Vårpropositionen: Från klarhet till klarhet

Regeringen för en till stora delar klok och förståndig ekonomisk politik som syftar till att utjämna orättvisorna mellan arbetstagare och bidragstagare. De som arbetar har att se fram emot ett tredje jobbskatteavdrag. Utöver detta finns även ett utrymme för satsningar på bland annat skola och forskning. Den av internationell finansoro något avstannande svenska ekonomin stimuleras också genom satsningar på infrastruktur. En sund och klok ekonomisk politik blir min sammanfattning. Självklart finns det punkter i vårpropositionen som jag saknar, till exempel kraftiga satsningar på försvaret, minskad biståndsbudget samt ett stopp för ekonomisk massimmigration till Sverige från kulturellt avlägsna länder. Det socialistiska alternativet bjuder dock ej heller här på någon bättre politik så jag skall inte klaga. Årtionden av pk-indoktrinering försvinner inte över en natt.

Bättre sent än aldrig

Jag har noterat att många bloggare idag talar vitt och brett om både dödsstraff, tortyr och att kasta bort nycklar. Det handlar så klart om Englas mördare.

Jag anser av princip att man inte skall fatta några viktiga politiska beslut då man är känslomässigt påverkad av en viss händelse. De beslut som skulle ha fattats för länge sedan hade uppenbarligen inte stöd vare sig hos befolkningen i stort eller bland politikerna, trots att de med stor sannolikhet hade räddat livet på Engla.

Våldsbrottslingar och sexualbrotslingar, samt brottslingar som på annat sätt utsätter människor och dess egendom för fara, skall sitta mycket länge i fängelse eller på psykiatriska vårdanstalter redan vid första förseelsen. Upprepas brottsligheten skall maxstraff utdömas. Upprepas brottsligheten en tredje gång skall fängelse på livstid utan möjlighet till villkorlig frigivning utdömas automatiskt. Detta är enkla åtgärder som riktar in sig mot den del av befolkningen som har en kronisk fallenhet för brott och som enbart är en belastning för såväl samhälle som hederliga medborgare. En del brottslingar har begått så grova gärningar, eller utgör på grund av sin läggning en sådan fara för allmänheten, att de aldrig mer skall få sätta sin fot ute i samhället. Utländska medborgare som begår brott skall självklart utvisas på livstid för minsta lilla förseelse. Svenska medborgare som tidigare har varit medborgare i annan stat, eller innehar dubbelt medborgarskap, skall vid grov brottslighet fråntas sitt medborgarskap och utvisas på livstid.

Det är en liten del av befolkningen som svarar för en stor del av den grova brottsligheten. En brottsling som sitter i fängelse kan inte begå nya brott mot oskyldiga människor. Av detta drar vi slutsatsen att om en större andel av den brottsaktiva populationen sitter en längre tid i fängelse skapas färre brottsoffer. Det är inte svårare än så.

Antingen anser man att brottsoffrens intressen väger tyngre än brottslingens. I sådant fall samtycker man till lagstiftning som innebär längre inlåsningstider samt deportation av utländska brottslingar. Eller så tycker man att brottslingarna trots allt har rätt till ett värdigt liv trots sina gärningar. Man låter därför dömda sexualförbrytare vistas ute i samhället på fri fot med resultatet att småbarn dödas.

Inför kommande vecka

Tydligen anser cheferna att jag inte är helt perfekt ändå varför jag behöver "utbildas". Jag kommer alltså att ägna hela veckan åt utbildning, vilket ju är trevligt i och med att man då slipper alla arbetskamrater.

Apropå Reinfeldts Kina-besök nöjer jag mig med att konstatera 2 saker:

1. Kina har genom historien aldrig brytt sig om vad omvärlden har sagt om dess inre angelägenheter. Reinfeldt gör därför bäst i att enbart ägna resan åt att tillvarata Sveriges och svenskt näringslivs ekonomiska intressen i Kina.

2. Måna Sahlin skulle som statsminister inte ha varit ett dugg hårdare mot Kina än vad Fredrik Reinfeldt är. Det gör skillnad att vara statsminister. En sådan bör i första hand tillvarata nationens intresse och endast i mindre omfattning ägna sig åt tom retorik.

Vi hejar naturligtvis allihop på Hillary Clinton i det nu pågående demokratiska primärvalet i USA. Det vattnas redan i munnen på mig när jag tänker på att Bill Clinton ännu en gång skall bebo Vita Huset. Om Barack Hussein Obama vinner över Hillary håller jag dock på John McCain.

Deklaration

Jag har ägnat dagen åt att deklarera. Inte riktigt hela dagen kanske, men 5 minuter i alla fall. Jag fick lite panik när jag inte kunde hitta något pappersunderlag för de 7 aktieförsäljningar jag var tvungen att redogöra för. Lyckligtvis kunde jag fortfarande logga in på min förra depå trots att det var ett halvår sedan jag avslutade den. Jag chansade rätt på lösenordet redan första gången och kunde sedan mycket smidigt kopiera in alla omkostnadsbelopp i K4-blanketten. Svårt att deklarera? Ha!

Jag får tillbaka 2 334 kr.

Lyxfällan-Charlie vägrar svara på enkel fråga

Ingen har väl missat att Lyxfällan hade säsongspremiär igår kväll. Jag tyckte faktiskt att programmet var riktigt tråkigt, det följde Lyxfällanmallen till punkt och pricka - vi börjar kunna upplägget nu! Större delen av programmet ägnade jag åt att reta upp mig på missfostrets (han kan förmodligen inte hjälpa det, inavel kan leda till missbildningar) sällsynt fula tatuering mitt på halsen. Tjejen, som verkade normal, söt, hyfsat smart och inte det minsta inavlad, borde faktiskt kunna hitta någon bättre än den tatuerade hakmannen.

