onsdag 7 januari 2009

Staten sparkar tjänsteman som stöder Israel

Migrationsverket, en statlig myndighet under regeringen, har avskedat enhetschefen Lennart Eriksson, eftersom denne i sin blogg ställt sig på Israels sida i konflikten med terroristorganisationen Hamas. Tjänstemän på Migrationsverket måste alltså likställa den demokratiska staten Israel med den antisemitiska och islamistiska terrororganisationen Hamas om de vill ha kvar jobbet, alternativt hålla inne med sina demokratiska åsikter. De måste vara neutrala. Jag finner inte ord. I ett mer utvecklat demokratiskt land hade ett sådant här förfarande ofrånkomligen lett till att ansvarigt statsråd fått sparken. I Sverige kommer ingenting att hända.

DN.se

Det går för snabbt uppåt

Jag är säkert inte ensam om att tycka att det har gått uppåt alldeles för snabbt på Stockholmsbörsen den senaste månaden. Det är helt okej att det går ner snabbt och mycket, lite grann av samma orsak som när tandläkaren skall dra ut en tand. Men när det går uppåt får det gärna gå långsamt så man hinner njuta av det. 1 procent per månad fram till juli tycker jag verkar lämpligt. Sen kan det gå ner lite under juli och augusti. I september ser jag gärna ett rally på 45 procent och sedan kan index vända ner med någon procent per månad fram till årsskiftet.

När det går upp snabbt och mycket på kort tid tänker många att nu har det nog vänt, nu får jag inte missa tåget, nu måste jag köpa. Och när index har stigit 20-25 procent från botten så köper man. Sen vänder börsen ner igen. Hmm kanske köpte jag för tidigt ändå? Bäst att hålla i slantarna. Men nejdå, då är det dags för en vändning uppåt igen. Uppåt betyder köpläge. In med pengarna på börsen igen lagom till nästa korrigering nedåt. De väldiga kasten upp och ner är inte bra. Man fattar lätt felaktiga och oförnuftiga beslut.

Det bästa är att köpa aktier billigt och sälja dem dyrt. Så gör jag. I teorin. Just nu ligger jag för övrigt mer än 1 procent över Stockholmsbörsen i år. Jag slår index så sällan att det är lika bra att påpeka det när det väl händer. Imorgon kan det ju ha vänt igen. Förmodligen har det vänt igen redan imorgon. Passa på att sälja de aktier jag äger innan det är för sent.

tisdag 6 januari 2009

Om lycka och pengar

Journalisten Benjamin Wallace har tydligen, enligt Aftonbladet, skrivit en bok om huruvida lycka går att köpa för pengar eller ej. Hans svar är nej. Artikeln i Aftonbladet är som vanligt synnerligen usel och osammanhängande och ger troligen inte en korrekt bild av journalistens bok. Det verkar nämligen som om boken handlar om att journalisten enbart har testat att köpa dyra saker för att sedan se om han blir lyckligare av detta. Och detta är inte en korrekt metod om man vill avgöra om pengar ger lycka. Pengar kan ju användas till så mycket annat än att köpa dyra varor. Man kan resa. Man kan hjälpa andra. Man kan jävlas med andra. Man kan snyta sig med dom om man drabbas av en jobbig man flu. Nej, jag väljer att fortfarande tro att det är lite lättare att bli lycklig om man inte behöver bry sig om att skaffa pengar.

måndag 5 januari 2009

Beräkna ditt jobbskatteavdrag

På sajten Jobbskatteavdrag.se kan man räkna ut precis hur mycket man har tjänat på den borgerliga regeringens jobbskatteavdrag. Jag gissar att många kommer att bli förvånade när de ser hur stora summor det faktiskt är frågan om.

söndag 4 januari 2009

Läst på "Börssnack" (ett ekonomiforum)

I en tråd om Carnegie på "Börssnack" (ett ekonomiforum hos Dagens industri) läser jag följande:


CARNEGIE

bojan38 10:54:17

skall man sälja nu eller bör man vänta har 3000 st kan det komma något posetivt.

Bredde 11:19:28

Varför köpte du?

bojan38 11:23:15

det var för två årsedan jag tänkte långsiktigt dumt nog.

