Visar inlägg med etikett Sverige. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Sverige. Visa alla inlägg

söndag 29 april 2012

Det vi kallar brott mot personuppgiftslagen det kallar amerikanerna för "Freedom of Speech"

Jag noterar att Datainspektionen i Stasi-Sverige polisanmält tre sajter för brott mot personuppgiftslagen. Sajterna Migileaks, Avpixlat och Fria Nyheter har publicerat offentliga domar från Migrationsdomstolen, vilket man uppenbarligen inte kan göra i Stasi-Sverige, där domar skall vara hemliga för att inte uppröra folk i onödan.

Lyckligtvis tycks sajterna använda sig av servrar i USA vilket begränsar möjligheterna för svensk Stasi-polis att utreda brotten. Jag citerar Sveriges radios artikel:
– Vi har inga möjligheter att få hjälp av amerikanska myndigheter när vi utreder såna här typer av brott.
Så om de bryter mot personuppgiftslagen i Sverige så kommer de undan med det i USA?– Ja det gör de. Det vi kallar brott mot personuppgiftslagen det kallar amerikanerna för "Freedom of Speech" det är en grundlagsstadgad rättighet man har. Den är mycket mer långtgående än vad vår yttrandefrihet är säger Anders Ahlqvist på Rikspolisstyrelsen.

Det vi kallar brott mot personuppgiftslagen kallar amerikanerna för "Freedom och Speech".  Det finns fortfarande många svenskar som tror att Sverige är det mest demokratiska landet i världen och att vi faktiskt har yttrandefrihet här i landet. Vakna upp ur er Törnrosasömn. Det vi kallar brott kallar amerikanerna Freedom of Speech.

söndag 20 juni 2010

Bröllopet

Ett sådant lyckat bröllop! Sverige är verkligen bra på pompa och ståt. Det jag framförallt tar med mig ifrån evenemanget är, utöver militärcortege, barnakörer och kungligheter, hur prins Daniel växte i svenskarnas ögon. Prins Daniel kommer verkligen att bli ett starkt tillskott i den svenska kungafamiljen och kronprinsessan Victoria har i prins Daniel ett alldeles utmärkt stöd i sina framtida (barnafödande) plikter.

Det finns ett fåtal republikaner som hatar Sverige och svenskarna men för de flesta andra av oss är monarkin och evenemang som det kungliga bröllopet viktiga. Kronprinsessans bröllop har inte bara bidragit med förstklassig underhållning utan har även på ett utmärkt sätt bidragit till att skapa samhörighet mellan svenskarna.

söndag 28 mars 2010

Hur gick det med Volvos bränsleceller?

När Leif Johansson 1999 sålde Volvo Personvagnar till Ford motiverades beslutet med att Volvo inte var stort nog att hänga med i teknikutvecklingen. Leif Johansson nämnde särskilt att utvecklingen av bränsleceller och alternativa drivmedel skulle kräva stora resurser.

Idag sålde Ford Volvo vidare till kinesiska Geely och några bränsleceller hittar vi ännu ej i några Volvobilar trots att det har gått 11 år sedan Leif Johansson avyttring av Volvo Personvagnar. Kanske var inte ens Ford tillräckligt stora för att kunna finansiera utvecklingen av de fantastiska bränslecellerna...

söndag 7 februari 2010

Två svenska hjältar, ett felaktigt krig i en tänkt verklighet och ett korrekt krig i en verklig verklighet

Två svenska soldater har dödats i Afghanistan. Soldater som dör i Sveriges tjänst är alltid hjältar och soldaternas familjer och anhöriga förtjänar allt stöd.

Sverige har naturligtvis ingenting i Afghanistan att göra om man tycker som jag, nämligen att den civiliserade världen skall dra sig tillbaka till och befästa vad Samuel Huntington kallar "islams blodiga gränser". Västvärlden skall ha lika lite samröre med den muslimska världen idag som den hade med nazismens Tyskland eller kommunismens Sovjet.

Studerar man en världskarta kan man tydligt se "islams blodiga gränser". Blodet flyter nämligen överallt där islam är majoritets- eller minoritetsreligion. Där islam finns flyter blodet.

Eftersom Gustavs utrikespolitiska doktrin ännu ej är implementerad måste jag gilla läget och utgå från den verklighet som faktiskt råder. I denna verklighet stöder jag Sveriges insats i Afghanistan eftersom jag hellre för striden på fiendens hemmaplan än på den egna bakgården.

söndag 11 oktober 2009

Artikel om "bildningsförakt" visar prov på just bildningsförakt

När Ulrika Knutson i en artikel i Fokus skriver om det "svenska bildningsföraktet" lyckas hon avsluta med följande: Slutligen borde alla som tackar ja till nobelfesten i december åläggas att läsa en bok av årets pristagare i litteratur. Den som aldrig läser bör inte heller äta eller supa till snillets ära.

