substansvärde understiger en miljard kronor samtidigt som man har en hel del personer anställda på huvudkontoret är förvaltningskostnaderna inte försumbara som i Industrivärden, Investor och Kinnevik. Vid senaste rapporttillfället uppgick administrationskostnaderna, rullande 12 månader, till 15 miljoner vilket motsvarade höga 2,1 procent av då aktuellt substansvärde. Detta är kanske inget man som aktieägare bryr sig särskilt mycket om ett år då aktien stiger med 60 procent på 6 månader, men så höga förvaltningskostnader förutsätter ändå att Svolders ledning gör skäl för sina pengar och levererar rejäl överavkastning.

Svolders aktie brukar handlas med lägre rabatt ju närmare utdelningen man kommer. Ofta lönar det sig att köpa aktien på vintern och sälja den före utdelning på hösten.

Lundbergs
Lundbergs (L E Lundbergföretagen AB) är inte ett investmentbolag ur skatteteknisk synvinkel men åker med här ändå. Ungefär halva substansvärdet utgörs av fastigheter, dels i form av helägda dotterbolaget Fastighets AB L E Lundberg, dels i form av aktieinnehav i Hufvudstaden.

Bland övriga större innehav hittar vi framförallt Holmen, Cardo och Industrivärden. Dessutom finns ett antal mellan Industrivärden och Lundbergs överlappande innehav; Handelsbanken, Sandvik och Indutrade. Lundbergs är vid sidan av Handelsbankssfären största ägare i Industrivärden och har genom åren successivt flyttat fram sina positioner. Innehavet i Industrivärden är extra intressant eftersom aktieägare i Lundbergs får rabatt på rabatten på utdelningarna från Industrivärdens innehav eftersom både Industrivärden och Lundbergs handlas med ganska stora substansrabatter.

När jag tittar på Lundbergs blir jag inte direkt till mig av upphetsning. Innehaven är överlag väldigt tråkiga. Mycket fastigheter, lite skog, lite industri, lite blandat. Anledningen till att jag ändå slutligen köpte några aktier i företaget är att Fredrik Lundberg förefaller ha Sverige kanske bästa affärsnäsa. Genom åren har hans aktieportfölj avkastat väldigt bra. Jag förväntar mig inga snabba och stora värdeökningar på Lundbergaktierna utan sätter min tilltro till att Fredrik Lundberg och hans affärsnäsa till ganska låg risk förmår skapa fin avkastning även de kommande tio åren.

torsdag 23 juli 2009

Positivitet

Ny bild uppe till höger. Nya grepp. Positiva vibbar. Ut med det negativa. På börsen råder det väl snart Bull-market även officiellt och då passar det utmärkt med en omläggning också här på bloggen.

Idag har jag, utöver att rita en fin bild i Paint, avstått från att publicera ett mycket bra politiskt inlägg eftersom det inte stämmer överens med min nya positiva läggning. Kanske är det semestern som äntligen börjar verka på mig.

Dundertabbe från Placera.nu

Tidningarnas redaktioner fylls under sommarmånaderna med vikarier. Det gäller alltså att vara extra kritisk till den information som serveras. Detta gäller särskilt information från så kallade ekonomijournalister, där ju inte ens den ordinarie personalen är särskilt pålitlig.

För en stund sedan läste jag en artikel på Placera.nu om Kinneviks rapport. Rapporten var mycket bra och substansvärdet har ökat kraftigt under perioden. Innehaven har haft en positiv kursutveckling och till och med det onoterade Korsnäs tuffar på ganska bra. Trots det var rubriken något i stil med "Minskad substansrabatt i Kinnevik". Så långt inga problem, om det inte vore för att "journalisten" i själva texten skrev att substansrabatten fallit kraftigt och nu låg på endast 18 procent. Denna siffra fick han fram genom att jämföra substansvärdet den 30 juni med dagsaktuell kurs på 94 kr.

En person som räknar fram substansrabatt den 23 juli genom att jämföra substansvärdet den 30 juni med aktiekursen den 23 juli kan ingenting om aktier. Det handlar inte om ett oskyldigt misstag utan om ren och skär inkompetens. Personen ifråga är helt enkelt inte pålitlig som ekonomiskribent.

