Lite tröst i bensinpriseländet

Alla Ni som jobbar och sliter för att ha råd att tanka bilen full skall veta att era pengar verkligen gör nytta. Dubai bygger nu en fontän som skall kunna spruta vatten 150 meter upp i luften, allt till den nätta kostnaden av endast 1 miljard kronor. Ni finansierar spektaklet med era bilvanor! Härligt att veta, antar jag.

Slössamt leverne

Jag tvivlar på att det finns ett ord som heter slössamt men jag får ursäkta mig med att jag förmodligen har drabbats av solsting. Likbleka nordbor gör sig helt enkelt inte särskilt bra i solen.

Idag har jag slösat bort fantastiskt mycket pengar på helt onödiga ting. En hel del mat har också grävt djupa hål i plånboken (jag är trots det ändå hungrig och jag har inget ätbart i kylskåpet om man undantar en falukorv som jag inte tänker äta av eftersom det ger obehagliga associationer att smaska i sig korv på kvällskvisten). Betydligt bättre med melon då men man blir knappast mätt av två små bitar. 4 äpplen ligger i fruktskålen på köksbordet men det kan vara bra att spara dessa till morgondagens frukost.

Ny nedgångsfas inleds

Så sent som nu i veckan skrev jag om mitt sug efter Swedbank. Med tanke på finansaktiernas kraftiga fall i New York under gårdagen är jag glad att jag avstod från köp. Förmodligen står vi nu inför en ny nedgångsfas som eventuellt trycker ner index till nya årslägstanivåer (jag kan väl också få gissa trots att jag inte är analytiker till titeln). Om så sker framstår förra månadens massiva aktie- och fondköp som något feltajmade, åtminstone på kort sikt.

Nationaldagstext av Vilhelm Moberg

"Sverige är vårt, det är sex och en kvarts millioner levande svenskars land. Men det är även de dödas land, deras som byggt upp det åt oss från början och lämnat oss sitt verk att förvalta och förkovra. De döda är åtskilliga millioner flera än vi. De har mycket att säga oss nu, och vi är skyldiga att lyssna till dem. Vi lyssnar till dem genom att minnas vad de uträttat och genom att värdesätta deras strävan. De kan icke mera värja sitt verk. Det åligger oss.
Någon gudomlig rätt till ett visst landområde, någon rätt i och för sig att besitta ett visst land från begynnelsen och intill änden, gives naturligtvis icke åt vårt folk. Den rätten är någonting som skall förtjänas, som skall förvärvas av varje folk.

Svenskarna har förvärvat sig rätten till sitt land. Sverige är vårt sedan årtusenden med odlarens och brukarens självklara rätt, genom fädernas offer i blod, genom den särpräglade kultur, som har skapats här.

Vad Sverige i dag är, det har döda och levande svenskar gjort det till, och ingen annan. Sverige är idag vårt genom svensk strävan. De levande svenskarnas uppgift är att bevara det och förkovra det genom att fortsätta denna strävan - på frihetens grund.

Vi är ett litet folk, men vi har ett stort land att bo i. Se på Europa-kartan! Vårt land brer vida ut sig i världsdelen. Men vi är få, vi är de ensamma stugornas folk, och även om vi numera delvis bor i städer, så är vi dock någon gång komna från bönders, torpares, backstugesittares stugor.

I ensamheten i stora ödsliga skogar har en svensk folksjäl danats genom tusendena år. Brottningen med stenen och stubben när åkern bröts, har gett oss krafter - andliga och kroppsliga. Och starkt motstånd utvecklar starka krafter. Så har detta lands skog och mark präglat oss, gett oss det egnaste, upprinnelsens källa till vår folkstyrka, den ensamme skogsbons stolthet och frihetssinne och den sege odlarens ihållighet.

Det verkligt svenska är sålunda ursprunget - vår växtplats. Det är för mig den barndomens jord där jag sprang barfota något dussin somrar, och kände enrisbuskens barr under fötterna. Barndomens mark, det är vårens allt ljusare kvällar med morkullsflykt över stugbacken, och tranornas skrik från kärret. Det är sommarens solvärmda bäck med sitt ljumma vatten plaskande kring barnaben med sårskorpor på knäna. Det är höstens röda lingontuvor och det nedfallna äpplet i dagg-gräset en klar morgon. Det är vinterns snödrivor vid farstubron. Det är iskanornas kälkbacke. Det är några barn i en gråmosses lavstuga på skogsbacken en enslig kväll i skymningen. Far är på regementsmötet, mor på dagsverke uppe i Roten. Barnen sitter vid stugans fönster och trycker sina näsor platta vidmot emot glaset. Finns det inte någon där nere på vägen? Det är fattigdom - men en stolt fattigdom, som hjälper sig själv till livets tillräckliga uppehälle, till det grova, men mustiga dagliga brödet från rågen på åkerlappen kring stugan. Det är en sund och fri barnaväxt, som den vilda örtens mellan enbuskarna i hagen. Det är frid och trygghet i ett fredligt land, där barnen föds fria av fria föräldrar. Ett land där också de minsta backstugors barn får pröva sina möjligheter av alla slag så långt deras krafter räcker till. Ett land där var och en får växa efter sin egen art. Detta är det egna, det som aldrig skall låta sig utbyta mot något främmande. Detta är roten och blodsbandet, min andliga arvslott som jag har att föra orörd vidare åt mina egna barn. Detta är för mig det svenska, det omistliga."

