Frågestund, del 2

Man ser dig ofta försvara troende och kyrkan. Tror du själv på Gud?, undrar pseudonymen FK.

Nej, jag tror inte på Gud. Jag känner dock ibland att det är nödvändigt att försvara religion, och då främst kristendomen, mot orättfärdig kritik. Kristendomen är det som håller samman och gör Västerlandet till en överlägsen civilisation. Margaret Thatcher utryckte det så här:

"Kristendomen är detsamma som Europa, kristendomen med sitt erkännande av människans unika andliga natur och egenskaper. På den idén baserar vi än i dag vår tro på mänsklig frihet och mänskliga rättigheter.”

Europa är inte kommunism, Europa är inte nazism, Europa är inte islam. Europa är inte, har aldrig varit och kommer förhoppningsvis aldrig att bli detta. Europa är kristendom med allt vad det för med sig i form av upplysning och respekt för människovärdet.

Har du några karriärdrömmar? frågar Putte.

Nej Putte (vilken löjlig pseudonym förresten), jag har inga karriärdrömmar. Ibland när jag läser andra ekonomibloggar känner jag mig lite utanför. Den ena högpresterande individen efter den andra trumfar över varandra om sina karriärmål. Jag har inga sådana mål. Jag har ett oglamoröst, och inte särskilt krävande, jobb som arbetsledare och detta är jag tillfreds med. Jag är en trygghetsmänniska och kommer förmodligen inte byta jobb förrän mitt företag går i konkurs, och den risken är dessvärre i nuläget inte obefintlig. Visst har jag målsättningar, målsättningar för livet och min individuella utveckling. Några yrkesmässiga målsättningar har jag dock inte. Åtminstone inte i nuläget.

Hur har det pågående börsraset påverkat dig?

/FK


Jag har tvingats ompröva min placeringsstrategi. Tidigare hade jag ingen annan strategi än att sitta still i båten och hoppas på en god långsiktig avkastning. Jag har dock allt mer kommit att inse att detta inte är någon bra strategi. Jag kommer i framtiden att försöka vara mer aktiv när det gäller att öka respektive minska aktieandelen i sparportföljen. Om börsen har gått mycket bra i 5 år kan det t ex vara läge att minska aktieandelen eftersom historien tycks visa att stora uppgångar på aktiemarknaden följs av stora nedgångar. Jag planerar även att i större utsträckning börja använda mig av stopplossar (jag tror man kan försvenska ordet så) för att undvika de riktiga surdegarna. Jag har mycket att lära och den här börsnedgången har varit en dyrbar läxa. Jag har i och för sig kanske klarat mig något bättre procentuellt än många andra eftersom jag genom hela nedgången haft en relativt stor andel räntesparande i portföljen men
det är ingen tröst.

Malin, som även figurerade i den förra frågestunden, återkommer nu och undrar om jag har några favoritböcker?

Hej igen Malin! Jag läser ganska brett och är till min läggning inte en person som skaffar mig favoritböcker, favoritfilmer eller favoritfåglar (favoritfågeln är för övrigt Nötväckan). Några böcker som jag har tyckt särskilt mycket om (om jag nu måste nämna några) är Romanen om Olof av Eyvind Johnson och Blecktrumman av Grass. Jag gillar även allt som Selma Lagerlöf har skrivit, om det nu inte har kommit fram tidigare.

Skall vi börja konsumera nu?

Sverige befinner sig nu officiellt i recession. Det är framförallt konsumenterna som har dragit ner på utgifterna. Jag har förståelse för att personer som har låga marginaler i sin ekonomi förbereder sig inför dystrare tider genom att bygga upp en liten buffert eller omdana sin ekonomi inför arbetslöshetens lägre inkomstnivå. Däremot har jag liten förståelse för att personer vars möjligheter att konsumera inte har försämrats ändå drar ner på utgifterna. Särskilt mot bakgrund av att inkomsterna har stigit kraftigt det sista året och att vi nästa år har att se fram emot stora skattesänkningar och ytterligare höjda disponibla inkomster.