Kinneviks substansrabatt har under en längre tid hållit sig kring 30 procent. Det är därför inte helt uteslutet att någon som läser en artikel om att substansrabatten på kort tid sjunkit till 18 procent trycker på säljknappen. Ekonomimedier som Placera.nu eller Dagens industri serverar i stor utsträckning aktieplacerare med information som dessa använder för att fatta placeringsbeslut. Det är bättre att medierna helt avstår från att skriva artiklar hellre än att plocka in sommarvikarier eller låta fast anställd personsal stressa fram artiklar i ett tempo som gör att kvaliteten sjunker. Hellre ingen information alls än felaktig information.

Felet påpekades flera gånger i kommentarer till artikeln och är nu rättat. Kommentarerna raderades omgående.

onsdag 22 juli 2009

Städning, träning, såpa

Det börjar bli dags för en rejäl städomgång här hemma. För att underlätta genomförandet av storstädningen har jag bestämt mig för att städa ett rum i taget. Jag började med hallen - det lättaste rummet. Tiden går fort när man städar. En timme försvann bara så där. Jag blev dessutom rejält svettig och sätter upp städningen som träning.

Ett städtips: Blanda ut grönsåpa i vatten och häll i en vanlig blomsterspruta. Du får ett billigt och miljövänligt rengöringsmedel som funkar till de flesta ytor och appliceras lika lätt som affärsköpta allrengöringsmedel, och som dessutom doftar underbart. Grönsåpa är dock inte antibakteriellt och bör därför inte användas för rengöring av t ex toaletten. Den stora svenska såpatillverkaren rekommenderar såpa för städning av nästan allting, inklusive barn, katter, elsladdar, hästars seldon och trätrallar.

tisdag 21 juli 2009

Miljonkonto

Finanskvinnan skriver att hon vill se svenska banker följa efter sina amerikanska motsvarigheter och införa sparkonton med vinstmöjligheter.

Av princip tycker jag inte att någon på denna planet skall följa efter amerikanska banker i något, men det hör inte riktigt hit.

Faktum är att sparkonto med vinstmöjlighet under en längre tid var en realitet i Sverige. Den gamla Sparbanken (på min bankbok stod det 1 Sparbanken, jag blir lite sentimental nu - Swedbank är ett mycket sämre namn) erbjöd sina kunder denna möjlighet under beteckningen Miljonkonto.

Swedbank, då Föreningssparbanken, avskaffade kontotypen 2004. Även de flesta andra svenska banker hade någon typ av vinstkonton, men exempelvis Handelsbanken och SEB avskaffade kontotypen redan 1999. Föreningssparbanken lär ha varit sist ut med att lägga ner sparformen.

Den som vill spara pengar säkert med möjlighet att vinna pengar kan fortfarande köpa svenska statens premieobligationer.

Jag vet inte om jag vill ha tillbaka det gamla miljonkontot. Möjligtvis beror detta på att jag själv aldrig vann några stora pengar. Någon gång vann jag en tusenlapp, om minnet inte sviker mig. Idag föredrar jag dock att spara mina pengar på ett vanligt konto och istället själv satsa en slant på Lotto om jag känner mig lyckosam.

Volvos kapitalisering svag helt i onödan

AB Volvo har under den senaste 5-årsperioden delat ut mer pengar till aktieägarna än vad bolaget har tjänat. Det är framförallt finansmannen Christer Gardell som har utövat påtryckningar för att få denna kapitalutarming av Volvo till stånd. Christer Gardell menar att bolag inte skall ha mer kapital än de för stunden behöver och att det är fel att "samla i ladorna" för sämre tider. Aktieägarna skall istället skjuta till mer kapital om bolaget behöver detta, är tesen Gardell driver.

När AB Volvo idag redovisade ett resultat för andra kvartalet på minus 7,7 miljarder kronor sade i och för sig vd Leif Johansson att någon nyemission inte behövs. Man kan dock inte komma ifrån att även om kassaflödet var positivt under andra kvartalet rann 12,2 miljarder ut ur bolaget i det första. Inte ens Volvo klarar förluster i storleksordningen 30 miljarder per år hur länge som helst.

Med facit i hand är det naturligtvis enkelt att säga att det var fel att genomföra så extremt stora extrautdelningar till aktieägarna som skedde de senaste fem åren. Att en kraftig nedgång på Volvos marknader skulle komma kan knappast ha kommit som en överraskning efter en lång period med mycket positiv utveckling. Volvo skulle ha haft stor nytta av dessa pengar i dagens läge, om inte för att täcka förluster så för att ha möjlighet att köpa upp konkurrenter i kris till en billig penning.

