Arbetsresor kostar pengar

Jag har blivit kommenderad till Skåne på arbetsresa och tillbringar resten av veckan där. Vi får hoppas på börsstiltje - jag glömde nämligen bankdosan hemma.

Arbetsresor är ett otyg. Inte nog med att all fritid försvinner och att kompensationen är låg, man tenderar dessutom att göra av med mer pengar när man är borta än när man är hemma. Alltid är det någon arbetskamrat som vill hitta på "något", och detta något kostar som regel pengar. Det är dessutom svårare att säga nej eftersom det inte finns några undanflykter när alla bor på samma hotell. Miljonär innan 30 gick visst och gömde sig på rummet för att slippa betala för en öl i baren. Klok strategi förvisso, men eftersom jag har ett visst mått av allmänt folkvett blir det svårt att tillämpa den strategin.

Stockholmsbörsen fortsatte ner idag. Jag vill passa på att hänvisa till inlägget Börsraset lär fortsätta där jag förutspådde den kommande börsutvecklingen. Ännu har vi inte sett någon botten.

Visa 2 och Framtidskonto

En annan bloggare, jag minns inte vem, tipsade om att Swedbank har en billigare typ av Visakort som kallas Visa 2. Avgiften för detta är 50 kr per år, jämfört med 250 för det vanliga kortet. Nackdelen är att man bara har 12 fria uttag i automat varje år och att man därefter får betala 10 kr per uttag. Jag tar nästan aldrig ut pengar ur bankomaten och tjänar alltså 200 kronor per år på detta enkla byte.

Jag har även passat på att öppna ett nytt sparkonto. Jag har tidigare använt mig av Swedbanks E-sparkonto med räntan 3,35 procent men har nu fört över 50 000 kr till Swedbanks Framtidskonto med räntan 4 procent. Jag har tidigare avstått från denna manöver eftersom jag inte har velat låsa in pengarna (endast ett fritt uttag per år och 50 000 i minimiinsättning) men har nu kommit fram till att jag vill ha en buffert på minst 50 000 kr ändå,och därmed inte kommer röra dessa pengar oavsett konto, varför jag lika gärna kan ha pengarna där jag får lite högre ränta. Givet oförändrad ränta tjänar jag 227, 50 kr efter skatt på bytet.

Jag tjänade sammanlagt 427, 50 kr på att byta Visa-kort och sparkonto och det hela tog cirka 5 minuter i anspråk.

Sparmål 2008

Egentligen tjänar detta mål inget annat syfte än att fungera som en prognos för utvecklingen 2008. Jag tror det är rimligt att spara cirka 6 000 kr per månad. Sparutrymmet en normal månad är egentligen större än så, men jag måste räkna med några större utgifter under vissa månader, t ex semesterresor, inköp av dyr hemelektronik, tandvårdsräkningar man inte kunde se komma osv, som i genomsnitt drar ner sparutrymmet med dryga tusenlappen varje månad. Sammantaget ger detta sparande på ett år 72 000 kr.

Om aktierna och fonderna går plus minus noll i år är tillgångarna alltså värda cirka 257 000 kr vid årets slut.

Hur det skall gå för mina fonder och aktier går inte att förutspå. Jag gissar att dessa ökar i värde med 15 000 kronor. Sammantaget bör jag i så fall ha mer än 270 000 kr vid årsskiftet. Detta får bli mitt mål.

Inget julbokslut

Jag har noterat att flera andra bloggare har gjort något slags julbokslut där de berättar hur lite pengar de har köpt julklappar för, hur mycket pengar de sparar in på att äta julmat hos släkten i tre dagar osv. Det tänker inte jag göra. Jag nöjer mig med att konstatera att julklappsinköpen ligger på all time high och att jag är fullt tillfreds med detta. Mammas julmat var i vanlig ordning alldeles utmärkt, och leksakerna till barnen förefaller ha gjort succé.

Jag brukar alltid köpa en dyr leksak till mig själv i juletider, eller strax efter på mellandagsrean. Tidigare år har det varit t ex en Xbox, dvd-spelare, tv, mobiltelefon eller något annat med högt teknikinnehåll. I år avstår jag från denna julklapp till mig själv. Jag känner helt enkelt inget begär efter någon ny pryl. Visst vore det kul med en stor platt-tv som ger mitt digitaltvabonnemang full rättvisa, men jag har ju redan en fullt fungerande tv, så varför köpa en ny? En Tivo vore också kul, men jag tittar ju så sällan på tv. Nej, det blir inga stora inköp fram till nyåret.

Löneförhöjning

Under dagens samtal med chefen fick jag reda på att jag får en extra, liten löneförhöjning från första januari. Höjningen är utöver nästa års ordinarie höjning och orsaken är att jag har gjort väl ifrån mig. Skatten sänks dessutom vid årsskiftet och sammantaget bör detta ge en märkbar effekt på kontot.

