Sammanfattning av första halvåret 2009

Det har varit ett händelserikt första halvår. Sparandet har ökat i värde med 71 184 kr (39 procent), dvs knappt 12 000 kr per månad. Jag uppskattar att nysparandet ligger kring 35-40 000 kr och att värdeutvecklingen på aktier och fonder alltså uppgår till ungefär lika mycket.

Kapitalförsäkring
Jag skaffade mig en kapitalförsäkring hos Avanza och större delen av nysparandet har slussats vidare dit. Jag är för övrigt mycket nöjd med Avanza och kan verkligen rekommendera företaget.

Aktier
Aktieportföljen har inte genomgått några större förändringar. Jag har ökat något litet i Swedbank samt köpt 10 aktier i Lundbergs under första halvåret. Aktieinnehav just nu: Industrivärden C 475 st, Investor B 150 st, Kinnevik B 150 st, Svolder B 100 st, Swedbank A 160 st, Swedbank AB pref 50 st, Lundbergföretagen B 10 st.

Swedbank ligger kvar som lottsedel men innehavet omprövas kontinuerligt. En tröst i eländet är att innehavet inte ligger i kapitalförsäkringen och att möjligheterna till förlustavdrag därför utesluter en hundraprocentig förlust.

Bortsett från Swedbank är alla andra innehav investmentbolag (Lundbergs är dock formellt inte ett investmentbolag). Tanken är att ligga mycket lång i investmentbolagen. Svolder har gått bäst i år och Investor sämst.

Fonder
Fokus i början av året var operation upprensning i fondportföljen. Följande innehav såldes helt: Robur Småbolagsfond Europa, Robur Balkan och Blackrock New Energy Fund.

Inom ramen för kapitalförsäkringen har pengar istället satsats i främst Avanza Zero men även i Skagen Global och Skagen Kon-Tiki.

Utöver ovan nämnda fonder innehar jag också (i fallande storleksordning): HSBC Indian Equity, Robur Kinafond, Carnegie Worldwide, Robur Ryssland samt Robur Brict.

Ryssland och Indien har gått bäst, Carnegie Worldwide sämst. Avanza Zero, som storleksmässigt är det största fondinnehavet, har gått utmärkt och många köp har skett till låga kurser.

Framtiden
60 procent aktier och 40 procent räntor kan nog sägas vara en försiktigt avvaktande fördelning. Jag tycker att det känns lite för osäkert för att börja satsa rejält på aktier men beroende på börsutvecklingen kan aktieandelen ändå mycket väl öka under andra halvåret. Om vi bortser från katastrofscenarier och domedagsprofetior bör det ju på lång sikt vara ett hyfsat bra köpläge, tror man inte det bör man kanske sälja allt och köpa mark och guld för pengarna istället. Jag gör så gott jag kan men eftersom jag bara är en glad amatör som försöker utveckla mina färdigheter gör man bäst i att inte följa efter.

Analytiker: "Jag hade väl tur helt enkelt, gissar jag"

En enda analytiker lyckades pricka in Riksbankens räntesänkning. Sumil Kapada, på UBS i London, kommenterar sin prestation så här i Dagens industri: "Jag hade väl tur helt enkelt, gissar jag."

Äntligen en ärlig analytiker! Sumil Kapada medger att det var tur snarare än skicklighet som gav honom rätt, men inte ens detta är han säker på, han gissar att han fick rätt på grund av tur.

Om bloggen m m

Jag har avskaffat den gamla ekonomibloggslänklistan och istället infört en sådan där aktiv variant. Tyvärr verkar någon eller några länkar ha försvunnit i flytten. Dom kommer nog dit igen så småningom.

***

Jag har även uppdaterat länklistan för övriga bloggar. Finns en del intressant där.

***

Den som inte prenumererar på Dagens industri kan nu i sommar få en gratisprenumeration i tre veckor. Det är bara att klicka på annonsen på di.se.

***

När solen skiner går det faktiskt utmärkt att besöka IKEA. Jag var nästan ensam där igår. En fantastiskt trevlig upplevelse att för en gångs skull få slippa trängseln!

***

Finns det några hyresvärdar i detta land som erbjuder luftkonditionering? Jag skulle mer än gärna betala betydande belopp för en sådan tjänst.

Ekonomisk ställning 30 juni 2009

Tillgångar och skulder 30 juni 2009

Pengar: 110 046 kr.
Aktiefonder: 74 552 kr.
Aktier: 77 162 kr.

Kortkredit: 7 321 kr.

