tisdag 15 april 2008

Vårpropositionen: Från klarhet till klarhet

Regeringen för en till stora delar klok och förståndig ekonomisk politik som syftar till att utjämna orättvisorna mellan arbetstagare och bidragstagare. De som arbetar har att se fram emot ett tredje jobbskatteavdrag. Utöver detta finns även ett utrymme för satsningar på bland annat skola och forskning. Den av internationell finansoro något avstannande svenska ekonomin stimuleras också genom satsningar på infrastruktur. En sund och klok ekonomisk politik blir min sammanfattning. Självklart finns det punkter i vårpropositionen som jag saknar, till exempel kraftiga satsningar på försvaret, minskad biståndsbudget samt ett stopp för ekonomisk massimmigration till Sverige från kulturellt avlägsna länder. Det socialistiska alternativet bjuder dock ej heller här på någon bättre politik så jag skall inte klaga. Årtionden av pk-indoktrinering försvinner inte över en natt.

6 kommentarer:

Anonym sa...

hmm.. ovanligt att gå ut med sådana åsikter på en såpass seriös blogg.. "för mer krig, dra ner på invandringen så ja får 52 spänn mer på min lönespecifikation varje månad och sluta bidra med pengar till u-länder dom klarar sig så bra själva ser ni väll"..

på tal om pk-indoktrineringen.. come on, d e ju som att säga rätt ut att olika människor har olika rättighter.

Du e lite galen du!

Anonym sa...

Ja visst är det ovanligt att du ser dessa åsikter i skrift, det beror på den politiska korrekheten, eller kulturell marxism om du så vill. Åsikter som delas av många har blivit faux pas av den lilla åsikts-eliten. Nämn dessa åsikter och det troliga är att du får smaka på rasist-kortet.

Självklart har folk olika värde, fattar du inte det själv? Nationalstaten ger människor olika rättigheter beroende på om de är ansedda som medborgare eller icke-medborgare (i praktiken annat medborgarskap), så sker även i Sverige om du läser i grundlagen. Statens främsta uppgift torde vara att främja de egna medborgarna, inte andra länders medborgare. Att ge mer pengar i bistånd än vad som spenderas på rättsväsendet (polisen inkluderat) anser jag vara en märkligt prioritering med tanke på att denna del av det offentliga är långt ifrån så bra som man ibland kan önska.

Dina argument förefaller vara ytliga och ogenomtänkta floskler. Hell Gustav den allsmäktiga, i en sann aristokrati hade du varit vår ledare.

Gustav sa...

fröken pk:

1. Endast i Sverige är det inte en självklarhet att i första hand se till sin nations och sitt folks säkerhet och först därefter tillgodose andra, mindre trängande, behov. Våra grannländer Norge och Danmark har sin trygghet i NATO-medlemskapet. Broderlandet Finland kan mobilisera en krigsmakt Sverige bara kan drömma om. I USA är det så självklart att statens huvuduppgift är att värna landet att den som inte stöder en ökning av försvarsanslagen närmast betraktas som landsförrädare. Sverige är alltså extremt i detta fall. Mina åsikter är i ett bredare perspektiv mainstream.

2. Sverige är det land i världen som lägger störst andel av BNP på bistånd. En minskning av biståndet är alltså att betrakta som en normalisering av biståndsnivån.

Jag har för övrigt svårt att se att staten överhuvudtaget har rätt att beskatta mig och sedan skänka dessa pengar till utlandet. Inför gärna en särskild ruta på deklarationen där folk kan kryssa för hur mycket de vill skänka till bistånd. Du skulle utan vidare lämna tiondet, eller?

3. Sveriges invandringspolitik är extrem. Andelen utrikes födda i befolkningen överstiger i Sverige t o m USA:s. Sverige tar ensamt emot hälften av alla migranter från Irak som söker sig till Europa. Merparten av alla asylsökande till Sverige saknar skyddsbehov och är alltså inte att betrakta som flyktingar. Trots detta får de stanna i Sverige. Om Sverige halverar invandringen är vi fortfarande ett av världens mest "flykting"generösa länder. Mina åsikter är även i detta fall normala. Sverige är exremt. Du är att betrakta som extremist i invandringsfrågan!

Jag diskuterar gärna försvar, bistånd och invandring med dig, men helst bara ett ämne i taget.

Gustav sa...

jeppe:

Jag kunde inte ha sagt det bättre själv! Mycket väl skrivet.

Anonym sa...

Jeppe:
Rasist-kortet e väll ändå att ta i! Sverige e ju faktiskt ett åsiktsfritt land och kallar man dessutom någon med skräck för människor från andra kulturer för rasist så e man ju alldeles för politiskt korrekt…

Gustav:
Eftersom du önskar en diskussion i bara ett av ämnena väljer jag frågan om ”massimmigrationen till Sverige från kulturellt avlägsna länder”. Jag ställer mig inte frågande till varför du väljer att se de ekonomiska förlusterna ”massinvandring” gör på Sveriges ekonomi istället för de mänskliga vinsterna. Det jag däremot reagerar på är att du just nämner ”från kulturellt avlägsna länder”!

Att anse att det är riktigt att ”sin” kultur skall sträva efter att söka sig ifrån andra kulturer istället för att försöka närma sig dom verkar vara inledningen på en ganska destruktiv samhällsutveckling! För några århundraden sen var det normalt att kriga mot även Norge och Danmark av den enkla anledningen att de var andra länder med för oss då okända kulturer. Utvecklingen har bevisligen gått åt det motsatta hållet där man istället för att sätta sig emot varandra ökat kunskaperna om varandras samhällen och istället valt att skapa ett samarbete över gränserna. Resultat = fred mellan nordiska länderna = stora ekonomiska besparingar för alla parter. Att vilja avgränsa sig ytterligare från ”avlägsna kulturer” ser jag mer som instinktiv rädsla grundad på okunskap.

Anonym sa...

Rasist-kortet är inte alls att ta i enligt min mening. Så fort som du andas att det är för mycket att plocka hit 1 miljoner invandrare sedan början av 90-talet är du rasist , eller som du uttrycker det "rädd för andra kulturer". Arbetskraftsinvandring gynnar Sverige på ett sätt som asylinvandring aldrig kan göra, det är ingen som efterfrågar kompetensen från en analfabet från Albanien eller Somalia men väl kompetensen från en polsk läkare.

Att diskutera den skandinaviska kulturen är onekligen en konservativ faux pas, socialismen har onekligen dödat konservatismen. Genom personer som Måna "min viktigaste prio är HBT-frågor, skit i hur det går för landet" tunnas våra gemensamma traditionella värdegrunder ut mer och mer. Ett signum för socialism som ogillar såväl religion som "borgerlighet".

Att argumentera för mindre krig genom invandring är väl ändå sällsynt korkat. Vi har inte varit i krig sedan 1800-talet. Det finns redan ett litet större fredsprojekt som kallas EU, du kanske har hört talas om det.

Som ett skräckexempel på invandring som inte har gynnat Sverige kan vi ta denna verklighetsbeskrivning, ett väldigt sällsynt exempel på en journalist som vågar beskriva verkligheten. http://www.gp.se/gp/jsp/Crosslink.jsp?d=113&a=378763