Bredde 11:27:56

Jag menade inget illa alltså. Bara hur du tänkte. Och okej du tänkte långsiktigt. Vänta några år till innan du säljer då.. ;)


Jag har inte för avsikt att håna bojan38. I mitt tycke är det nämligen ingen större skillnad att köpa en aktie och se den falla 99 procent jämfört med att köpa en aktie och se den falla 80 eller 85 procent (vilket en hel del aktier ju faktiskt har gjort de senaste två åren). Långsiktigheten blir ett mantra som hindrar aktiespararen från att fatta korrekta beslut. Man låter sig invaggas i långsiktighetens falska säkerhet.

fredag 2 januari 2009

Jag gillar Obama mer och mer

Det är väl inte direkt någon hemlighet att jag länge höll på Hillary Clinton i hennes kamp mot Obama. Därefter svängde jag över lite grann mot McCain eftersom jag var tveksam till Obamas Irakpolitik. Nu är jag dock ett Obama-fan precis som alla andra! Jag ser fram emot Obamas makttillträde den 20 januari. Obama är precis vad världen behöver i dessa orostider. Förhoppningsvis lyckas han entusiasmera det amerikanska folket ur finanskrisen samtidigt som han kan ge USA ny utrikespolitisk trovärdighet i till exempel Mellanöstern. En ståtlig hustru har han också.

Jag inte bara gillar Obama mer och mer. Jag är dessutom glad att han besegrade både Clinton och McCain. En riktig omsvängning med andra ord. Så kan det bli ibland.

Lite om mål

Den framtida förmögenhetsutvecklingen är avhängig två faktorer; nivån på sparandet samt avkastningen på sparkapitalet. Det är relativt enkelt att sätta ett mål för sparnivån men betydligt svårare att påverka kapitalavkastningen, särskilt då i tider av börsras. Jag tänker avstå från att sätta upp några avkastningsmål 2009. Målsättningen för sparandet är att detta i genomsnitt skall uppnå till minst 5 000 kr per månad, dvs 60 000 kr för helåret.

När det gäller sparkapitalets sammansättning vill jag även fortsättningsvis ha cirka en tredjedel i räntesparande och min buffert (alltid lätt tillgänglig på ett bankkonto) skall aldrig understiga 75 000 kr.

Alla mina aktiefonder är i nuläget av typen utland och samtliga aktier är svenska. Med tanke på hur tillbakapressad kronan för tillfället är förefaller det vara en mindre bra idé att i nuläget öka ytterligare i utlandsfonder, eftersom en kommande kronförstärkning i sådant fall äter upp en hel del av avkastningen. Detta förutsatt då så klart, att kronan i nuläget är undervärderad och på några års sikt kommer att stärkas mot både dollar och euro, vilket är en åsikt som framförs av många kunniga personer (dock inte samma typ av kunniga personer som misslyckades med att förutspå börskraschen hoppas jag).

Sammanfattningsvis kan sparfilosofin beskrivas så här: spara en hel del, undvik att slösa, men försök samtidigt att leva. Placeringsfilosofin: Försök att undvika att förlora ett helt års sparande genom dåliga aktie- och fondval.

Ja just det, uppföljningen av målen för 2008 lämnar vi därhän. Jag tycker det blir bäst så.

torsdag 1 januari 2009

Aktieportföljen

Det kan nog vara en god idé att lite närmare följa hur aktieportföljen och dess olika innehav egentligen utvecklas. Flera läsare har också efterlyst detta.

Så här ser mina innehav ut per den 1 januari 2009:

Industrivärden C 475 st (50)
Investor B 150 st (117)
Kinnevik B 150 st (63)
Svolder B 100 st (26,7)
Swedbank A 100 st (44,4)
Swedbank AB, Pref 50 st (44,4)

(Slutkurs 2008 inom parentes)

Totalt värde: 60 080 kr.

onsdag 31 december 2008

Ekonomisk ställning 31 december 2008

Tillgångar och skulder 31 december 2008

Pengar: 92 235 kr.
Aktiefonder: 43 482 kr.
Aktier: 60 080 kr.

Kortkredit: 12 542 kr.

Summa tillgångar och skulder: 183 255 kr.

Nettotillgångarna har under det gångna året minskat i värde med knappt 1 procent. 2008 har varit det sämsta börsåret någonsin i Sverige. 2008 har även varit mitt sämsta börsår någonsin.