Ekonomisk säkerhet

Jag arbetar på ett företag som inte går särskilt bra. Knappt någon som jobbar där minns ens att det någonsin gått med annat än ytterst blygsam vinst. Den rika ägarfamiljen väljer dock, förmodligen av sentimentala skäl, att satsa vidare. Man kan emellertid inte utesluta att drastiska åtgärder sätts in för att i en sista kraftansträngning vända skutan och åstadkomma en acceptabel vinstnivå. I en sådan hypotetisk situation kan jag bli av med arbetet. Ingen på företaget kan dock minnas att någon någonsin fått sparken. Man sparkar helt enkelt inte folk på familjeföretaget. Det är kanske därför inkompetensnivån är ohälsosamt hög på vissa avdelningar samtidigt som vinsten är låg. Företaget har dock fått ny ledning nyligen och vissa omorganiseringar har redan genomförts. Ingen har ännu fått sparken men man vet aldrig vad som händer.

Jag är ännu inte rik. Men jag har tillgångar på cirka 180 000 kronor. Jag kan leva på dessa pengar i ungefär två år. Jag klarar mig alltså utan inkomster i två år. Det känns skönt att veta. Det skulle alltså inte vara någon katastrof att bli av med jobbet ens om jag inte hade a-kassa. 2 år är gott om tid att hitta ett nytt jobb på. Vilken stress skulle det inte vara att bli arbetslös samtidigt som man helt saknar ett sparkapital? I nuläget sparar jag framförallt för att uppnå en ekonomisk grundsäkerhet snarare än att bli rik.

Var är entreprenörsandan hos svenska barn?

Inte någon gång denna mörka, våta och eländiga vinter har jag stött på några svenska barn som säljer varm glögg och pepparkakor till förbipasserande. I somras såg jag inte ett enda saftstånd drivet av barn som ville dryga ut veckopengen. Vad håller de bortskämda svenska snorungarna på med på dagarna egentligen? Varför är de inte ute på gator och torg och tjänar pengar? Varför kan de inte vara som sina amerikanska kolleger som redan i unga år uppmuntras till entreprenörskap genom att till exempel öppna ett saftstånd utanför huset en het sommardag?

Det är dags för våra svenska barn att vakna till liv, att ta ansvar för allas vår framtid! Det får vara slut med bortklemandet av den unga generationen. Kasta ut deras spelkonsoler, riv sönder deras märkeskläder, dra ner veckopengen till ett minimum. Tvinga barnen till egna initiativ! De måste inse att det inte blir något nytt dataspel om de inte först på egen hand tjänar in halva köpesumman.

Schamponeringsproblem orsakar betydande förluster

Jag gillar att duscha. Kanske gillar jag att duscha lite väl mycket. Jag brukar börja med att spruta rikligt med vatten över kroppen under några minuter. Därefter tvättar jag mitt hår med schampo. Jag sköljer sedan håret. Här kommer problemet. Jag duschar så länge efter (alternativt före) schamponeringen, att jag ofta inte kommer ihåg om jag har använt schampo. För att inte riskera att lämna duschen med smutsigt hår, väljer jag alltid att schamponera igen om dessa minnesproblem uppträder.

Schamponeringsproblemen inträffar cirka en gång per vecka. En flaska av mitt schampo kostar 24,90 och räcker ungefär tre veckor. 3 kronor och 56 öre per schampoflaska slösas alltså bort helt i onödan! Under ett år uppgår förlusten till mer än 60 kronor. Denna förlust skulle kunna undvikas om jag införde en rutin som går ut på att jag innan duschen häller upp min dagliga dos schampo i en liten behållare som jag ställer på badkaret. När minnesproblemen sedan uppträder är det ju bara att studera behållaren för att se om den är tom eller inte. Jag återkommer med eventuellt beslut i frågan.

Budget för december

Jag har budgeterat ett överskott på 5438 kronor i december. Detta är lite lägre än utfallet för höstmånaderna och beror främst på utgifter för julklappar, men även på att en elräkning skall betalas och att jag har utökat posterna för mat respektive godis - det är ju trots allt jul!

I december stärks budgeten med lite kapitalinkomster i form av ränta på sparkontot. Denna inkomst blir förmodligen större än jag har räknat med. Å andra sidan är det lätt hänt att utgifterna stiger i höjden under jultider.

Min ekonomi är betydligt starkare i år jämfört med 2006. Jag tycker därför det är rimligt att lägga lite mer pengar på julklappar denna jul. Tyvärr måste jag erkänna att jag var ganska snål med presenter förra året och det är ju aldrig kul att riskera att uppfattas som en gniden girigbuk.

Jag har inte budgeterat någon summa för välgörenhet. Men jag lovar här och nu att om någon Frälsningssoldat eller Stadsmissionstant sträcker fram en bössa mot mig i december, ja då åker plånboken fram.

Pris på Ekwalls dumhet: 60 000 kr per vecka

Patrick Ekwall, ni vet den där något uppblåste tv4-journalisten som Zlatan driver med här, erkänner i sin blogg att han har betalat 60 000 kr för en veckas Internetuppkoppling på Kanarieöarna. Han trodde att den trådlösa svenska uppkoppling han hade skaffat och som kostade 299 kr per månad gällde överallt, dvs överallt som i överallt på hela jordklotet snarare än överallt i Sverige. Han skyller alltihop på en expedit i en Teliabutik i Göteborg. Nu är ni i alla fall varnade! Era Internet- och mobilabonnemang med fast pris gäller inte överallt på hela jordklotet, om någon av er nu hade trott det...