Nej, ni som har möjlighet bör istället något utöka er konsumtion för att på detta sätt hjälpa Sverige och alla blivande arbetslösa igenom den globala ekonomiska nedgången på bästa sätt. Många av er är ivriga att vidta åtgärder för att minska exempelvis era koldioxidutsläpp eller hjälpa diktatorer i Afrika. Uppenbarligen inser ni att er egen insats i dessa sammanhang betyder mycket litet men ni agerar ändå eftersom ni tror att många andra kommer att agera och att en effekt därför kan uppnås. På samma sätt kan vi tillsammans hjälpa Sverige ur recessionen och skapa jobb åt arbetslösa genom att konsumera mera.

Idag anordnar vänstern "En köpfri dag" (Sparka på arbetslösa dagen) och vad kan väl vara bättre än att på just denna dag fundera kring sambandet mellan välstånd, ekonomisk-, kulturell-, teknologisk utveckling och konsumtion. Du kan göra en insats för Sverige och för personer som lider av den ekonomiska nedgången genom att idag gå ut och konsumera lite mer än vanligt.

Konsumtionen bör inte ske helt planlöst om önskad effekt skall uppnås. Jag vill i första hand värna Sveriges ekonomiska utveckling och bidra till lägre arbetslöshet i Sverige. Därför riktas min ökade konsumtion mot varor producerade inom landet samt mot servicenäringen.

Ny mobiltelefon

Idag har jag så äntligen köpt en ny mobiltelefon. Jag är mycket nöjd med mitt köp, trots att själva telefonen ännu inte har anlänt. Jag har nämligen under en tid lyckats hålla tillbaka min köplust och avvaktat ett bra erbjudande (för just denna telefon). Idag dök det så upp och genom att byta operatör från Tele2 till Telenor (jag vågade inte välja 3 efter att Finanskvinnan beskrivit hur detta företag drivit henne till vansinnets gräns) får jag en obunden telefon gratis samtidigt som jag får ringa för hela abonnemangsavgiften. Min effektiva kostnad jämfört med idag blir 250 kr i inträdesavgift samt en högre minimidebitering med 30 kr per månad, totalt 610 kr på ett år (egentligen mindre än 610 kr eftersom jag redan idag ofta ringer för mer än minimidebiteringen hos tele2). Telefonen kostar normalt sett cirka 2 500 kr utan abonnemang.

Den gamla, inte fullt lika sparsamma Gustav hade gått iväg till närmaste butik och köpt önskad telefon vid första bästa konsumtionslust. Jämfört med slösgustav har alltså cirka 1 900 kr sparats in och dessa pengar skall konsumeras upp till sista slanten.

Volvos värde varar bäst hos staten?

Rolf Wolff skriver i en debattartikel att staten bör ta över ägandet i Volvo Personvagnar.

Jag anser att om Ford inte längre har resurser att finansiera Volvo och om Volvo därmed riskerar konkurs måste svenska staten gripa in. Volvo och fordonsindustrin i övrigt är så viktig för Sveriges ekonomi att staten måste gripa in för att rädda hundratusentals arbetstillfällen och en industriell och kunskapsmässig infrastruktur som inte kan återskapas.

Om Ford inte längre klarar av att fungera som ägare åt Volvo bör staten i samarbete med AB Volvo köpa aktiemajoriteten i Volvo PV av Ford. Staten och AB Volvo pumpar in 25 miljarder kronor i bolaget och övertar 51 procent av aktierna. AB Volvo tar en tioprocentig ägarandel av varumärkesvårdande skäl. Volvo PV fortsätter att vara en del av Fordgruppen och samarbetar om teknikutveckling och liknande. 25 nya miljarder bör räcka för att täcka förluster i Volvo PV i åtminstone 2-3 år. Riksbanken ser till att kronan håller sig på en för exportindustrin lagom nivå i förhållande till dollarn på cirka 8,50 kr fram till dess att fordonsindustrins kris är över. Staten kan mycket väl vara en långsiktig ägare av Volvo lika väl som man kan vara en långsiktig ägare av Vattenfall och LKAB. Om Ford lyckas repa sig och återfå något av sin forna glans bör staten vara öppen för att sälja tillbaka sina aktier till Ford. Om ytterligare kapitaltillskott krävs och om Ford inte klarar av att skjuta till sin andel kan det vara nödvändigt att finna en annan delägare istället för Ford, t ex Renault. Ett statligt räddningspaket för Volvo bör även innehålla en mer informell del som innebär att samtliga statliga myndigheter och bolag enbart köper Volvo-bilar. Myndigheterna skall även uppmanas att något utöka sina bilinköp de närmaste åren. Regeringen bör även göra klart för andra stora svenska företag, t ex inom Wallenbergsfären att det nu är läge att visa lite patriotism om man i framtiden vill ha goda förbindelser med regeringen.