- Vilhelm Moberg, Svensk strävan, 1941

Nationens sorgliga tillstånd

Idag är det Sveriges nationaldag. Tyvärr måste vi konstatera att Konungariket Sverige styrs av en regering det ligger nära till hands att betrakta som landsförrädare. Nedmonteringen av Sveriges militära förmåga har nu gått så långt att vi inte kan bjuda en yttre fiende något militärt motstånd, vi kan inte skydda våra gränser och vi kan inte skydda civilbefolkningen. När en regering så fullständigt struntar i sin huvuduppgift, att värna rikets fortbestånd, skydda sin befolkning samt upprätthålla medborgarnas fri- och rättigheter i alla lägen (vilket omöjliggörs utan en stark försvarsmakt) har vi att göra med en regering som begår förräderi mot sitt eget folk. Det naturliga vore att i ett sådant läge ställa dem alla, med Fredrik Reinfeldt i spetsen, inför domstol, åtalade för högförräderi.

Victoria Park

Om vi bortser från det faktum att Victoria Park är beläget i Al Malmoh (vilket vi inte kan göra eftersom Gated Communities är allra mest nödvändiga i de städer som kan karaktäriseras som soptippar) måste jag säga att det framstår som något av ett drömboende. En stor avskild egendom på landet, ett gated community i miniatyr, är så klart förstahandsvalet men om man bara är tillräckligt rik kan man alltid kosta på sig lite lyx även inne i staden. Förhoppningsvis har vi snart en Victoria Park även i Göteborg.

Swedbank och Meda

Två aktier som jag flera gånger har övervägt att införliva i portföljen var på tapeten idag. Swedbank pekades i media ut som en aktie med extremt låg värdering. Meda föll kraftigt på grund av medicintrubbel i USA.

Jag blev lite köpsugen på eftermiddagen men kunde stilla hungern genom att i rask takt käka upp inte mindre än tre negerbollar.

På lång sikt är förmodligen såväl Swedbank som Meda goda placeringar. På kort sikt är jag inte övertygad om att vi har sett det sista av börsras och finanskris. Alla aktieköp måste även ses ur ett portfölj- och riskperspektiv. Jag vill ha en viss balans mellan svenska aktier, utländska aktiefonder och likvida medel.

Jag avvaktar med aktieköpen och återkommer eventuellt till ovanstående aktier om värderingen blir än mer attraktiv.

Skatteåterbäring

Tydligen betalade jag 2 350 kr för mycket i skatt 2007 och farbror staten var därför vänlig nog att idag överföra dessa pengar till mitt konto snarare än att som vanligt konfiskera dem för att göda bidragstagare, främmande länder och politiker. Tack så jävla mycket!

Jag förde över 2 000 kr av skattepengarna till mitt buffertkonto och 350 kr till det konto som kan användas för aktie- och fondköp eller stora utgifter.

Trevlig läsning

Alla mina investmentbolag får köprekommendation när Börsveckan gör en genomgång av börsens investmentbolag, enligt Di.se.

Investor: "Börjar mer och mer likna ett riskkapitalbolag. Wallenbergsbolaget har en välskött investeringsverksamhet med bra riskspridning som drivs till betydligt lägre kostnader än vanliga aktiefonder. Värderingen och potentialen i framtida värdeökningen räcker för fortsatt köp från Börsveckan."

Kinnevik: "Får också köprekommendation, med hänvisning till att substansrabatten är för hög och ett portföljinnehav med intressanta framtidsutsikter."

Industrivärden: Köprekommenderas på grund av låga kostnader och bra direktavkastning (samt, får man förmoda även om det inte framgår av artikeln, attraktiva portföljbolag).

Ekonomisk ställning 31 maj 2008

Tillgångar och skulder 31 maj 2008

Pengar: 77 765 kr.
Aktiefonder: 75 191 kr.
Aktier: 62 460 kr.

Kortkredit: -5 700 kr.

Summa tillgångar och skulder: 209 716 kr.