Nu till ämnet. Charlie Söderberg är dessvärre djupt insyltad i MLM-träsket, eller vad som på vanlig svenska kallas pyramidspel. I ett tidigare inlägg skrev jag mer om Charlie Söderberg och hans MLM-engagemang. Det inlägget hittar du här.

Efter gårdagens program fick tittarna möjlighet att chatta med programledarna. Jag passade då på att fråga Charlie varför han tycker det är en bra idé att uppmana folk att bli involverade i MLM-nätverk (pyramidspel). Charlie ville dock inte stå för sina åsikter. Frågan publicerades inte och tv-tittarna fick därför inte möjlighet att ta del av ekonomirådgivarens åsikter.

En vanlig dag

Solen skiner över Göteborg. Det är då själva fan också att morgonkylan kräver vinterjacka som orsakar svett och allmän överhettning på eftermiddagens hemresa.

Våren har äntligen kommit. Måndagens snöfall tycks dock ha skrämt upp er flickor rejält för hur mycket jag än tittar ser jag mest jeans!

Börsen faller precis som jag förutspådde för några dagar sedan. Sparsamt leverne är en kvalitetsblogg som gör sina läsare rikare. Och vad får jag för det? Inte ens ett tack får jag! Eventuellt måste jag skärpa de kvalitetskrav som gäller för läsarna ytterligare.

Slut på det roliga?

Börsen sjönk som väntat idag. Efter att som värst ha varit ner cirka 16 procent i påskas steg Stockholmsbörsen så sakteliga upp till endast minus 8 procent. Det är inte ovanligt med sådana tillfälliga kursrusningar på en fallande marknad. Jag gissar att börsen nu åter vänder ner med ett antal procent men hoppas att fallet åtminstone stannar innan vi har ett nytt årslägsta - minus 12 procent sedan årsskiftet känns lagom. Därefter vänder det uppåt igen en gång för alla, varvid aktieåret slutar på plus. Min gissning är så god som någon...

Made in Sweden

Hur mycket extra, om ens något, är ni beredda att betala för en produkt bara därför att den är tillverkad i Sverige?

Ni är ju trots allt svenskar (till övervägande del i alla fall) och beroende av Sverige när det gäller möjligheten till arbete, framtida pensioner, skattenivåer etc. Att stödja den svenska ekonomin genom att i största möjliga utsträckning handla svenskt borde därför vara en självklarhet, eller?

I en sådan här diskussion är det svårt att bortse ifrån att Sverige är en väldigt exportberoende ekonomi. Om såväl svenskar som medborgare i andra länder skulle börja köpa inhemska varor i större utsträckning än de gör nu skulle detta alltså inte nödvändigtvis gynna Sverige.

Personligen köper jag gärna svenskproducerad mat. Bland övriga produkter är det i princip bara Grummes diskmedel jag köper av rent nationalistiska skäl (det och att lukten är så trevlig).

Räntor och utdelningar

Någon gång i framtiden vore det trevligt om man kunde ha ett så stort kapital att man kunde få sin vardagliga ekonomi att gå runt enbart med hjälp av utdelningar och räntor. Dit är det dock långt. I år kommer mina kapitalinkomster att se ut ungefär så här:

Ränteinkomster: 2 800 kr.

Aktieutdelningar
Industrivärden: 1 500 kr.
Investor: 475 kr.
Kinnevik: 100 kr.
New Wave Group: 100 kr.

Summa utdelningar: 2 175 kr.

Summa (oskattade) kapitalinkomster: 4 975 kr.

Jag tror det är realistiskt att förvänta sig en fördubbling av kapitalinkomsterna under nästa år, men detta är naturligtvis beroende av räntenivåer och val av aktier.

Hopplöse Holstein!

Ännu ett av Johan Staël von Holsteins bolag har visat sig vara ett stort svart förlusthål. Denna gång är det nättidningen Sourze som kommer att göra fordringsägarna missnöjda. Bolaget som skulle bli större än Aftonbladet visade sig bli ännu ett fiasko för den självutropade entreprenörsgurun Holstein.

Så sent som i januari i år gick ett annat Holsteinbolag, Reality Club, i konkurs. Ingen som var med på den tiden kan väl heller glömma det största fiaskot av dem alla, nämligen Icon Medialab. Detta bolag skulle erövra världen, enligt Holstein, men det var först åtskilliga år efter att Johan Staël von Holstein själv försvunnit från bolaget som det överhuvudtaget kunde uppvisa en blygsam vinst. Idag existerar inte längre något svenskt bolag med det namnet.

Johan Staël von Holstein har av regeringen utsetts till styrelsemedlem i Statens Kulturråd. Där bedriver han linjen att kulturen måste bli lönsam. Ett märkligt uttalande från en man som inte ens lyckas få sina egna företag att bli lönsamma.

Johan Staël von Holstein har på något sätt lyckats skapa en bild av sig själv som "superentreprenör". Denna bild stämmer naturligtvis inte överens med verkligheten. Det enda han är bra på är att starta företag, men den viktiga biten - att föra företaget fram till en stabil vinstnivå - har han visat sig vara riktigt dålig på.

Jag hyser betydligt större beundran för en liten småföretagare i Småland som gnetar på med sitt oglamourösa verkstadsföretag, som vänder på varje krona och sakta men säkert får sitt företag att växa. Denna typ av företagare är betydligt viktigare för Sverige än Holstein någonsin har varit. Johan Staël von Holsteins sätt att bedriva företagande kan bäst beskrivas med hjälp av talesättet "mycket snack och lite verkstad".