Vi får väl se om Christer Gardell lever upp till sina fina ord och är beredd att bidra med pengar i en eventuell framtida nyemission. Kan man plocka ut pengar ur ett bolag med motiveringen att aktieägarna skall skjuta till pengar när så behövs måste man naturligtvis göra det i en krissituation, annars är man en lurendrejare. Jag tvivlar på att Christer Gardell när det väl gäller är beredd att låta kapitalströmmen gå i motsatt riktning, då är det istället andra, mer ansvarsfulla ägare som får träda fram. För somliga är pengar det enda som räknas och framtiden och de anställda av mindre betydelse. Förhoppningsvis har vi lärt oss en sak av denna kris och det är att män som Christer Gardell alltid visar sig när det går bra, beredda att mjölka maximalt med pengar ur varje bolag de ger sig in i, helt utan att tänka på framtiden. Och när vi nu vet det gäller det att nästa gång säga: här har du ingenting att hämta!

måndag 20 juli 2009

Arbetskrav för socialbidrag

Politikerna i Landskrona har beslutat att alla som får socialbidrag måste arbeta som praktikanter. Det är ett utmärkt initiativ. Jag har länge varit av uppfattningen att alla socialbidrag måste kopplas till en motprestation, antingen i form av arbete, utbildning eller återbetalningslöfte.

Huvudfokus för socialbidragstagaren bör vara att få en inkomst från arbete istället för att vara beroende av bidrag. Kommunen skall vara socialbidragstagaren behjälplig i strävan att erhålla ett jobb. I Göteborg ställer olika stadsdelar olika krav på socialbidragstagaren när det gäller hur många jobb som måste sökas varje månad - kraven varierar mellan ett sökt jobb per dag till endast 10 per månad. Min personliga uppfattning är att en person som har hela dagen till sitt förfogande bör klara av att söka mer än ett jobb om dan.

Jobbsökeri tar naturligtvis en hel del tid i anspråk om det sköts på rätt sätt. Jag vill därför inte tvinga socialbidragstagarna att arbeta 40 timmar i veckan för att vara berättigade till stöd, men 20 timmar verkar rimligt. Eventuellt kan socialbidragstagarna få jobba i 20 timmar och sedan ha närvaroplikt på en arbetssökarverkstad resterande 20 timmar.

Det är inte av illvilja jag ställer dessa krav på socialbidragstagare. Den som går hemma hela dagarna blir passiviserad och det gynnar inte möjligheten att återinträda på arbetsmarknaden. På Flashback skriver någon: Det är till och med bättre att gräva hål och fylla igen dom än att inte göra någonting. Varför kanske ni undrar? För man blir lat av att inte göra någonting. Hårt arbete har byggt upp denna stat och för att bihålla en hög levnadsstandard så måste vi fortsätta att jobba hårt. Vem skall betala bidragen när ingen arbetar? Så sant som det är sagt.

Det finns även rena rättviseskäl bakom mitt krav på arbetsplikt för socialbidragstagare. Redan idag omfattas ungdomar med arbetslöshetsersättning nämligen av praktikplikt. Efter en tids arbetslöshet beordas arbetslösa ungdomar ut på gratis praktikarbete och det är naturligtvis stötande att inte ställa samma krav på socialbidragstagare.

Dryga stockholmare med tveksam syn på skönhet

Jag tar färjan från Lilla Bommen till Klippan. Den fantastiska sjöfartsstaden Göteborg visar sig från sin bästa sida. Vi passerar Stenas terminaler, Cityvarvets torrdockor, Fiskhamnen och Eriksbergskranen. Olja fylls på. Containerfartyg skymtar i horisonten. Enorma oljecisterner på Hisingen. Gamla Sjöbefälsskolan. Sjösäkerhetscentrum på Lindholmen. Den nya generationens Kustbevakningsfartyg. Sjömagasinet. Kryssningsfartyg. Lotsar. Kajer. Hamnskjul. Sjöfartsmuséet. Allt som har med sjöfart att göra ser man på den korta resan mellan Lilla Bommen och Klippan.

Bredvid mig sitter en stockholmsfamilj och gnäller oavbrutet. Usch så fult. Fulare utsikt har jag aldrig sett. Stockholm är mycket finare. Jättefula hus det där. Nej detta var verkligen gräsligt, inte alls som Stockholm. De håller på och gnäller och klagar oavbrutet precis som riktiga stockholmare.