Hur skall man agera i fallet Saab Automobile? Saab har aldrig visat sig ha förmåga att bedriva lönsam personbilstillverkning. Staten bör därför inte ingripa för att rädda detta företag. Alla resurser bör satsas på Volvo PV.

Undervisning på engelska

I senaste numret av Forskning & Framsteg läser jag att "Undervisning på engelska ger dåliga resultat". I Sverige blir det allt vanligare att undervisning på såväl gymnasie- som högskolenivå bedrivs på engelska. Den pedagogiska forskningen visar dock entydigt att man lär sig bättre på förstaspråket, dvs svenska. När undervisningen bedrivs på ett främmande språk blir begreppsförståelsen sämre. "För abstrakt och precist tänkande behöver man alla sina språkliga resurser", heter det i artikeln.

Jag har själv utsatts för engelskspråkiga undervisningsexperiment. På gymnasiet läste jag redan för mer än 10 år sedan en biologikurs på engelska. Visst var det kul med en stor och tjock amerikansk bok att läsa i, men när inte ens läraren kunde översätta fackuttrycken till svenska var det något som var fel. På universitetet har jag som de flesta andra dränkts i engelskspråkiga böcker. Lyckligtvis har själva undervisningen som regel varit på svenska. Jag minns dock ett 5-poängs moment där ett arbete samt presentationen och diskussionen av detsamma skulle ske på engelska. Presentationsdagen blev rent komisk. En hel föreläsningssal full av vanligtvis diskussionslystna och intelligenta studenter som försökte, men misslyckades, med att på engelska få till stånd meningsfulla diskussioner om de presenterade uppsatserna. Läraren tvingades till slut ingripa och beordra fram diskussioner på svenska för att dagen inte skulle bli helt fiaskoartad.

Vi behöver bli bättre på engelska, men vi behöver även bli bättre på svenska. När ämnesundervisning bedrivs på engelska istället för på svenska blir resultatet sämre kunskaper i ämnet, sämre kunskaper i svenska, samt eventuellt något bättre kunskaper i engelska. Detta verkar inte vara helt genomtänkt.

Lördag i Göteborg

Det gick inte att skjuta på det längre. Jag införskaffade därför ett par nya skor idag. Dom kostade 1 400 kr och återigen blir jag diskriminerad i egenskap av man. Damskor är betydligt billigare.

Sporrad av skoköpet höll jag på att spontanköpa en vinterjacka på KappAhl (trots att jag bestämt att det inte blir någon ny jacka i år) när Janne Josefsson trängde sig förbi. Jag kom alldeles av mig och stod en stund och iakttog skjutjärnsjournalisten samtidigt som jag låtsades titta på tröjor. Hans teknik i klädbutiken liknade den i Debattstudion. Han ryckte åt sig ett plagg, granskade det, hängde tillbaka, gick snabbt vidare, ryckte åt sig ett plagg, granskade det, hängde/slängde tillbaka plagget och upprepade. En fascinerande uppvisning!

Göteborg är verkligen en liten stad. Bara en kort stund tidigare såg jag Thomas Wernersson. Nu fattas Oldsberg, Hysén och Sjöberg så har man sett hela den Göteborgska kändiseliten på samma dag, tänkte jag.