Ulrika Knutson ger verkligen den världsfrånvända kultureliten ett ansikte. Hon skriver om en "populistisk göl" och en "obehaglig allians" mot de sköna konsterna där svenska män förenar sig i hyllandet av teknokratin och förminskandet av konsten.

För Ulrika Knutson existerar inte Nobelprisen i Fysik, Kemi och Medicin. Endast när Svenska Akademiens sekreterare annonserar ut årets litteraturpristagare står Sverige i centrum. Uppenbarligen läser hon inte internationella medier. Utländska tidningar ger nämligen sammantaget mer uppmärksamhet åt de icke-litterära priserna, vilket Knutson är sorgligt omedveten om. Knutson håller sig till tidningarnas kultursidor men anser sig ändå vara lämpad att uttala sig om kulturintresset i en värld hon inte vet någonting om.

Jag har aldrig hört en ingenjör eller ekonom skryta om sin bristande bildning. Humanister däremot, hör man hela tiden beskriva hur dåliga de är på matematik och att "såna där formler blir man ju bara yr ut av", utan att skämmas, utan att vara medvetna om det indirekta förakt de därmed visar för hela samhällsbygget. En ingenjör som aldrig läser böcker skryter inte om det.

Jag har inte läst något av årets nobelpristagare i litteratur, men det hade å andra sidan inte litteraturredaktören för New York Times gjort heller. Jag skäms inte för det. Ibland har jag läst pristagaren, ibland inte. Priset är ett utmärkt sätt för mig att upptäcka nya författare. Priset är även ett utmärkt sätt att fördjupa sig i forskningens framsteg inom andra områden, vare sig det nu är cellbiologi eller astrofysik. Jag tvivlar på att Ulrika Knutson bryr sig om cellbiologi eller astrofysik. Det är helt okej att inte göra det. Det är däremot inte okej att anklaga stora delar av befolkningen för ett bildningsförakt samtidigt som man själv visar prov på just ett sådant bildningsförakt genom att antingen ignorera naturvetenskapen helt och hållet eller helt enkelt raljera över sitt ointresse för området.

Slutligen borde alla som tackar ja till Nobelfesten i december åläggas att läsa ett akademiskt arbete av årets pristagare i fysik. Den som aldrig läser bör inte heller äta eller supa till snillets ära.

lördag 10 oktober 2009

Avsätt den Norska Nobelkommittén

Valet av president Barack Obama som mottagare av Nobels fredspris är löjeväckande men än värre är att det degraderar värdet av Nobelpriset som sådant. Jag tänker då främst på prisen i Fysik, Kemi, Medicin och Litteratur snarare än Fredspriset som ju förlorat mycket av sin trovärdighet redan innan Obama tilldelades priset.

Den Norska Nobelkommittén visar gång på gång att den inte är sin uppgift mogen. Att terroristen Arafat fick priset säger väl egentligen allt. Tyvärr skrev Alfred Nobel i sitt testamente att fredspriset skulle delas ut av en kommitté bestående av fem personer som utses av det norska Stortinget. Nobelstiftelsen har därför säkert små möjligheter att ingripa mot dårarna i den Norska Nobelkommittén. Stiftelsen borde ändå överväga att få saken prövad. Det kan ju knappast ha varit förenligt med Alfred Nobels vilja att hans eftermäle skulle göras till åtlöje av norrmännen. Att Alfred Nobel inte hade några högre tankar om broderfolket visas också av det faktum att alla pris som kräver en intellektuell insats delas ut i Sverige. Låt fredspriset delas ut i Norge även fortsättningsvis men låt Nobelstiftelsen styra upp valet av ledamöter i den Norska Nobelkommittén. Norska politiker är om möjligt ännu värre än svenska och det är alltså Mona Sahlin-kopior som beslutat dela ut fredspriset till en man som bedriver två krig samtidigt och ännu inte uträttat något på fredsområdet.

måndag 5 oktober 2009

Denna blogg drivs av el från kärnkraft

Mitt treåriga elavtal med Vattenfall går snart ut. Ikväll valde jag därför att teckna ett nytt treårigt elavtal, vilket faktiskt sänker mina elkostnader något jämfört med det gamla avtalet. Jag bor i en lägenhet och min elförbrukning är låg. Elpriset är därför inte viktigt för mig, men det är ändå kul att få en sänkning av elkostnaderna snarare än en höjning.