De har naturligtvis helt rätt i att Göteborg inte alls liknar Stockholm. Göteborg är en levande sjöfartsstad med kajer, terminaler, torrdockor och fartyg mitt i centrala stan. Jag tycker det är vackert. En levande hamn mitt i Göteborg. Jag skulle inte vilja ha det på något annat sätt. Dessutom tror jag inte det finns utrymme för två skattefinansierade metropoler i ett litet land som Sverige.

Något senare ser jag stockholmsfamiljen sitta på bryggan vid Röda stens kulturhus. Jag skrattar gott när svallvågorna från ett fartyg får lite extra skjuts av vinden, letar sig upp genom bryggans plankor och ger mamman i familjen en trevlig överraskning.

lördag 18 juli 2009

Baader-Meinhof-ligan i svensk tappning

Domen mot de tre unga kvinnor, Rebecka R, Hanna S B och Nathalie N, som står åtalade för den grova misshandeln mot Sverigedemokraternas pressekreterare och dennes flickvän, faller 22 juni. Södertörns tingsrätt har bedömt att häktningsskäl inte längre föreligger och har släppt samtliga tilltalade på fri fot.

I onsdags misshandlades en 31-årig man grovt utanför Alviks tunnelbanestation sedan han försökt förmå två ungdomar att sluta klottra. 31-åringen höggs med kniv i ryggen efter att ha försökt fly från platsen.

På torsdagen slog polisen till mot en lägenhet i Bromma tillhörande en av de två männen som misstänks för misshandeln i Alvik. Vid tillslaget påträffades en vapengömma. Macheteknivar, knogjärn och ett skjutvapen beslagtogs. Utöver de två personer som misstänkts för attacken vid Alviks tunnelbanestation vistades ytterligare två personer i lägenheten, däribland Rebecka R, som ju nyligen blivit släppt ur häktet för misshandeln av Sverigedemokraternas pressekreterare.

Åklagaren försökte i rättegången mot de tre kvinnorna visa att dessa tillhörde den vänsterextrema våldssekten Revolutionära fronten. Kvinnorna nekade till detta.

De personer som greps i samband med tillslaget mot lägenheten i Bromma misstänks av polisen för förberedelse till grov misshandel. Polisen försöker klargöra vem eller vilka som är gruppens måltavla.

På kort tid har alltså personer med koppling till Revolutionära fronten gripits för grov misshandel av en hög politiker, grov misshandel av en förbipasserande samt påträffats i samband med en vapengömma och gripits misstänkta för förberedelse till grov misshandel.

Man får utgå ifrån att polisen inte har lyckats utreda samtliga brott som dessa personer har utfört. Mörkertalet är helt säkert mycket stort. Det står ändå klart att det i Sverige finns en vänsterextrem gruppering som mycket medvetet använder sig av våld för att uppnå politiska syften. Såväl politiska motståndare som oskyldiga förbipasserande attackeras. Vapendepåer upprättas dessutom. Det handlar om svensk inhemsk terrorism. Sverige har nu fått vad som kan liknas vid Baader-Meinhof-ligan i ett tidigt stadium.

Svenska socialister har det inte lätt. Med en borgerlig regering bör de ha insett att Sverige inte utvecklas i riktning mot det socialistiska drömsamhället. Detta kan skapa depression och vrede hos vilken arbetsskygg liten flicka med en professor till mamma som helst. När dessa bortskämda individer inser att de aldrig kommer att få folkets stöd med demokratiska metoder överväger de att istället använda sig av våld som påtryckningsmedel. För de flesta socialister är våld inte en acceptabel lösning, men det finns uppenbarligen ändå en hel del socialister som inte drar sig för någonting.

Jag skulle tro att polisen har stoppat just denna terroristcell på ett ganska tidigt stadium. Med tanke på hur exceptionellt lite uppmärksamhet hela ärendet har fått i media konstaterar jag ändå att samhället i stort inte ser särskilt allvarligt på problematiken. Grogrunden för fortsatt terrorism finns fortfarande och en inte alltför vågad gissning är att valåret 2010 riskerar att gå till historien som det år då vänsterextremisterna på allvar visade vad de är kapabla till, såvida inte hela samhället tydligt visar att nu får det vara nog. Statsministern har t e x ännu inte uttalat sig trots att en pressekreterare i ett politiskt parti grovt blivit misshandlad för sina politiska åsikters skull.