Summa tillgångar och skulder: 254 439 kr.

Andel aktiesparande: 60 procent.
Andel räntesparande: 40 procent.
Andel sparande i kapitalförsäkring: 15 procent.

Jämfört med föregående månad har nettotillgångarna ökat i värde med 8 301 kr (3,4 procent). Då månadens sparande uppgår till drygt 10 000 kr medför detta att avkastningen på tillgångarna under juni har varit negativ. Aktierna har sjunkit i värde med cirka 2 700 kr och fonderna har ökat i värde med runt 600 kr (efter avdrag för aktie- och fondköp under juni).

Periodens köp: 10 aktier i Lundbergs och fonder för 3 100 kr.

På utgiftssidan hittar vi bland annat en ny tv. I år har alltså både datorn och tvn lämnat mig. Det är i sådana här lägen jag är glad att jag inte äger någon bil.

Jag noterar att andelen aktier respektive räntor nu för tredje månaden i rad är 60/40. Jag har inte något uttalat mål om just denna fördelning mellan tillgångsslagen utan det har helt enkelt bara blivit så.

Oj så spännande - Balderson på väg att avslöjas

I bloggen bokhora läser jag att SvD tydligen kommer att avslöja Bo Baldersons rätta identitet imorgon. När jag som liten grabb läste böckerna om Statsrådet var det av mindre betydelse vilken författare som dolde sig bakom signaturen Bo Balderson men jag har ändå genom åren följt spekulationerna med nöje. Sven Delblanc har ofta nämnts som en trolig kandidat. Det har också framförts teorier om att författaren bakom signaturen kommer att avslöjas först efter dennes död. Det vore onekligen en praktsensation om Willy Kyrklund, som ju dog i lördags, skulle visa sig vara Balderson. Jag tänker inte gissa. Vi får helt enkelt ge oss till tåls.

Uppdatering. Antiklimax. Några bevis för att Olle Adolphsson skulle vara Bo Balderson presenterades inte i SvD och därmed lär spekulationerna fortsätta.

Tyvärr nödvändigt med förbud mot gatumusik i Göteborg

På onsdag träder i Göteborg en ny lokal ordningsföreskrift i kraft som medför vissa begränsningar i rätten att utöva gatumusik på några platser i centrala stan. Ett antal Göteborgsmusiker, främst av lägre rang, opponerade sig igår mot beslutet i en debattartikel.

Jag tycker det är trist med förbud men står i detta fall helt och hållet bakom Göteborgspolitikerna. Vi har aldrig haft några problem med gatumusikanter i Göteborg men för några år sedan började tiggande rumänska zigenare dyka upp med dragspel och trumpeter runt om i staden. Dessa tiggarmusikanter för ett fasligt liv och kan spela samma skitmelodi på hög volym dag efter dag eftersom dumt folk uppmuntrar dem genom att skänka pengar.

Tyvärr omfattas inte Drottningtorget av förbudet vilket gör det möjligt för Mirka att fortsätta spela sin självmordsframkallande melodi även i framtiden. På Drottningtorget ligger inga butiker och trafiken fungerar som ljudbarriär mot omgivningen men det samma kan inte sägas om de av Mirkas tiggarkompisar som spelar på Avenyn. Jag har full förståelse för den butikspersonal som upplever musicerandet som ren tortyr. Det är trist att vanliga hederliga gatumusiker drabbas men eftersom det tyvärr inte verkar vara möjligt att massutvisa de kringstrykande rumänska tiggarna från Sverige är vissa inskränkningar i rätten att spela musik på allmän plats ett nödvändigt verktyg för att skapa acceptabla arbetsförhållanden för butikspersonal samt en trevligare stämning på Göteborgs gator.

För övrigt anser jag att tiggeri bör förbjudas och att utländska medborgare som ägnar sig åt denna verksamhet i Sverige, vare sig de nu är EU-medborgare eller inte, ovillkorligen skall sättas på första bästa flygplan ut ur riket. Landsbygdsläsare kanske har svårt att se problematiken men jag uppmanar er i så fall att ta en promenad genom centrala Göteborg vid nästa besök. Man mer eller mindre snubblar över de rumänska tiggarna och tiggarmusikerna oavsett var i centrum man rör sig.

Brukar du skänka pengar till tiggare eller tiggarmusiker? Hur tänker du då?

"Låt mig hoppa annars gråter jag som en barnunge och gör det ändå"

Citatet i rubriken är inte mitt eget utan syftar på de så kallade Blåvittsupportrar som tycker det är viktigare att hoppa som en barnunge under match än att stödja sitt lag.