När jag tecknade avtalet fick jag välja om min el skulle komma från vindkraft (med ett pristillägg), vattenkraft eller kärnkraft. Min personliga favoritenergikälla är vattenkraft men jag valde ändå av politiska skäl kärnkraft. Kärnkraften bör inte avvecklas, åtminstone inte innan fossila energikällor helt försvunnit från Europa. Genom att teckna mig för kärnkraftsel sänder jag förhoppningsvis en liten signal till våra politiker om att det faktiskt finns realistiska elkonsumenter i detta land, konsumenter som inte anser en nedsmutsning av riket med vindkraft vara lösningen på våra framtida energibehov.

Det känns bra att alla inlägg på denna blogg inom en snar framtid skapas med hjälp av 100 procent ren el från svenska kärnkraftverk (jag är medveten om att det inte går att styra in el från endast kärnkraft i just mina eluttag).

måndag 24 augusti 2009

Bojkotten av IKEA - bra val av israelerna

Att just IKEA bojkottas av besvikna israeler är lite märkligt. Symbolvärdet är i och för sig stort då IKEA uppfattas som det svenskaste som finns, men ekonomiskt lär Sverige inte drabbas alls av en bojkott av IKEA. Vinsterna från den israeliska möbelförsäljningen hamnar ju överhuvudtaget aldrig i Sverige, möblerna tillverkas inte i Sverige och de personer på olika ledningsfunktioner som råkar befinna sig i Sverige har nog kvar jobben ändå, även om försäljningen på det enda IKEA-varuhuset i Israel minskar något. Nej, det finns bättre företag att bojkotta om man vill skada Sverige ekonomiskt.

När jag får tid över kommer jag förresten att ta mitt ansvar som svensk och både fördöma och be om ursäkt för den gamla nazistkramartidningen Aftonbladets antisemitiska artikel.

lördag 15 augusti 2009

Låt Volvo PV bli folkaktie för oss som vill Sveriges väl

Ett svenskt konsortium uppges vara intresserat av att köpa Volvo PV från Ford. Konsortiet skall finansieras bland annat av AB Volvo samt de anställda på Volvo PV.

Jag har ingen anknytning till Volvo PV annat än att jag råkar bo i Göteborg. Jag är trots det beredd att som privatperson skjuta till 20 000 kr om det sker inom ramen för en bred folklig uppslutning för att rädda kvar Volvo PV i Sverige. Jag förutsätter då att ett sådant folkinitiativ får brett politiskt stöd och att även regeringens medlemmar deltar, var och en utifrån sina egna ekonomiska förutsättningar.

Telias börsintroduktion visade att det går att sälja aktier i folkkära företag till hundratusentals svenskar. Jag är helt övertygad om att väldigt många svenskar inser Volvos betydelse för Sverige och är beredda att riskera en del av sina tillgångar för att rädda bolaget kvar i Sverige, till nytta för Sverige och till nytta för våra barn.

Ett brett folkligt aktieägande i Volvo PV skulle dessutom fungera som en utmärkt försäljningsplattform i Sverige. Myglande politiker skulle få svårt att förklara varför de köper in bilar från Tyskland för skattepengar när det finns lika bra svenska alternativ. Regeringens medlemmar skulle inte kunna komma undan med att de vägrar att köpa svenskt utan istället åker omkring i tyska eller franska bilar samtidigt som jobben försvinner ur Sverige. Ett brett folkligt aktieägande skulle även fungera som ett moraliskt stöd för alla Volvoanställda. Jag förutsätter för övrigt också att samtliga anställda deltar i ett eventuellt köp av Volvo, inte bara med två månadslöner utan med minst sex månadslöner (de som saknar likvider kan låna pengarna i bank och betala tillbaka med löneavdrag). Ett stort personligt ekonomiskt engagemang i sin arbetsgivare bör fungera som en utmärkt morot att arbeta hårdare.

Småsparare kan av förklarliga skäl bara stå för en mindre del av de uppskattningsvis 15 miljarder kronor ett köp av majoriteten av aktierna i Volvo PV skulle kosta. Den psykologiska effekten av en bred folklig förankring skall dock inte underskattas.

lördag 6 juni 2009

Sveriges nationaldag

Idag är det Sveriges nationaldag. Ibland jämförs det svenska firandet den 6 juni med norrmännens den 17 maj. Det hävdas att Sverige bör försöka efterlikna det norska firandet. Jag håller inte med. Den svenska nationalsjälen är av mer tillbakadragen och lågmäld patriotisk natur. Jag ser inte vitsen med att försöka arrangera ett nationaldagsfirande från ovan. Låt norrmännen ha sitt paraderande och sina folkdräkter så kan svenskarna sitta hemma i stugorna och i tyst ensamhet begrunda vilket fantastiskt land dessa hederliga och strävsamma männniskor har lyckan att leva i.