Jämfört med föregående månad har nettotillgångarna ökat i värde med 10 393 kr (5,2 procent).

Tre sjukdagar har dragit ner lönesumman. En retroaktiv löneförhöjning har dock kompenserat för detta.

Jag har köpt fonder för 5 200 kr (Carnegie World Wide, Ryssland samt Brict) och ökat innehavet i Kinnevik med 50 aktier (6 700 kr). Utdelning har mottagits med 140 kr netto (New Wave och Kinnevik) vilket kan jämföras med föregående månads utdelningar på sammanlagt 1 383 kr (Industrivärden och Investor). Efter att medvetet ha undvikit stora aktie- och fondköp under ett par månader kan jag nu något förvånad konstatera att jag har köpt aktier och fonder för 11 900 kr i maj. Det känns som om tajmingen är dålig.

En Adsenseutbetalning på 643 kr har mottagits och vidarebefordrats till Cancerfonden (kanske har Mustasch-kampanjen påverkat mig, normalt sett brukar jag bara skänka pengar till Frälsningsarmén).

Jag har inte haft några stora utgifter under månaden. Kassaboksförandet har legat nere vilket gör att jag inte helt säkert vet att kontot för "Mat ute" har överskridits men jag misstänker att så är fallet.

Det har gått riktigt bra för min ekonomi under april och maj. Nettotillgångarna har ökat med totalt 23 318 kr. De sparmål som under senvintern kändes mycket avlägsna är nu helt plötsligt återigen realistiska. När humöret står på topp brukar det vara dags för en rejäl sättning på börsen.

Slutligen kan jag konstatera att mina nettotillgångar nu för första gången överstiger 200 000 kr. Det känns bra.

Trevlig månad - köpa nåt som belöning?

Jag har tjuvkikat lite på räkenskaperna för maj månad och kan, om hänsyn inte tas till lördagens eventuella konsumtion, konstatera att mina nettotillgångar ökat i värde med cirka 10 000 kr, eller 5 procent, jämfört med föregående månad.

Efter den katastrofala starten på året har vi nu sett en rejäl återhämtning de senaste två månaderna. Jag känner fortfarande ingen som helst lust att konsumera. Jag är däremot orolig för att denna frånvaro av konsumtionslust skall resultera i att jag på något sätt betraktas som extra kufig. Ett Xbox-inköp med tillhörande platt-tv samt uppdaterat garderobsinnehåll skulle kanske inte sitta helt fel. Jag inser dock att klädinköp lika gärna kan bytas ut mot offentlig uppeldning av mina pengar eftersom jag både är totalt ointresserad av kläder (nu när det är varmt ute bör vissa av er överväga att bära mindre av dessa) samt saknar öga för mode och smak. Förra sommarens klädinköp ligger för övrigt fortfarande kvar ouppackade i garderoben.

Buffertsparande = kontantinsatssparande?

Jag har blivit sugen på att skaffa en liten trädgård. Tyvärr måste jag då också köpa ett hus eller något slags bostadsrätt. Jag vill kunna sitta ute i solskenet med min tekopp och en god bok tidigt på morgonen innan jag går till jobbet, äta min middag ute i friska luften samt ligga i hammocken och titta när talgoxarna skaffar mat till sina ungar.


Jag har som bekant ett särskilt buffertkonto vars saldo för närvarande uppgår till 53 000 kr. Resterande finansiella tillgångar är antingen placerade i aktier och fonder eller tillgängliga för sådana placeringar. Om jag skall köpa mig ett litet hus eller en bostadsrätt måste jag nog vara beredd att hosta upp åtminstone 200 000 kr i kontantinsats. Det skulle vara trevligt att ha den summan tillgänglig om jag hittar nåt trevligt ställe så jag slipper sälja av mina aktier och fonder.


Nu är det i ärlighetens namn inte särskilt troligt att jag kommer att köpa mig en bostad de närmsta två åren. Det bästa kanske är att fortsätta spara det mesta i aktier och fonder. Jag har dock bestämt mig för att även betrakta buffertsparandet som ett kontantinsatssparande. Jag har inget behov av en buffert på över 50 000 kr men gäller det bostadsköp finns inga gränser. En tusenlapp i månaden till bufferten/bostadssparandet får det bli.

Strejkslut

Fackförbund som domineras av offentliganställda kvinnor är fruktansvärt dåliga på att strejka. När Kommunal gick till strid för några år sedan lyckades man inte åstadkomma någonting. Deras strejk märktes överhuvudtaget inte. Konsekvenserna för verksamheten var obefintliga. Det är naturligtvis inte bra om en strejk ger det intrycket att det inte spelar någon större roll om viss personal befinner sig på arbetsplatsen eller inte. Kommunalavtalet blev mycket riktigt också dåligt ur de kommunalanställdas perspektiv.