Apropå kändisar. Det är miljardärsbröllop i stan. Jag passerade förbi Tyska kyrkan men såg ingenting vare sig på framsidan eller på baksidan. Bara staket som stod redo att spärra av området några timmar senare. Lisa Persdotter har anklagats för att gifta sig på grund av pengarna snarare än kärlek. Jag vet inget om det aktuella fallet. Däremot har jag full förståelse för att en 28-årig kvinna kan falla för en 60-årig man om mannen i fråga har varit i rymden, varit med och byggt upp Microsoft, umgåtts med alla möjliga människor jorden runt och dessutom har resurser att fortsätta bjuda på upplevelser livet ut. Charles Simonyi har säkerligen mer än pengar att erbjuda.

Efter rundturen kring Tyska kyrkan gick jag genom Brunnsparken. En mängd konstiga vänstergrupperingar demonstrerade där och jag fick armbåga mig fram. Jag var på väg att gå fram till en grupp piketpoliser som samtalade en bit bort för att klaga, men avstod när jag hörde en av poliserna säga: "Vi får helt enkelt ställa oss på rad, gå arm i arm och rensa bron även om det inte lär bli populärt". Hemma vid datorn igen läste jag att det handlade om en motdemonstration mot ett Sverigedemokratiskt torgmöte som skulle hållas en stund senare. Med tanke på utfallet i bloggens opinionsundersökning är det kanske inte helt orimligt att anta att även några läsare befann sig på plats.

Bilderna nedan visar Tyska kyrkan (Christinæ kyrka) sedd från Södra hamngatan respektive Köpmansgatan.

Mina varor

Lambi, Toalettpapper
Heinz ,Chilisås
Sun Maid, Russin
Findus, Kökets utvalda färdigmat
Felix, Frysta köttbullar
Bob, Lättsockrad äppelmos
Yoplait, Yoghurt
Pringles, Chips

Icas "Mina varor" framställer mig denna månad som kanske inte riktigt vuxen.

Miljöhysterin har gått för långt

När jag idag kom hem till min lägenhet efter jobbet var temperaturen 18 grader. 18 grader! Tidigare hade jag möjlighet att själv reglera temperaturen på elementen men det går inte längre, det allmännyttiga bostadsbolag som är min hyresvärd har nämligen bytt ut termostaterna på samtliga element och jag får därför nöja mig med den, låga, temperatur cheferna på detta bostadsbolag har bestämt verkar passande för mig.

Att fastighetsägarna kommer undan med ett sådant beteende beror på den energi- och miljöhysteri som präglar det svenska samhället. Ingen vågar säga ifrån och kräva högre temperatur av rädsla att klassas som miljöbov. Jag är dock inte rädd. Jag säger ifrån. Jag vidtar dessutom åtgärder. När fastighetsägaren inte vill använda tillräckligt med miljövänlig fjärrvärme för att ge mig en behaglig inomhustemperatur plockar jag fram mitt portabla konvektorelement och skapar en anständig levnadsmiljö med direktverkande el istället. Ha! Ni hade chansen att värma upp min lägenhet med fjärrvärme men snålade av miljöskäl och fick istället värme via eluttaget.

Nu återstår bara att klura ut hur jag kan föra över kostnaden för konvektorelementet på hyresvärden. Jag tror jag såg ett eluttag i källaren häromdagen...

Sveriges bästa blogg fyller 1 år den 25 november

Jag har ännu inte bestämt hur firandet skall gå till men en blogg som har vunnit ett flertal Blog Awards, ständigt toppar läsarundersökningar och har fått förfrågningar om att bli både bok och film måste naturligtvis uppmärksammas på något sätt.

Läsarnas partisympatier

Resultatet av bloggens lilla partisympatiundersökning blev som följer: c 0 procent, fp 5 procent, kd 2 procent, m 36 procent, mp 11 procent, s 9 procent, sd 25 procent, v 7 procent, övriga 5 procent. Svarsfrekvensen var tyvärr under 10 procent och endast 56 läsare bemödade sig om att göra som de blev tillsagda.

En jämförelse mellan läsarnas partisympatier och partisympatierna för riket enligt Sifo-mätningen för november visar att bloggens läsare är sverigedemokrater i större utsträckning och socialdemokrater i mindre utsträckning än vad som gäller för riket i övrigt.