Första söndagen i advent

Vad passar väl bättre så här på första söndagen i advent än att läsa en bibeltext? Med tanke på att bloggen sägs ha en inriktning mot ekonomi väljer jag därför Matteus 19:16-24.

En ung man som ägde mycket

Då kom en man fram till honom och frågade: "Mästare, vad skall jag göra för gott för att få evigt liv?"

Jesus sade: "Varför frågar du mig om vad som är gott? Det finns bara en som är god. Men vill du gå in i livet, så håll budorden."

"Vilka?" frågade han, och Jesus svarade: "Dessa: Du skall inte dräpa, Du skall inte begå äktenskapsbrott, Du skall inte stjäla, Du skall inte vittna falskt,

Visa aktning för din far och din mor och Du skall älska din nästa som dig själv."

Då sade den unge mannen: "Allt detta har jag hållit. Vad är det som fattas?"

Jesus svarade: "Om du vill bli fullkomlig, så gå och sälj allt du har och ge åt de fattiga; då får du en skatt i himlen. Kom sedan och följ mig."

När ynglingen hörde svaret gick han sin väg bedrövad, för han ägde mycket.

Men Jesus sade till sina lärjungar: "Sannerligen, det är svårt för en rik att komma in i himmelriket.

Ja, jag säger er: det är lättare för en kamel att komma igenom ett nålsöga än för en rik att komma in i Guds rike."

Använd resegarantin!

Alla som reser kollektivt vet att bussar, tåg och spårvagnar inte alltid kommer när de skall. Få vet dock att man har stora möjligheter att få ersättning för trafikförseningar. Idag fick jag en värdecheck på 50 kronor på posten som kompensation för att bussen uteblev när jag skulle till jobbet. Jag kom därför fram 30 minuter för sent. Det är dock inte för förlorad arbetstid ersättningen betalas ut. Resegarantin medger nämligen bara "kompensation för trafikförsening orsakad av Västtrafik, men inte för konsekvensen av förseningen".

Spara pengar med kreditkort

Jag skaffade nyligen ett Mastercard-kreditkort. Tanken med detta är att spara in ett par hundralappar per år på att ha mina pengar på ett sparkonto som ger ränta snarare än på lönekontot som inte ger någon ränta alls. Jag betalar redan idag nästan alla köp med debetkort. Skillnaden är att man med ett kreditkort betalar alla inköp under perioden vid ett och samma tillfälle. Så länge man betalar det utgående saldot direkt är krediten räntefri. Kortet är gratis men bankens tanke är naturligtvis att kunderna inte skall betala krediten direkt utan delbetala till hög ränta.

Förhoppningen är också att kreditkortssammanställningen skall bidra till en förbättrad ekonomisk överblick i och med att jag ser den senaste periodens alla inköp i ett dokument.

Det är sällan man hör någon säga att kreditkort kan användas för att spara pengar. Men för en person som inte har för avsikt att betala några krediträntor kan så faktiskt vara fallet.

Hög sparränta till varje pris?

Jag har noterat att flera "snålbloggare" är barnsligt förtjusta i sk alternativa inlåningsinstitut, t ex SveaDirekt och Marginalen. Finanskvinnan försöker exempelvis att hela tiden maximera räntan. Inget ont om fröken Finanskvinna, men vad tjänar hon egentligen på att riskera sina sparpengar? Låt oss räkna. Aktuell räntesats hos Svea Direkt är 4,25 procent. Vi jämför detta med Swedbanks högsta ränta som är 3,35 procent på E-sparkontot. Givet ett sparbelopp på 50 000 kr ger SveaDirekt en ränta efter skatt på 1 487,50 kronor. Swedbank erbjuder 1 172,50 kronor. Skillnaden är alltså bara 315 kronor per år och då används i exemplet ändå ett relativt högt sparbelopp. Swedbank erbjuder även ett Framtidskonto med 4 procent i ränta, men då endast med ett fritt uttag per år och detta konto kräver ett minsta insatt belopp på just 50 000 kronor. Skandiabankens Alltiettkonto har en ränta på 3,5 procent.

Det finns alltså etablerade och solida finansinstitut som erbjuder nästan lika hög ränta som de alternativa inlåningsinstituten. Även om vissa av dessa alternativa inlåningsinstitut omfattas av den statliga insättningsgarantin riskerar spararna vid en eventuell konkurs att få vänta i åratal på att få sina sparpengar utbetalda, och de går dessutom miste om sin sparränta.

Är det verkligen mödan värt att hålla på och flytta runt sina sparpengar mellan inlåningsinstituten bara för att tjäna 300 kronor per år? Är det inte enklare att helt enkelt låta bli att köpa en billig tröja på HM?