Alla aktiefonder har minskat i värde. Alla aktier har minskat i värde. Endast ett aktieköp under året står fortfarande på plus.

Ränta

På årets sista dag flöt som vanligt ränteutbetalningarna in på mina bankkonton. Totalt fick jag ta emot 2 088,37 kr efter skatt. En blygsam summa. Jag har medvetet undvikit högräntekonton som Marginalen, Kaupthing eller Parex Bank. Jag är inte villig att riskera min buffert för någon enstaka procentenhet högre ränta. Bankgarantin i all ära, men i dessa tider kan man aldrig riktigt veta vad som gäller när man har med isländska eller lettiska banker att göra.

söndag 28 december 2008

Israels sak är vår


Israel har nu blivit tvingade till en omfattande självförsvarsaktion mot den fascistiska Hamasregering som styr Gazaremsan. Den återhållsamhet Israel visar när landet befinner sig i krig är beundransvärd. Antalet civila dödsoffer är mycket litet om man betänker att Hamas medvetet förlägger sina militära aktiviteter till skolor, sjukhus och moskéer. Trots att staten Israel ända sedan sin tillblivelse har varit utsatt för ett hot mot sin existens, och flera gånger blivit attackerade av sina grannländer, har Israel lyckats bevara sitt demokratiska styrelsesätt och skapa en blomstrande oas av det lilla ökenområde israelerna kallar hem.

Få bestrider det faktum att Israel har rätt till självförsvar när landet blir utsatt för ideliga raketattacker. Somliga hävdar dock att självförsvaret måste vara proportionerligt i förhållande till de attacker Israel utsätts för. Vi skall dock vara glada för att Israel är så överlägsna sina arabiska grannländer. Om situationen hade varit den omvända skulle det nämligen inte finnas några judar i Israel. Jag tvivlar på att alla som hela tiden kritiserar Israel och ställer sig på palestiniernas sida i konflikten inser att de därmed ställer sig på samma sida som folk som önskar utrota hela den judiska populationen i Israel. Om Israel inte hade lyckats avvärja de tidigare invasionsförsöken hade vi inte bara haft en utan två judeförintelser att minnas.

Ni som hävdar att Israel skall vända andra kinden till när dess medborgare mördas i raketattacker och bombattentat bör fråga er hur ni hade reagerat i en liknande situation. Föreställ er att terrorister i Danmark skjuter raketer över sundet samt genomför bombattentat i Skåne. Dessa aktioner genomförs med den danska regeringens stöd eller utan att den danska regeringen ingriper för att hindra mördandet. Menar ni då att Sveriges regering inte skall vidta några åtgärder för att skydda sin befolkning? Är ni säkra på att ni inte skulle kräva JAS-plan mot danskarna?

Israel befinner sig i krig och har så gjort sedan sin tillkomst 1948. Jag är en vän av Israel och står på dess sida även i denna konflikt. Israelerna är inte felfria. Jag stöder inte alla israeliska beslut. Det är dock naturligt för mig att stå på samma sida som den enda demokratiska staten i hela Mellanöstern samt den enda parten i denna konflikt som faktiskt vill ha fred och är beredd till eftergifter för att få fred.

När jag idag besökte min lokala livsmedelsbutik passade jag även på att köpa lite apelsiner odlade i Israel. Ett bra sätt att visa sitt stöd för Israel är att köpa israelisk frukt, t ex apelsiner, grapefrukt, Sharonfrukt och avokado. Även potatis är ofta av israeliskt ursprung. Är du osäker på ursprunget, kolla hyllkantsetiketten eller fråga din handlare. Sveriges kommunister kommer att ta tillfället i akt och tvinga fram bojkotter av israeliska varor och då är det viktigt att vi som stöder Israel talar om för handlarna att det är viktigt med israeliska varor i butikerna. Ni som dricker vin har flera israeliska sorter att välja bland. När det gäller israeliska varumärken kan ni hålla utkik efter bland annat Carmel och Jaffa, även om dessa märken inte är någon garanti för israeliskt ursprung. Israels landskod för produktmärkning är 729. Kolla EAN-koden! Fler israeliska produkter hittar ni här.