Idag är det Vårdförbundet som efter en lång strejk lyckats åstadkomma ett avtal som ger lägre genomsnittliga höjningar än vad som gäller för många andra stora avtalsområden. 9 procent över 3 år är t ex betydligt lägre än de 12,6 procent likaledes kvinnodominerade (dock ej offentliganställda) Handelsanställdas förbund lyckades avtala sig till efter sitt strejkhot häromåret.

Egentligen säger det sig självt att det är oerhört svårt att strejka mot sin enda arbetsgivare staten och få resultat därav. Vårdförbundet har dessutom använt sig av bedraglig argumentation där man vridit på lönestatistiken för att få sköterskorna att framstå som låginkomsttagare när de i själva verket ligger mycket nära rikets genomsnittslön. Man har dessutom överdrivit betydelsen av deras så kallade akademiska examen. Sjuksköterskeutbildningen håller mycket låg akademisk kvalitet (det är i princip frågan om en kvalificerad yrkesutbildning) och ett helt år ägnas åt praktik (ingen annan akademisk utbildning innehåller lika mycket praktik). Sjuksköterskornas ansvar har också överdrivits. Allmänheten har inbillats att det medicinska ansvaret på något sätt skulle delas mellan läkare och sköterskor när det i själva verket alltid är läkaren som har det fulla ansvaret.

Jag är inte på något sätt missunnsam gentemot sköterskorna. Tvärtom. Jag hade gärna sett att deras avtal gav lite mer än 9 procent. Av mig hade de fått cirka 10 procent, dvs lika mycket som avtalen inom den privata sektorn. Det jag vänder mig mot är det oärliga sätt på vilket Vårdförbundet har bedrivit sin avtalsrörelse.

SL goes skvallerblogg

Jag tog idag en närmare titt på Blondinbellas framgångsrika modeblogg. Två inlägg fick mig att höja på ögonbrynen (det verkar dock inte gå att länka till ett specifikt inlägg på Blondinbellas mycket hackiga blogg):

1. Blondinbella, som idag förefaller vara 17 år gammal, skriver att hennes ex-pojkvän var 11 år äldre. Om vi antar att detta skedde när Bella var 16 år var alltså peddopojkvännen då 27 år gammal. Vilka oansvariga föräldrar låter sin 16-åriga dotter vara tillsammans med en fullvuxen man? Svar: samma pappa som är hjärnan bakom Blondinbellas blogg. Jag vill kräkas.

2. Blondinbella fick under en duschsession med sin juridikstuderande pojkvän Nils frågan varför hon inte tvättade sina fötter. Bella svarade då: men det rinner ju vatten på fötterna när man står i duschen. Detta svar behagade inte Nils som istället uppmuntrade Bella att tvåla in fötterna ordentligt. Modebloggaren Blondinbella har alltså inte för vana att tvätta sina fötter. Fy så äckligt.

Ekonomibloggdrottningen (Fru Plupp) och elitekonomibloggen (Sparsamt leverne)

Plupp, den just nu förnämsta ekonomibloggaren alla kategorier (tyvärr Poor me), skriver om bloggande och myntar begreppet "kritisk massa". Det gäller att på något sätt väcka uppmärksamhet för att generera ett stort antal besökare (= uppnå kritisk massa) varpå det sedan rullar på av sig självt oavsett vilka dumheter man skriver (och pengarna rullar naturligtvis in samtidigt).

Denna blogg har som ni alla vet valt en annan väg. Jag strävar inte efter att maximera antalet besökare. Mitt mål är istället att maximera antalet intelligenta och snygga besökare (företrädesvis då kvinnor) och på detta sätt uppnå mina ekonomiska mål. Detta åstadkoms genom att leverera ett stadigt flöde av intressanta och högkvalitativa inlägg.

Egentligen är det synd och skam att man på Sparsamt leverne får ta del av så mycket högkvalitativt innehåll helt gratis. Det känns som om jag bara ger och ger och ger läsarna den ena läsupplevelsen efter den andra utan att få så mycket tillbaka. Vi får väl se hur länge den här bloggen är avgiftsfri. En tusenlapp per läsare och år borde det kosta att ta del av innehållet.

Bloggen håller en mycket hög nivå, det kan vi alla vara överens om. Jag har dock inte obegränsat med tid, ej heller viljan, att ägna hela dagarna åt att pumpa ut kvalitetsartiklar på löpande band. Jag tog därför in NaomiB som gästskribent häromdagen. Unga Fröken B visade sig vara en succé och jag kan härmed meddela att jag tänker låta henne avlasta mig genom att hon får skriva åtminstone ett gästinlägg per vecka fortsättningsvis.