Bakgrunden är att Göteborg i år har fått en ny fotbollsarena, Gamla Ullevi, som fungerar som hemmaarena för IFK Göteborg, Gais och Öis. Arenan, som kostade runt 350 miljoner kronor att bygga, är dock inte förankrad i berggrunden vilket har resulterat i att när ståplatspubliken hoppar i takt fortplantar sig vibrationer ner i marken och vidare till närliggande hus där boende upplever att det handlar om en jordbävning.

Det skulle kosta omkring 100 miljoner kronor att bli av med de vibrationer som uppstår när publiken hoppar (pålning ner till berggrunden), vilket naturligtvis är en helt orimlig summa för skattebetalarna att bekosta när det finns en billigare lösning; att ståplatspubliken slutar hoppa i takt.

Det har utvecklats en osund supporterkultur i Göteborg som innebär att många Blåvittsupportrar tycker det är viktigare att under match hoppa som barnungar till en trumma, supa och slåss samt ropa okvädingsord till motståndarsupportrarna än att stödja sitt lag. En "Blåvittsupporter" säger så här i GP: Får man inte jubla och hoppa på en fotbollsarena kan man lika gärna gå och se på tennis.

Om man anser att det är viktigare att hoppa på en fotbollsarena än att se på fotboll och stödja sitt lag, ja då är man ingen riktig supporter och då kan man lika gärna stanna hemma, eller gå och se på tennis.

Jag välkomnar förslaget att avskaffa ståplats helt och hållet på Gamla Ullevi. Om klacken trots det fortsätter att hoppa föreslår jag att man gjuter en svag lutning i golvet framför stolarna. En sådan lutning skulle effektivt sätta stopp för allt långvarigt hoppande eftersom de druckna hopparna knappast har fysik till mer än enstaka hopp i lutning.

Hurra för semestervikarier!

Bilden nedan visar en pocketbok förpackad i wellpapp. Det går alldeles utmärkt att få ner detta paket (brev) i mitt brevinkast. Trots att det går alldeles utmärkt att få ner till och med större paket i mitt brevinkast väljer min ordinarie brevbärare alltid att istället skicka paketet till postens utlämningsställe, där jag får hämta det. En brevbärare som konsekvent tillämpar strategin att klassificera alla brev som skrymmande klarar snabbare av sin runda och behöver inte bära lika tungt.

Jag gissar att min vanliga brevbärare är på semester nu. När jag kom hem från jobbet såg jag nämligen för första gången någonsin ett paket på min dörrmatta. Det måste vara en semestervikarie som ligger bakom detta. Normalt sett gillar jag inte semestervikarier, men gör man ett bra jobb förtjänar man beröm. Bra jobbat, semestervikarien!

Ut med det gamla, in med det nya (snyft)

När jag skulle slänga min gamla Hitachi såg jag att det stod 1992 där bak. 1992! Sådan kvalitet får man inte längre. De skräptvapparater man numera hittar i butikerna tror jag man får vara glad om de håller i fem år.

Min gamla Hitachi åkte alltså ut idag. Jag hade den redan i mitt gamla pojkrum. En riktig trotjänare med andra ord.

Tanken var att sovrumstvn skulle ersättas med en ny sovrumstv. När jag idag kollade runt i butikerna blev det dock ganska uppenbart att det bästa var att köpa en ny tv till vardagsrummet och degradera vardagsrumstvn till sovrumstv. Så skedde också. Tjockisen åkte in i sovrummet och en slank och smidig svarting hamnade framför soffan.

Jag är ganska nöjd trots att köpet inte alls var genomtänkt. Jag åkte till butiken för att köpa en sovrumstv av mindre format men ändrade åsikt på plats och hade därför inte researchat rätt tv-modeller. Köpet blev av denna anledning något av en chansning. En billig chansning dock.

Förlust

Idag var det dags för min sovrumstv att för sista gången skänka sin ägare några minuters glädje. Mitt under Lilla huset på prärien började bilden krympa ihop och efter någon minuts dödskamp återstod endast ett svart streck mitt i rutan. Jag hörde Laura Ingalls gråta men kunde inte längre se henne.

Jag har tillbringat många kvällar med min kära Hitachi men nu är det dags för oss att gå skilda vägar. I natt får jag sova ensam. Jag skall ge mig ut på jakt efter en ny tv redan imorgon. Det gynnar ingen att sitta hemma och gråta över det som har hänt, bättre då att ta nya tag direkt.