Sverige är större än det avskräde till politiker som för tillfället ockuperar 348 riksdagsplatser på Helgeandsholmen (eventuellt skulle det av misstag ha kunnat smyga sig in en eller annan Sverigevänlig ledamot i Riksdagshuset så jag skriver inte 349 även om det mesta tyder på att detta är den korrekta siffran). När Carl Bildt väljer att förstöra Sveriges vänskapliga relationer med Frankrike till förmån för ett Turkiskt EU-medlemskap framstår han som ett tydligt exempel på vilka Sverigefientliga krafter som idag styr landet. Mona Sahlin är inte bättre hon: "Jag tror att det är lite det som gör många svenskar så avundsjuka på invandrargrupper. Ni har en kultur, en identitet, en historia, någonting som binder ihop er. Och vad har vi? Vi har midsommarafton och sådana töntiga saker."

Nog med det negativa. Läs istället gärna Vilhelm Mobergs nationaldagstext om ni vill komma i rätt stämning:

"Sverige är vårt, det är sex och en kvarts millioner levande svenskars land. Men det är även de dödas land, deras som byggt upp det åt oss från början och lämnat oss sitt verk att förvalta och förkovra. De döda är åtskilliga millioner flera än vi. De har mycket att säga oss nu, och vi är skyldiga att lyssna till dem. Vi lyssnar till dem genom att minnas vad de uträttat och genom att värdesätta deras strävan. De kan icke mera värja sitt verk. Det åligger oss.
Någon gudomlig rätt till ett visst landområde, någon rätt i och för sig att besitta ett visst land från begynnelsen och intill änden, gives naturligtvis icke åt vårt folk. Den rätten är någonting som skall förtjänas, som skall förvärvas av varje folk.

Svenskarna har förvärvat sig rätten till sitt land. Sverige är vårt sedan årtusenden med odlarens och brukarens självklara rätt, genom fädernas offer i blod, genom den särpräglade kultur, som har skapats här.

Vad Sverige i dag är, det har döda och levande svenskar gjort det till, och ingen annan. Sverige är idag vårt genom svensk strävan. De levande svenskarnas uppgift är att bevara det och förkovra det genom att fortsätta denna strävan - på frihetens grund.

Vi är ett litet folk, men vi har ett stort land att bo i. Se på Europa-kartan! Vårt land brer vida ut sig i världsdelen. Men vi är få, vi är de ensamma stugornas folk, och även om vi numera delvis bor i städer, så är vi dock någon gång komna från bönders, torpares, backstugesittares stugor.

I ensamheten i stora ödsliga skogar har en svensk folksjäl danats genom tusendena år. Brottningen med stenen och stubben när åkern bröts, har gett oss krafter - andliga och kroppsliga. Och starkt motstånd utvecklar starka krafter. Så har detta lands skog och mark präglat oss, gett oss det egnaste, upprinnelsens källa till vår folkstyrka, den ensamme skogsbons stolthet och frihetssinne och den sege odlarens ihållighet.

Det verkligt svenska är sålunda ursprunget - vår växtplats. Det är för mig den barndomens jord där jag sprang barfota något dussin somrar, och kände enrisbuskens barr under fötterna. Barndomens mark, det är vårens allt ljusare kvällar med morkullsflykt över stugbacken, och tranornas skrik från kärret. Det är sommarens solvärmda bäck med sitt ljumma vatten plaskande kring barnaben med sårskorpor på knäna. Det är höstens röda lingontuvor och det nedfallna äpplet i dagg-gräset en klar morgon. Det är vinterns snödrivor vid farstubron. Det är iskanornas kälkbacke. Det är några barn i en gråmosses lavstuga på skogsbacken en enslig kväll i skymningen. Far är på regementsmötet, mor på dagsverke uppe i Roten. Barnen sitter vid stugans fönster och trycker sina näsor platta vidmot emot glaset. Finns det inte någon där nere på vägen? Det är fattigdom - men en stolt fattigdom, som hjälper sig själv till livets tillräckliga uppehälle, till det grova, men mustiga dagliga brödet från rågen på åkerlappen kring stugan. Det är en sund och fri barnaväxt, som den vilda örtens mellan enbuskarna i hagen. Det är frid och trygghet i ett fredligt land, där barnen föds fria av fria föräldrar. Ett land där också de minsta backstugors barn får pröva sina möjligheter av alla slag så långt deras krafter räcker till. Ett land där var och en får växa efter sin egen art. Detta är det egna, det som aldrig skall låta sig utbyta mot något främmande. Detta är roten och blodsbandet, min andliga arvslott som jag har att föra orörd vidare åt mina egna barn. Detta är för mig det svenska, det omistliga."

