Balders vice vd Sharam Rahi

 "Balders vice vd miljonsäljer aktier" har det stått i affärspressen flera gånger i år. Få personer kan nog på rak arm namnge vem som är vice vd på Balder. Att Erik Selin är vd och grundare känner fler till. Men faktum är att vice vd Sharam Rahis bakgrund är minst lika intressant som Selins.

Sharam Rahi föddes i Teheran 1973. Han kom till Sverige som 14-åring 1987. Hans högsta formella utbildning är grundskola. Hans första jobb var på kafé och i butik. Efter en del kringflyttande i Sverige hamnade familjen så småningom i Göteborg, där Rahi började jobba som affärsmäklare och på så sätt för första gången kom i kontakt med fastighetsbranschen. Han jobbade som mäklare i ett par år innan han sadlade om och köpte ett kafé på Vasagatan 42, i en fastighet som ägdes av Erik Selin.

Till Sharam Rahis stora lycka hade Erik Selin sitt kontor i fastigheten och de båda kom därför att träffas på nästan daglig basis. Sharam och Erik lärde genom åren känna varandra allt bättre och till slut berättade Sharam för Erik att han gärna skulle jobba med fastigheter.

När Erik Selin en tid senare köpte ett bostadsbestånd med 728 lägenheter erbjöd han Rahi att sköta förvaltningen. Rahi tackade ja på ett villkor, han sade att han inte kunde ha en chef som chefade över honom. Selin accepterade men hade ett eget villkor, om det inte funkade skulle de inte skiljas som ovänner.

Parallellt med att fastighetskarriären tog fart jobbade Sharam Rahi med stand up och han skulle dessutom spela in ett tv-program för SVT. För att få tiden att räcka till tog han beslutet att sluta med komiken men tv-programmet spelades in och ett smakprov kan ses på Youtube här.

Fastighets AB Balder grundades 2005. Arbetsfördelningen mellan Erik och Sharam har varit tydlig. Erik sköter allt som har med ekonomi, finansiering och transaktioner att göra, Sharam tar hand om resten. Erik Selin har genom Balder blivit en av Sveriges rikaste män men även Sharam Rahi har kunnat bygga upp en mycket stor förmögenhet. Han kan tacka sin lyckliga stjärna att han köpte sitt kafé i en fastighet ägd av Erik Selin!

Varför finns det inga svenska Afrikafonder längre?

Häromdagen läste jag en artikel i Dagens industri om att tidigare partiledaren för liberalerna, Nyamko Sabuni, startat ett investmentbolag för att investera i afrikanska teknikbolag. Hon hoppas att varje bolag skall ge tio gånger pengarna vid exit och att kanske ett bolag av tio ger den avkastningen. Målet är att portföljen skall ge mellan tre och fem gånger pengarna.

Det här med Afrika som en lovande marknad att investera i brukar med jämna mellanrum ploppa upp i finanssektorn. För 15-20 år sedan var Afrikafonder det nya heta och många ville vara med och placera sina pengar på kontinenten. Såväl storbanker som mindre nischspelare hade Afrikafonder i sortimentet.

Efter att ha läst artikeln om Sabunis afrikanska investmentbolag bestämde jag mig för att kolla upp hur det egentligen hade gått med Afrikafonderna. Man hör ju aldrig något om dem numera. Med hjälp av Fondlistan hos Avanza upptäckte jag att det inte fanns en enda renodlad Afrikafond, vare sig svensk eller utländsk, och de utländska fonder jag lyckades sortera fram var av typen Afrika och Mellanöstern. Konstigt, tyckte jag. Vad har egentligen hänt med Afrikafonderna?

Enligt en artikel hos Morningstar från 2020 är alla Afrikafonder döda: "Alla de fem Afrikafonder med svensk anknytning som startade mellan 2006 och 2013 är nu nedlagda".

Döda svenska Afrikafonder

Förklaringen till de nedlagda Afrikafonderna är enligt Morningstar negativ avkastning. När Morningstar publicerade artikeln hade de kvarvarande utländska Afrikafonderna under den senaste 10-årsperioden avkastat -0.8 procent per år.

Nu när det har gått några år sedan den sista svenska Afrikafonden somnade in är det kanske dags för nästa afrikanska fondstartarcykel? 

Aktieanalytikern - 'a guilty pleasure'

En 'guilty pleasure' är något man njuter av trots att man förstår att det inte hålls högt av folk i allmänhet. Det kan till exempel handla om kiosklitteratur eller filmer av Romero. Min 'guilty pleasure' är Aktieanalytikern. Vilken aktieanalytiker?, kanske du undrar. The Aktieanalytikern, är svaret. Men nog med svengelska nu. Aktieanalytikern är en högst kontroversiell figur i nördiga ekonomikretsar men förmodligen totalt okänd för de flesta.

Aktieanalytikern i bastun.

Aktieanalytikern är en kanal på Youtube i vilken en man sitter framför en vikvägg av trä (Aktiepappa och några till hävdar att han sitter i en bastu, vilket jag hävdar är fel) och talar in i kameran i en enda, ofta lång, oredigerad tagning. Ämnet är aktier och ekonomi. Aktieanalytikern laddar upp klipp varje dag och i två livesändningar varje vecka svarar han dessutom på tittarnas frågor.