Det som framförallt talar mot att Revolutionära fronten och dess terrorceller kommer att uppnå resultat är att medlemmarna i Revolutionära fronten är sällsynt inkompetenta. Det säger sig självt att man inte kan skicka ut småflickor för att genomföra attacker eller misshandla vanligt folk om man vill nå sina mål. Fega är de dessutom. Det behövs inte 10 personer för en misshandel, som i fallet med pressekreteraren. Baader-Meinhof-ligan ägnade sig säkert heller inte åt att klottra, vilket ju bara kan få som resultat att dra åt sig polisens uppmärksamhet, precis som också skedde i fallet Alvik. Det är tur i oturen att den svenska extremvänstern är både feg och inkompetent. Låt oss dock hoppas att regeringen får bukt med ungdomsarbetslösheten så att de 30-åringar som utgör Revolutionära frontens ledarskikt snart kan få sitt första jobb och därmed inte längre behöver leka revolutionärer på gator och torg.

fredag 17 juli 2009

Rallyapor firar Swedbanks rapport

90 kr före nyår, säger aporna om Swedbank. Flera studier visar att apor är mer träffsäkra än analytiker så vi får hoppas att dom har rätt.

onsdag 15 juli 2009

Tjänstepension och efterlevandeskydd

Utöver mitt privata sparande har jag även möjlighet att bestämma vilka fonder min premiepension skall placeras i samt valet att låta tjänstepensionen förvaltas i en fondförsäkring istället för som nu i en traditionell försäkring.

Jag har beslutat mig för att bli aktiv vad gäller PPM men att i nuläget inte göra något åt tjänstepensionen. Jag har helt enkelt varken vilja eller ork att på egen hand placera även tjänstepensionspengarna. Dessutom kan det av riskspridningsskäl vara bra att inte utsätta allt för stora delar av den framtida pensionen för min eventuella inkompetens.

Jag vet påpekar dock att det är viktigt att vara aktiv när det gäller efterlevandeskyddet, åtminstone för de som har familj. Det har han helt rätt i.

Effektivisering

Jag har varit produktiv idag. Mina administrativa processer på det privatekonomiska området har genomgått en förändringsprocess och resultatet är att hushållets pappershantering numera är smidigare än någonsin.

Jag har länge varit en "sätt in alla papper i pärmar"-person. Räkningar, avräkningsnotor, lönebesked och alla andra papper har sorterats och placerats i pärmar. Jag har dock aldrig varit i behov av att plocka fram de papper som jag med stor möda har arkiverat i en pärm.

Sedan några månader tillbaka har det gått lite trögt med arkiveringen. Alla inkommande papper har helt enkelt placerats i en hög på byrån. I morse bestämde jag mig för att ta tag i pappershögen. I en stor soppåse arkiverade jag alla papper som jag med stor säkerhet visste att jag aldrig skulle behöva titta på igen. Alla andra papper fick ligga kvar i högen. Jag uppskattar att cirka 85 procent av alla dokument slutarkiverades i soppåsen.

Jag orkade inte stoppa in de kvarvarande dokumenten i pärmar men ett nytt pappershanteringssystem föddes i alla fall. Tanken är att jag skall samla alla papper i en stor hög och någon gång per månad gå igenom alla papper och slänga sådant som jag inte behöver mer, t ex en sedan två månader betald faktura på en bok där betalningen uppenbarligen har gått igenom och där ingen reklamation längre kan bli aktuell. De papper som inte har blivit slängda hamnar så småningom, om jag orkar, i lämplig pärm.


Ovanstående inlägg skrevs för en månad sedan men publicerades av oklara skäl aldrig. Idag har det sista av pappershögen betats av och antingen slutarkiverats i soporna eller placerats i lämplig pärm. Nu när jag inte längre har en hög med papper att hantera inser jag att det nog trots allt är bättre att ta hand om inkommande papper direkt snarare än att bygga upp ett berg som bara blir jobbigare och jobbigare att göra något åt. Jag hoppas ni är nöjda med denna insyn i mina pappershanteringsrutiner.

Har svenskarnas köpkraft urholkats?

I de västra delarna av landet, företrädesvis orterna kring hamnar med färjetrafik och då främst Göteborg, är det ganska vanligt att man någon eller några gånger per år tar båten över till vårt västra broderland Danmark. Även jag är sedan barnsben van vid att roa mig genom denna aktivitet.

För 15-20 år sedan användes dessa utflykter till att handla billig alkohol och mat. Danmark var ett lågprisparadis för oss svenskar. Idag ligger priserna i Danmark betydligt mycket högre än i Sverige. Sverige har istället förvandlats till danskarnas lågprisparadis. Man ser inte längre några svenskar med händerna fulla av shoppingkassar på den alldeles för långa gångbron till terminalen i Fredrikshamn.