- Vilhelm Moberg, Svensk strävan, 1941

onsdag 18 februari 2009

Lagen om offentlig upphandling och dess eventuella samband med ständiga kollektivtrafikkollapser i Göteborg

Kollektivtrafiken i Göteborg är uppbyggd kring spårvagnstrafik. För några år sedan skulle det inhandlas nya spårvagnar till Göteborg. Sådana inköp kan inte göras hur som helst utan måste ske enligt lagen om offentlig upphandling. Det italienska företaget Ansaldobreda vann upphandlingen och fick börja leverera sin spårvagn M32 till Göteborg.

Just nu har Göteborgs samtliga 31 spårvagnar av modell M32 tagits ur trafik. Göteborgs spårvägar misstänker att vagnarna inte har klarat av den senaste tidens kyla. Ansaldobredas spårvagnar har kantats av problem alltsedan de först levererades till Göteborg. Det har varit problem med ljudnivån, förarmiljön, hjulslitage, krängningar och så vidare. Det ena problemet har avlöst det andra och nu har alltså samtliga vagnar tagits ur trafik samtidigt. Svensktillverkade spårvagnar från 1960- och 1980-talen har istället tagits i bruk som ersättningsvagnar. Spårvagnar byggda på 1960-talet rullar fortfarande. De nybyggda italienska vagnarna rullar inte. M32 är en skitprodukt. Ansaldobreda som tillverkar denna skitprodukt är enligt logikens alla lagar därmed ett skitföretag.

Så ligger det till.

Ansaldobreda lyckades vinna den offentliga upphandlingen trots att man är ett skitföretag med skitprodukter. Hur kan det komma sig?

Problemet med Lagen om offentlig upphandling är att den inte ger utrymme för sunt förnuft. Alla vet att italienska företag inte klarar av att bygga komplicerade produkter av god kvalitet. Men det kan vara svårt att belägga detta med fakta. Om ett privat företag hade genomfört motsvarande upphandling och kunnat konstatera att Ansaldobreda lagt det lägsta budet hade det inte varit svårt att säga nej tack, vi vill inte ha era skitprodukter oavsett pris. Skattefinansierade organisationer saknar den möjligheten. Göteborgs kollektivtrafikresenärer betalar nu priset för en stelbent lag om offentlig upphandling. Lagen borde förses med en klausul om att i sådana fall då det är allmänt känt att företaget som har lämnat det lägsta budet är värdelöst, alternativt har sitt säte i ett land med tveksam kompetensnivå (läs Italien, Frankrike och Storbritannien), skall ett högre bud kunna antas istället.

Att politikerna vid upphandlingen satte tillgänglighet som främsta krav och därmed krävde låggolv genom hela vagnen (med därpå följande problem avseende ljudnivå samt hjul- och spårslitage) är en faktor jag inte tänker kommentera i detta inlägg.


Spårvagn från helvetet. Låt er inte luras av vagnens fina linjer och väl avvägda färgsättning.

tisdag 9 december 2008

Härliga tider, strålande tider (för den som har jobb)

Om vi för ett ögonblick glömmer bort den pågående ekonomiska krisen och den annalkande massarbetslösheten och istället fokuserar på den del av befolkningen som har jobb, ja då ser det bra ut inför 2009:

  • Den borgerliga regeringen genomför vid årsskiftet det tredje steget i jobbskatteavdraget vilket ger en skattesänkning på cirka 3 000 kr per år för de som tjänar runt 20 000 kr i månaden och 7 500 kr för de som tjänar runt 30 000 kr.

  • Många kollektivavtal ger goda lönehöjningar under 2009.

  • Inflationen är på väg att pressas tillbaka vilket gör att skattesänkningar och lönehöjningar faktiskt stannar i plånboken.

  • Stora räntesänkningar ger hushåll med bolån kraftigt sänkta räntekostnader.