Varför är han då så kontroversiell? Jo, det beror på två omständigheter; personlighet och aktiestrategi. Jag skall inte gå djupare in på Aktieanalytikerns personlighet men nämner som ett talande exempel att han i en video häromveckan sade att om det finns en aktiegud skulle han vara aktiegudens chef. Så säker är han på sin förmåga att tjäna pengar på aktier.

Typisk video från Aktieanalytikern

Aktiestrategin innebär extremt risktagande i val av aktier, oftast sådana som av en eller annan anledning rasat kraftigt på börsen, i kombination med högsta möjliga belåning. Aktieanalytikern kallar sig själv Fire eftersom han lever på sina aktier men eftersom portföljen är ganska liten och levnadsomkostnaderna ganska höga är han tvingad att ta extrem risk för att åtminstone ha möjlighet att åstadkomma sådan avkastning som möjliggör ett uttag på 30-40 tusen per månad och därmed fortsatt arbetsfritt leverne.

Att följa Aktieanalytikern är lite som att åka förbi en trafikolycka med bilen. Man vet att man inte skall titta men det är svårt att låta bli. Hans aktiestrategi är rena galenskapen och jag hoppas verkligen att han inte med sina videor får följare att agera på liknande sätt. Samtidigt är det upp till var och en att själv ta ansvar för sina placeringar och man kan inte skylla en sprängd aktieportfölj på Aktieanalytikern om man med vett och vilja högbelånat en aktieportfölj bestående av diverse krisföretag.

Aktieanalytikern är förresten lite mer än 'a guilty pleasure' för mig, han är även en utmärkt insomningshjälp. Det finns något hypnotiskt över hans malande stämma och stirrande in i kameran. Har jag lite svårt att somna händer det att jag sätter på Aktieanalytikern och låter hans magi verka.

Jag har fått nog

Jag har jobbat min sista dag. Jag har fått nog. Under några års tid har jag blivit mer och mer less på yrkesslaveriet och i samband med ett chefsbyte blev det ännu värre. Denna person var en riktigt vidrig typ men eftersom jag har ett så kallat fuck-off kapital behövde jag aldrig anpassa mig efter hans nycker av rädsla för att annars förlora jobbet. Jag motarbetade honom istället på alla de vis och sade rent ut till honom exakt vad jag tyckte. Gång på gång. Varje dag. Jag var riktigt jobbig mot honom. Det kan inte ha varit lätt för chefen att sätta sig i bilen på morgonen för att åka in och mötas av mig, Samtidigt drog jag ner min egen arbetsinsats till en nivå där företaget omöjligt kunde tjäna några pengar på mig. 

Jag skrev en gång på Twitter att det optimala sättet att påbörja sin Fire är att bli uppsagd med avgångsvederlag och sedan följa upp med 14 månaders a-kassa innan man övergår till att leva på sitt sparkapital. En rätt bra plan, om jag får säga det själv. Men hur blir man uppsagd med ett antal arbetsbefriade månadslöner? Risken med att sträva efter en sådan lösning är att man istället blir avskedad och får gå på dagen. Exakt hur jag gjorde kan jag inte skriva här men jag gjorde det. Till slut blev det viktigt för företaget att bli av med mig och de var till och mer beredda att betala för att slippa mig. 

Jag har alltså arbetat min sista dag men jag behåller min månadslön och alla tillhörande förmåner ett bra tag framåt. När slutlönen är utbetalad får jag ta ställning till om jag skall söka jobb och därmed vara berättigad till a-kassa eller om jag direkt skall börja leva på mitt Fire-kapital enligt 4-procentregeln. I nuläget ser det ut som om jag först i början av 2026 behöver nalla på kapitalet. 

Vid denna start på min Fire-resa (eller slutet beroende på hur man ser på det) uppgår mitt avdelade Fire-kapital till cirka 5 100 000 kr. Enligt 4-procentregeln kan jag därmed börja med att ta ut cirka 17 000 kr per månad, vilket väl täcker min kostnadsmassa. Det finns dock faktorer som talar för att jag skulle kunna ta ut ett större kapital utan att öka risken för total kapitalutplåning allt för mycket. Min ålder börjar med en 4:a vilket innebär att ett eventuellt tjänstepensionsuttag vid 55 inte är allt för långt borta. Jag planerar inte för att ta ut tjänstepension vid 55 men jag har möjlighet att göra det om kapitalet skulle utvecklas på ett ogynnsamt vis. Om jag väljer ett uttag på 4,5 procent kan jag ta ut cirka 19000 kr per månad och 4,5 procent är väl nivån som 4-procentregelns skapare numera rekommenderar. Jag skulle nog klara mig även på 3,5 procent men då får jag troligen dumpa bilen. Exakt vilken uttagsnivå jag väljer har jag dock gott om tid att fundera på. Fram till 2026 rentav. Att vara flexibel med uttagen kommer vara viktigt för mig. Låt oss ändå hoppas på börshausse det kommande året!

5 miljoner! Ekonomisk ställning 7 maj 2024

Aktier: 2 736 300 kr

Aktiefonder: 1 586 125 kr

Räntesparande: 680 249 kr

Summa tillgångar: 5 002 579 kr

Så där ja. För första gången har värdet av mina finansiella tillgångar passerat 5 miljoner kronor. Det känns bra. Detta nya ATH kommer dessutom lägligt eftersom jag om uppskattningsvis ett och ett halvt år kommer att börja leva på värdepappersportföljen. Men mer om det vid ett senare tillfälle.