Vilka slutsatser kan man dra av detta med avseende på politik och svenskarnas köpkraftsutveckling?

Vilket parti tillvaratar de synhandikappades intressen?

När jag häromdagen besökte optikern för att köpa ett par nya glasögon började jag fundera på varför just vi synhandikappade tvingas bära vår börda helt på egen hand, utan statligt stöd. Staten (samt kommuner och landsting) subventionerar sjukvård, tandvård, diverse hjälpmedel, hörapparater, rullstolar och gud vet vet vad, men glasögon och linser är undantagna.

När jag för någon tid sedan besökte tandläkaren subventionerade Försäkringskassan mig med 150 kr. Jag skulle dock klara mig betydligt sämre ute i samhället utan glasögon än jag skulle göra utan tandvård. Jag skulle inte kunna sköta ens det enklaste jobb och jag skulle förmodligen bli överkörd ganska omgående.

Staten subventionerar låntagare, föräldrar, sjuka, rörelsehandikappade, psykiskt handikappade, idrottare, hörselskadade, religiösa och sexuellt aktiva men de stackars svenskar som behöver lite glasögon eller linser får minsann betala hela räkningen själv.

Nej, jag vill egentligen inte att staten skall börja subventionera även glasögon och linser. Jag konstaterar bara att staten lika gärna skulle kunna göra det nu när den ändå håller på och subventionerar allt annat.

Ungjävlar ockuperar stan - är endast måttligt missnöjd

Trots att ungjävlar nu för andra veckan den här sommaren ockuperar Göteborg (vi har ju utöver Gothia Cup även förmånen att stå värd för Partille Cup) är jag endast måttligt missnöjd. Egentligen är jag inte särskilt missnöjd alls - hur skulle jag kunna vara det när unga människor från världens alla länder samlas strax utanför mitt köksfönster för att spela fotboll - men jag har ju min grinig gubbe-image att tänka på.

Jag bjuder på en länk till det amerikanska fotbollsföretaget Stars and Stripes resedagbok. Jag blir alltid lika road av att läsa när coach Ed informerar föräldrarna om hur han utdömt situps eller dragit in snabbmatsprivilegierna för att någon kommit för sent eller inte tagit av sig kepsen på bussen.

fredag 10 juli 2009

Rasisternas klagorop

Den muslimska världen reagerar med vrede mot Tyskland sedan en rysk invandrare mördat en egyptisk kvinna i Dresden. Muslimska organisationer och muslimska stater kräver att den tyska regeringen ber om ursäkt för det som har hänt.

Låt mig först konstatera att det som har inträffat naturligtvis är djupt tragiskt. Den tyska regeringen har dock inget som helst ansvar för de handlingar enskilda kriminella utför.

De klagorop som nu kommer från den muslimska världen börjar bli något tröttsamma att lyssna till. Det är alltid västvärlden och de kristna som skall be om ursäkt. Vi skall be om ursäkt för att vi är islamofober rent allmänt. Vi skall be om ursäkt för att tidningar publicerar karikatyrer på en pedofilprofet. Vi skall be om ursäkt för korstågen. Vi skall be om ursäkt för Israel. Vi skall be om ursäkt för Irak och Afghanistan. Det finns inga gränser för vad vi som kristet västerländskt kollektiv skall be om ursäkt och ta ansvar för.

Notera, och detta är mycket viktigt, att den muslimska världen ALDRIG ber om ursäkt för något. Det går bra att kräva att Tyskland ber om ursäkt för ett mord på en muslimsk kvinna men när västerlänningar kidnappas och i Allahs namn avrättas i Irak, Afghanistan, Pakistan, Indien, Indonesien m fl stater ja då hörs inga beklaganden från de stater och organisationer som skriker ut sin vrede mot serieteckningar eller enstaka förvirrade ryssar.

När hundratusentals svarta sudaneser mördas av islamistisk milis i ett rasistiskt blodbad i Sudan hörs inga ursäkter från den muslimska världen, som istället bjuder in den ansvarige och folkmordsanklagade presidenten i Sudan till Arabförbundets toppmöte. Den muslimska världen är så upptagen av att skrika ut sitt hat mot Israel att den inte hinner öppna munnen för att fördöma våldet i Pakistan. När islamistiska terrorister dödar oskyldiga i Indien, Thailand, Filippinerna, Marocko, Algeriet, Irak, Afghanistan, Somalia, Spanien, England, Ryssland, Indonesien eller Iran, ja då är det knäpptyst. Lika tyst är det om kvinnornas situation i den muslimska världen. Att homosexuella i Irak avrättas genom att deras skinkor limmas igen skrattas det mest åt. Att mänskliga fri- och rättigheter hela tiden kränks är inget som uppmärksammas. Nej, vad är väl allt detta i jämförelse med några karikatyrer av en sedan länge avliden profet och mördare?