De som lyckas behålla sina jobb under 2009 har alltså att se fram emot en ganska ordentlig förbättring av privatekonomin. Det är dock viktigt att komma ihåg att risken för högre arbetslöshet ökar om folk låter bli att konsumera mera trots att de får mer pengar i plånboken. Skattesänkningar och räntesänkningar är inte till för att öka sparandet. De syftar till att stimulera konsumtion och investeringar och därmed få fart på ekonomin.

lördag 6 december 2008

Reinfeldt: "Köp svenskt"

Statsminister Fredrik Reinfeldt i Aftonbladet: "Om ni öppnar julklappen och det står ‘made in China’ – då har ni inte gjort mycket för att säkra jobben i Sverige."

Reinfeldt följer alltså det råd jag gav här och inser att hans stimulanspaket inte är mycket värt om svenskarna fortsätter att lägga sina pengar i madrassen eller skicka dem till Kina.

Partnern blir säkert lika glad över exklusivt glas från Orrefors eller en bil från Hisingen som denne skulle ha blivit över ett tråkigt guldsmycke.

lördag 29 november 2008

Skall vi börja konsumera nu?

Sverige befinner sig nu officiellt i recession. Det är framförallt konsumenterna som har dragit ner på utgifterna. Jag har förståelse för att personer som har låga marginaler i sin ekonomi förbereder sig inför dystrare tider genom att bygga upp en liten buffert eller omdana sin ekonomi inför arbetslöshetens lägre inkomstnivå. Däremot har jag liten förståelse för att personer vars möjligheter att konsumera inte har försämrats ändå drar ner på utgifterna. Särskilt mot bakgrund av att inkomsterna har stigit kraftigt det sista året och att vi nästa år har att se fram emot stora skattesänkningar och ytterligare höjda disponibla inkomster.

Nej, ni som har möjlighet bör istället något utöka er konsumtion för att på detta sätt hjälpa Sverige och alla blivande arbetslösa igenom den globala ekonomiska nedgången på bästa sätt. Många av er är ivriga att vidta åtgärder för att minska exempelvis era koldioxidutsläpp eller hjälpa diktatorer i Afrika. Uppenbarligen inser ni att er egen insats i dessa sammanhang betyder mycket litet men ni agerar ändå eftersom ni tror att många andra kommer att agera och att en effekt därför kan uppnås. På samma sätt kan vi tillsammans hjälpa Sverige ur recessionen och skapa jobb åt arbetslösa genom att konsumera mera.

Idag anordnar vänstern "En köpfri dag" (Sparka på arbetslösa dagen) och vad kan väl vara bättre än att på just denna dag fundera kring sambandet mellan välstånd, ekonomisk-, kulturell-, teknologisk utveckling och konsumtion. Du kan göra en insats för Sverige och för personer som lider av den ekonomiska nedgången genom att idag gå ut och konsumera lite mer än vanligt.

Konsumtionen bör inte ske helt planlöst om önskad effekt skall uppnås. Jag vill i första hand värna Sveriges ekonomiska utveckling och bidra till lägre arbetslöshet i Sverige. Därför riktas min ökade konsumtion mot varor producerade inom landet samt mot servicenäringen.

måndag 24 november 2008

Volvos värde varar bäst hos staten?

Rolf Wolff skriver i en debattartikel att staten bör ta över ägandet i Volvo Personvagnar.

Jag anser att om Ford inte längre har resurser att finansiera Volvo och om Volvo därmed riskerar konkurs måste svenska staten gripa in. Volvo och fordonsindustrin i övrigt är så viktig för Sveriges ekonomi att staten måste gripa in för att rädda hundratusentals arbetstillfällen och en industriell och kunskapsmässig infrastruktur som inte kan återskapas.

Om Ford inte längre klarar av att fungera som ägare åt Volvo bör staten i samarbete med AB Volvo köpa aktiemajoriteten i Volvo PV av Ford. Staten och AB Volvo pumpar in 25 miljarder kronor i bolaget och övertar 51 procent av aktierna. AB Volvo tar en tioprocentig ägarandel av varumärkesvårdande skäl. Volvo PV fortsätter att vara en del av Fordgruppen och samarbetar om teknikutveckling och liknande. 25 nya miljarder bör räcka för att täcka förluster i Volvo PV i åtminstone 2-3 år. Riksbanken ser till att kronan håller sig på en för exportindustrin lagom nivå i förhållande till dollarn på cirka 8,50 kr fram till dess att fordonsindustrins kris är över. Staten kan mycket väl vara en långsiktig ägare av Volvo lika väl som man kan vara en långsiktig ägare av Vattenfall och LKAB. Om Ford lyckas repa sig och återfå något av sin forna glans bör staten vara öppen för att sälja tillbaka sina aktier till Ford. Om ytterligare kapitaltillskott krävs och om Ford inte klarar av att skjuta till sin andel kan det vara nödvändigt att finna en annan delägare istället för Ford, t ex Renault. Ett statligt räddningspaket för Volvo bör även innehålla en mer informell del som innebär att samtliga statliga myndigheter och bolag enbart köper Volvo-bilar. Myndigheterna skall även uppmanas att något utöka sina bilinköp de närmaste åren. Regeringen bör även göra klart för andra stora svenska företag, t ex inom Wallenbergsfären att det nu är läge att visa lite patriotism om man i framtiden vill ha goda förbindelser med regeringen.