Spotify

Nu har jag testat den så omtalade musiktjänsten Spotify. Jag blev positivt överraskad. Programvaran är enkel och intuitiv, musiken streamar snabbt utan att haka upp sig och den reklam man ibland tvingas lyssna på är betydligt mindre påfrestande än den de kommersiella radiostationerna sprider mellan var tredje låt.

Den största nackdelen är naturligtvis att man inte kan ladda ner låtarna till sin mobiltelefon. Jag lyssnar framförallt på musik när jag transporterar mig någonstans och har därför ingen större nytta av en streamingtjänst så länge musiken inte på ett enkelt och billigt sätt kan streamas till mobiltelefonen.

Hemma framför datorn är Spotify dock en utmärkt tjänst. Nu väntar jag bara på möjligheten att även streama filmer gratis.

lördag 27 december 2008

Den misshandlade generationen

Jag bor i Göteborg. Samtliga manliga släktingar, boende i Göteborg, som är yngre än 25 år har blivit rånade eller misshandlade på öppen gata helt oprovocerat. Några har blivit rånade och misshandlade flera gånger. Jag känner dessutom till ytterligare ett tjugotal ungdomar, barn till grannar, arbetskamrater och liknande, som har blivit rånade eller misshandlade på öppen gata i Göteborg.

Det finns dom som hävdar att kriminaliteten inte alls har ökat i Sverige: "Det var värre på 50-talet." Hur många känner du som har blivit rånade eller misshandlade helt oprovocerat? Hur många känner din mamma som blev rånade eller misshandlade i hennes tonår?

Hur kan samhället utsätta en hel ungdomsgeneration för denna behandling? Förtjänar våra barn inte längre en trygg uppväxt?

Det finns alldeles vanliga 15-åriga pojkar, som gillar att spela tv-spel och lira innebandy, som har blivit rånade 4-5 gånger. Rånade på mobiltelefoner, mopeder och kläder. Det finns knappt en enda kille i Göteborg med en ny moped som inte har utsatts för rån eller rånförsök. Så här kan det inte få fortsätta. Förr eller senare kommer någon av alla dessa pojkar att beväpna sig. Är det vad som krävs?

tisdag 23 december 2008

Julklappsutdelning

När jag startade Sparsamt leverne hösten 2003 var det den första så kallade ekonomibloggen. Mycket har hänt sedan dess och efterföljarna är många. Några är bättre, några är sämre, men på det hela taget tycker jag att de flesta har något att ge mig. Nu är det dags för julklappsutdelning. Jag har helt säkert glömt flera bloggar och ber om ursäkt för det redan nu.

Finanskvinnan får ett diplom för mest läsvärda blogg. Ekonomisanering får en man. Fröken B får ett vuxenpass (och en man) [denna julklapp köptes redan innan det visade sig att Fröken B var vuxen nog att skaffa sig en buffert innan hon köper aktier, dessutom har hon visst skaffat sig, kanske inte en man men väl en pojke]. Robert får Jobbet. Cristoffer får stock. Sjukpensionären får ett högt betyg. Markus får inte nånting eftersom han under året inte bara fyllt 30 utan dessutom gift sig, avancerat i karriären och förmodligen snart även blir pappa. Minna får bara en tanke eftersom jag inte vill riskera ett shopaholic-återfall genom en perfekt present. Frisk ekonomi får en länk. Jag Vet får en poster på Palin. David får motivation att skriva analyser lite oftare. Plupp får en uppenbarelse och löser Hilberts åttonde problem. Miljonär får en trisslott.

Gud Jul även till Kerla som ju inte har någon ekonomiblogg och till Jeppe som förgyller bloggen med sina kunniga kommentarer, samt till alla andra som tittar in här då och då.


God Jul till Er alla!

söndag 21 december 2008

Privatekonomiska notiser

Min hyra har höjts med 39 kronor.

Jag har klagat hos Västtrafik och erhållit en värdecheck på 50 kronor, i kompensation för en utebliven buss.

Jag har skaffat ett träningskort (för ett helt år). Arbetsgivaren betalar merparten men jag får ligga ute med pengarna till nästa månadslön. (Etiketten träning används nu för tredje gången trots att jag ännu inte har besökt träningsanläggningen en enda gång).

Jag såg ett bra erbjudande i ett reklamblad. Jag klippte ut rabattkupongen och begav mig till affären, handlade det jag skulle men glömde att lämna in kupongen. Missad rabatt: 26 kronor.