Visst finns det saker att be om ursäkt för i västvärlden. I jämförelse med de illdåd som varje dag utförs i den muslimska världen har vi dock inget att be om ursäkt för.

Det är rasism som ligger bakom de muslimska staternas och organisationernas olika reaktioner när det är muslimer respektive icke-muslimer som mördas. Muslimer är helt enkelt mer värda. Koranen är tydlig på den punkten.

måndag 6 juli 2009

PPM och tjänstepension - ej längre helt inaktiv

Jag loggade idag för första gången in på PPM:s hemsida. Därifrån klickade jag mig vidare till Min Pension och från Min Pension klickade jag mig vidare till Fora, som tydligen administrerar min tjänstepension, för att beställa ett lösenord.

Jag valde inga PPM-fonder idag men det är på gång. Vilken dag som helst nu...

Jag skäms för övrigt inte ett dugg. Det finns ingen regel som säger att en ekonomibloggare måste vara superintresserad av PPM och tjänstepension.

Sopor

Misslyckandet med möbeln tvingade mig att vidtaga drastiska åtgärder. Utrymmesbrist orsakad av den nya möbeln fick mig idag att montera ned anordningen jag brukar hänga tvätt och förvara kläder på. Dessa kläder måste istället få plats i byrå, garderober och klädkammare, vilka i sin tur måste rensas på skräp för att kunna hysa mera skit. Ett tiotal kassar med kläder och annat skräp har idag därför slängts i soporna och det är numera möjligt att se golvet i min klädkammare. Ett tag övervägde jag att promenera iväg 50 meter till en sån där klädinsamlingscontainer, men jag bestämde mig ganska snart för att det var närmare till sopnedkastet.

Träningsvärken från gårdagens möbelmontering sitter fortfarande i. Jag kom knappt ur sängen i morse. Det är helt obegripligt att folk är så snåla att de väljer att köpa omonterade möbler på IKEA för att spara några hundringar och att IKEA har framgång med denna affärsidé. Aldrig mer...

söndag 5 juli 2009

Möbel

Jag har tillbringat större delen av eftermiddagen liggandes på alla fyra på vardagsrumsgolvet, iklädd endast kalsonger. Det var en tuff match. Jag svettades, inte som en gris - grisar svettas väl inte? - utan som ett annat djur som svettas mycket. Till slut lyckades jag dock skruva ihop helvetesmöbeln och placera den på dess uttänkta plats, bara för att upptäcka att den inte riktigt passade in.

Det är dyrt att vara ledig. Pengarna bara rinner iväg. Arbetar man är kanske inte besök i butikskomplex det första man planerar in på sin lediga tid. Därför stannar pengarna i plånboken. Har man semester är det lite annorlunda, inte bara för mig utan för de flesta, inbillar jag mig.

torsdag 2 juli 2009

Sammanfattning av första halvåret 2009

Det har varit ett händelserikt första halvår. Sparandet har ökat i värde med 71 184 kr (39 procent), dvs knappt 12 000 kr per månad. Jag uppskattar att nysparandet ligger kring 35-40 000 kr och att värdeutvecklingen på aktier och fonder alltså uppgår till ungefär lika mycket.

Kapitalförsäkring
Jag skaffade mig en kapitalförsäkring hos Avanza och större delen av nysparandet har slussats vidare dit. Jag är för övrigt mycket nöjd med Avanza och kan verkligen rekommendera företaget.

Aktier
Aktieportföljen har inte genomgått några större förändringar. Jag har ökat något litet i Swedbank samt köpt 10 aktier i Lundbergs under första halvåret. Aktieinnehav just nu: Industrivärden C 475 st, Investor B 150 st, Kinnevik B 150 st, Svolder B 100 st, Swedbank A 160 st, Swedbank AB pref 50 st, Lundbergföretagen B 10 st.

Swedbank ligger kvar som lottsedel men innehavet omprövas kontinuerligt. En tröst i eländet är att innehavet inte ligger i kapitalförsäkringen och att möjligheterna till förlustavdrag därför utesluter en hundraprocentig förlust.