Hur skall man agera i fallet Saab Automobile? Saab har aldrig visat sig ha förmåga att bedriva lönsam personbilstillverkning. Staten bör därför inte ingripa för att rädda detta företag. Alla resurser bör satsas på Volvo PV.

onsdag 16 juli 2008

Industrivärdens ökning i Volvo är bra för Sverige

Industrivärden lånade under fjolåret miljardbelopp för att köpa aktier i Volvo. En mindre bra affär så här långt, men investeringshorisonten är förmodligen 10 år eller längre och beslutet att köpa Volvo grundade sig på mycket långsiktiga analyser om växande globala transportbehov som gynnar lastbilstillverkare. Än är det alltså alldeles för tidigt att döma ut Industrivärdens Volvoköp.

Enligt den senast tillgängliga ägarstatistiken har Industrivärden under juni köpt på sig ytterligare aktier i Volvo och kontrollerar nu hela 7,1 procent av rösterna (Handelsbanksfären, inklusive Industrivärden, kontrollerar 12,3 procent av rösterna).

Renault är Volvos störste ägare med 21,3 procent av rösterna. Företaget blev huvudägare i samband med att Volvo köpte Renaults lastbilsdivison. Fransmännen förband sig i samband med köpet att begränsa sitt ägande i Volvo till maximalt 20 procent av kapital och röster. Genom att inte delta i aktieåterköpsprogram har de listiga grodätarna dock lyckats öka sitt innehav i Volvo. Av den anledningen blir det förhoppningsvis inte några fler aktieåterköp i fallet Volvo, såvida Renault inte förbinder sig att också delta.

Volvo har alltid varit mitt favoritföretag. Inte så konstigt kanske, med tanke på att jag är Göteborgare. Ända sedan barnsben har jag följt alla affärer runt Volvo. När Gyllenhammar försökte sälja Volvo till fransmännen på 90-talet övervägde jag allvarligt att ta cykeln ut till Torslanda för att kasta ägg på fanskapet. Den som någon gång haft med fransmän att göra vet naturligtvis att precis allt kan hända och att nationalistiska känslor väger tyngre än ingångna avtal. Jag finner det därför mycket troligt att Renault någon gång i framtiden kommer att lägga ett bud på hela Volvokoncernen. Det faktum att man överhuvudtaget har behållit sina aktier i Volvo så här länge och vägrat att realisera sina stora vinster är bevis nog.

Det är mot bakgrund av det franska hotet jag välkomnar Industrivärden som storägare i Volvo. AP-fonderna, fondbolagen och svenska privatpersoner behöver ledning av en stark enskild ägare för att kunna bjuda effektivt motstånd den dag Renault kommer med sitt bud. Jag är medveten om att Industrivärden historiskt varit inblandade i för svenskt vidkommande tvivelaktiga affärer då PLM och AGA såldes till utlandet. Volvo är dock så speciellt att ingen människa som vill ha förmånen att kalla sig svensk ens bör överväga att sälja denna nationalklenod till ett företag som kontrolleras av franska staten.

måndag 23 juni 2008

Sverige nu något mer normalt

Sverige inför nu studieavgifter för utomeuropeiska studenter. Ytterligare en anpassning till andra, lite klokare, länders politik.

Högskoleminister Leijonborg:

"Det är oklokt av ett land att inte tillgodogöra sig den betalningsförmåga som ­uppenbarligen finns. Varför ska de här studenterna betala pengar till amerikanska eller brittiska universitet, men inte till svenska?"

Svenska skattepengar skall användas till svenska intressen. De medborgare som önskar bidra till gratis högskoleutbildning åt kineser eller bistånd till Ryssland gör det lämpligen genom att skänka sina egna pengar till dessa ändamål.

Min skattemoral steg något efter denna glädjande nyhet.

fredag 6 juni 2008

Nationaldagstext av Vilhelm Moberg

"Sverige är vårt, det är sex och en kvarts millioner levande svenskars land. Men det är även de dödas land, deras som byggt upp det åt oss från början och lämnat oss sitt verk att förvalta och förkovra. De döda är åtskilliga millioner flera än vi. De har mycket att säga oss nu, och vi är skyldiga att lyssna till dem. Vi lyssnar till dem genom att minnas vad de uträttat och genom att värdesätta deras strävan. De kan icke mera värja sitt verk. Det åligger oss.
Någon gudomlig rätt till ett visst landområde, någon rätt i och för sig att besitta ett visst land från begynnelsen och intill änden, gives naturligtvis icke åt vårt folk. Den rätten är någonting som skall förtjänas, som skall förvärvas av varje folk.

Svenskarna har förvärvat sig rätten till sitt land. Sverige är vårt sedan årtusenden med odlarens och brukarens självklara rätt, genom fädernas offer i blod, genom den särpräglade kultur, som har skapats här.

Vad Sverige i dag är, det har döda och levande svenskar gjort det till, och ingen annan. Sverige är idag vårt genom svensk strävan. De levande svenskarnas uppgift är att bevara det och förkovra det genom att fortsätta denna strävan - på frihetens grund.

Vi är ett litet folk, men vi har ett stort land att bo i. Se på Europa-kartan! Vårt land brer vida ut sig i världsdelen. Men vi är få, vi är de ensamma stugornas folk, och även om vi numera delvis bor i städer, så är vi dock någon gång komna från bönders, torpares, backstugesittares stugor.

I ensamheten i stora ödsliga skogar har en svensk folksjäl danats genom tusendena år. Brottningen med stenen och stubben när åkern bröts, har gett oss krafter - andliga och kroppsliga. Och starkt motstånd utvecklar starka krafter. Så har detta lands skog och mark präglat oss, gett oss det egnaste, upprinnelsens källa till vår folkstyrka, den ensamme skogsbons stolthet och frihetssinne och den sege odlarens ihållighet.

Det verkligt svenska är sålunda ursprunget - vår växtplats. Det är för mig den barndomens jord där jag sprang barfota något dussin somrar, och kände enrisbuskens barr under fötterna. Barndomens mark, det är vårens allt ljusare kvällar med morkullsflykt över stugbacken, och tranornas skrik från kärret. Det är sommarens solvärmda bäck med sitt ljumma vatten plaskande kring barnaben med sårskorpor på knäna. Det är höstens röda lingontuvor och det nedfallna äpplet i dagg-gräset en klar morgon. Det är vinterns snödrivor vid farstubron. Det är iskanornas kälkbacke. Det är några barn i en gråmosses lavstuga på skogsbacken en enslig kväll i skymningen. Far är på regementsmötet, mor på dagsverke uppe i Roten. Barnen sitter vid stugans fönster och trycker sina näsor platta vidmot emot glaset. Finns det inte någon där nere på vägen? Det är fattigdom - men en stolt fattigdom, som hjälper sig själv till livets tillräckliga uppehälle, till det grova, men mustiga dagliga brödet från rågen på åkerlappen kring stugan. Det är en sund och fri barnaväxt, som den vilda örtens mellan enbuskarna i hagen. Det är frid och trygghet i ett fredligt land, där barnen föds fria av fria föräldrar. Ett land där också de minsta backstugors barn får pröva sina möjligheter av alla slag så långt deras krafter räcker till. Ett land där var och en får växa efter sin egen art. Detta är det egna, det som aldrig skall låta sig utbyta mot något främmande. Detta är roten och blodsbandet, min andliga arvslott som jag har att föra orörd vidare åt mina egna barn. Detta är för mig det svenska, det omistliga."

- Vilhelm Moberg, Svensk strävan, 1941

måndag 7 april 2008

Made in Sweden

Hur mycket extra, om ens något, är ni beredda att betala för en produkt bara därför att den är tillverkad i Sverige?

Ni är ju trots allt svenskar (till övervägande del i alla fall) och beroende av Sverige när det gäller möjligheten till arbete, framtida pensioner, skattenivåer etc. Att stödja den svenska ekonomin genom att i största möjliga utsträckning handla svenskt borde därför vara en självklarhet, eller?

I en sådan här diskussion är det svårt att bortse ifrån att Sverige är en väldigt exportberoende ekonomi. Om såväl svenskar som medborgare i andra länder skulle börja köpa inhemska varor i större utsträckning än de gör nu skulle detta alltså inte nödvändigtvis gynna Sverige.

Personligen köper jag gärna svenskproducerad mat. Bland övriga produkter är det i princip bara Grummes diskmedel jag köper av rent nationalistiska skäl (det och att lukten är så trevlig).