Bortsett från Swedbank är alla andra innehav investmentbolag (Lundbergs är dock formellt inte ett investmentbolag). Tanken är att ligga mycket lång i investmentbolagen. Svolder har gått bäst i år och Investor sämst.

Fonder
Fokus i början av året var operation upprensning i fondportföljen. Följande innehav såldes helt: Robur Småbolagsfond Europa, Robur Balkan och Blackrock New Energy Fund.

Inom ramen för kapitalförsäkringen har pengar istället satsats i främst Avanza Zero men även i Skagen Global och Skagen Kon-Tiki.

Utöver ovan nämnda fonder innehar jag också (i fallande storleksordning): HSBC Indian Equity, Robur Kinafond, Carnegie Worldwide, Robur Ryssland samt Robur Brict.

Ryssland och Indien har gått bäst, Carnegie Worldwide sämst. Avanza Zero, som storleksmässigt är det största fondinnehavet, har gått utmärkt och många köp har skett till låga kurser.

Framtiden
60 procent aktier och 40 procent räntor kan nog sägas vara en försiktigt avvaktande fördelning. Jag tycker att det känns lite för osäkert för att börja satsa rejält på aktier men beroende på börsutvecklingen kan aktieandelen ändå mycket väl öka under andra halvåret. Om vi bortser från katastrofscenarier och domedagsprofetior bör det ju på lång sikt vara ett hyfsat bra köpläge, tror man inte det bör man kanske sälja allt och köpa mark och guld för pengarna istället. Jag gör så gott jag kan men eftersom jag bara är en glad amatör som försöker utveckla mina färdigheter gör man bäst i att inte följa efter.


Analytiker: "Jag hade väl tur helt enkelt, gissar jag"

En enda analytiker lyckades pricka in Riksbankens räntesänkning. Sumil Kapada, på UBS i London, kommenterar sin prestation så här i Dagens industri: "Jag hade väl tur helt enkelt, gissar jag."

Äntligen en ärlig analytiker! Sumil Kapada medger att det var tur snarare än skicklighet som gav honom rätt, men inte ens detta är han säker på, han gissar att han fick rätt på grund av tur.

Om bloggen m m

Jag har avskaffat den gamla ekonomibloggslänklistan och istället infört en sådan där aktiv variant. Tyvärr verkar någon eller några länkar ha försvunnit i flytten. Dom kommer nog dit igen så småningom.

***

Jag har även uppdaterat länklistan för övriga bloggar. Finns en del intressant där.

***

Den som inte prenumererar på Dagens industri kan nu i sommar få en gratisprenumeration i tre veckor. Det är bara att klicka på annonsen på di.se.

***

När solen skiner går det faktiskt utmärkt att besöka IKEA. Jag var nästan ensam där igår. En fantastiskt trevlig upplevelse att för en gångs skull få slippa trängseln!

***

Finns det några hyresvärdar i detta land som erbjuder luftkonditionering? Jag skulle mer än gärna betala betydande belopp för en sådan tjänst.

onsdag 1 juli 2009

Ekonomisk ställning 30 juni 2009

Tillgångar och skulder 30 juni 2009

Pengar: 110 046 kr.
Aktiefonder: 74 552 kr.
Aktier: 77 162 kr.

Kortkredit: 7 321 kr.

Summa tillgångar och skulder: 254 439 kr.

Andel aktiesparande: 60 procent.
Andel räntesparande: 40 procent.
Andel sparande i kapitalförsäkring: 15 procent.

Jämfört med föregående månad har nettotillgångarna ökat i värde med 8 301 kr (3,4 procent). Då månadens sparande uppgår till drygt 10 000 kr medför detta att avkastningen på tillgångarna under juni har varit negativ. Aktierna har sjunkit i värde med cirka 2 700 kr och fonderna har ökat i värde med runt 600 kr (efter avdrag för aktie- och fondköp under juni).

Periodens köp: 10 aktier i Lundbergs och fonder för 3 100 kr.

På utgiftssidan hittar vi bland annat en ny tv. I år har alltså både datorn och tvn lämnat mig. Det är i sådana här lägen jag är glad att jag inte äger någon bil.

Jag noterar att andelen aktier respektive räntor nu för tredje månaden i rad är 60/40. Jag har inte något uttalat mål om just denna fördelning mellan tillgångsslagen utan det har helt enkelt bara blivit så.