fredag 26 juli 2024

I Sverige kommer folk undan med vad som helst

Småspararguidens nya granskning av bedrägeriet Better Globe och folket som har tjänat pengar på att sälja något slags skuldsedlar knutna till träd i Afrika går att läsa här.

Jan Bolmeson, Charlie Söderberg, Lennart Göthe, Rino Solberg och Jakob Saternus har alla blivit rika på Träd i Afrika och de fortsätter med sin verksamhet precis som om inget har hänt. I Sverige är det nämligen tillåtet att lura av folk pengar. Bolmeson sitter på sin egen hemsida Rikatillsammans och dyrkas som idol av tusentals fånar till följare och i Facebook-gruppen Ett rikare liv håller Söderberg och Göthe hov precis som om de är något slags privatekonomiska frälsarfigurer med makt att ändra vanliga människors liv, så länge man betalar för dyra kurser och lite träd. 

Att en person som Bolmeson helt kommit undan med ryktet intakt i breda idiotlager visas tydligt av att Patrick Siegbahn, som skrivit artikeln, betalar pengar till Jan Bolmeson för att få reklam för sin rådgivarverksamhet på Rikatillsammans. Det enda rimliga hade varit att alla som inte lider av grav utvecklingsstörning, vilket många på Rikatillsammans och Ett rikare liv gör, fullständigt bojkottar personer som Bolmeson. Men i de konflikträddas land är det mer prioriterat att hålla sig väl med människor som har tiotusentals följare än att tydligt stå upp för vad som är rätt.

torsdag 25 juli 2024

Det verkar bli en fin skattesänkning på kapitalet

Investeringssparkontot beskattas med 30 procent av en schablonintäkt. Schablonintäkten beräknas som statslåneräntan den 30 november föregående år plus en procentenhet. 

Det vi har deklarerat 2024 är vårt kapital 2023 som beskattas utifrån statslåneräntan 30 november 2022. Schablonintäkten i årets deklaration hamnar således på 1,94 + 1 procentenhet, dvs 2,94 procent och vi betalar 30 procent av detta i skatt, dvs 0,882 procent.

I 2025 års deklaration kommer vi betala skatt på årets kapital, som baseras på statslåneräntan 30 november 2023, som var 2,62 procent. Skatten blir således 2,62+1x0,3 = 1,086 procent. En rejäl skattehöjning således!

Statslåneräntan den 26 juli 2024 är 1,98 och med den procentsatsen skulle skatten för 2025, som betalas 2026, bli 1,98+1x0,3 = 0,894. 

En liten sänkning för kapitalet nästa år men fortfarande högre än vad som gällde två år tillbaka. Statslåneräntan verkar dock ha en sjunkande trend så det är fullt möjligt att den har sjunkit ytterligare fram till 30 november i år.

Jag var naturligtvis inte allvarlig när jag i rubriken skrev att det blir en fin skattesänkning på kapitalet. Vi kommer få punga ut med betydligt mer kronor i nästa års deklaration och så sent som 2022 betalade vi låga 0,375 procent i skatt! För att komma tillbaka till de skattenivåerna igen krävs att statslåneräntan letar sig en bit under 0,5 procent. Tidöpartierna kommer eventuellt bjuda på 300 000 kr skattefritt nästa år men det kompenserar inte alla sparare för den kraftigt höjda skattenivån. Det vi kan hoppas på är att nollräntetiden återkommer.

lördag 20 juli 2024

Vem använder ens deoderant längre?

En produktkategori som stuckit i väg prismässigt under de senaste årens inflationskris är deoderant. En sån där normalstor Roll on á 50 ml räcker på sin höjd 10 dagar. Det blir ungefär 30 deoderanter per år. Om man nöjer sig med den billigaste varianten, Ica Basic eller Lidls märke, blir årskostnaden 30x13 kr, alltså 390 kr. Väljer man istället en dyrare märkesvariant dubblas eller tredubblas kostnaden, ja den kan rentav 10-dubblas om det skall dofta riktigt flott! Vem har råd med det utan att ha ett jobb att gå till? 

Lägger man till en börsavkastning på 10 procent och använder hela sitt liv i räkneexemplet kan man snart köpa en bil för pengarna man sparar på att inte använda deoderant. Exakt så resonerar Matthew McConaughey, som inte använt deoderant på 40 år, skriver People. Det är Kate Hudson som skvallrar. Hon använder själv inte deoderant. Tydligen går det att vara exempellöst framgångsrik skådespelare och skådespelerska utan att lägga pengar på deodorant. Men här i Sverige springer folk till ICA och köper deodoranter för 13 kronor så fort de fått ett jobb. Vilken värld lever folk i egentligen?

tisdag 16 juli 2024

Uppföljningsartikel om Better Globe håller på att skrivas

Jan Bolmeson skriver på sin hemsida RikaTillsammans att han har blivit kontaktad av en journalist som för Aktiespararnas och Småspararguidens räkning skriver en uppföljningsartikel om bedrägeriet Better Globe. Bolmeson var som bekant länge en drivande kraft bakom Better Globe och lyckades värva in många människor i lurendrejeriet, människor som nu i många fall blivit av med alla sina pengar.

Om det nu skall skrivas en artikel som berör Jan Bolmesons kopplingar till Better Globe är det viktigt att journalisten inte tror att just Better Globe är det enda tveksamma projektet Bolmeson ägnat sig åt och promotat under sin karriär. Nej, utöver de afrikanska träden har det handlat om turkisk lägenhet, en troligen olaglig aktieklubbfond, investeringsbedrägeriet Bridge, att kapa banden till anhöriga som ifrågasätter engagemang inom MLM och mycket, mycket mer.

Jag skrev ett sammanfattande inlägg för 10 år sedan som länkar till artiklar om Bolmesons inblandning i olika tveksamma sammanhang. Den gången handlade det om att Avanza anlitat Bolmeson som bloggare,  men det samarbetet avslutades raskt när Avanza insåg vem de anlitat. Inlägget är tydligen lika relevant idag som då och ni hittar det här. Många av inläggen om Bolmeson, Better Globe och liknande projekt hittas under etiketten MLM.

söndag 14 juli 2024

När började folk tvätta sina golv med sedlar?

Jag var nere en sväng på Willys tidigare idag. Min rakapparat har börjat ladda ur lite väl snabbt och jag ville se om det fanns några billiga uppladdningsbara batterier att löda fast i rakapparaten istället för de inbyggda. Jag lyckades inte hitta några billiga varor överhuvudtaget men efter en manöver ämnad att undvika ett par hostande ungar, som fattat posto framför chipsavdelningen, hamnade jag så småningom på städavdelningen, där jag kom att häpna av stor sparfasa.

Det ni ser är våta engångsmoppar avsedda att moppa golvet en gång och sedan kastas i soporna.

Det som fick mig att häpna var upptäckten av produkten Swiffer Wet, som är något slags engångsvåtmoppar och kostar 63,90 kr för 12 st. Förutsatt att en sådan engångsvåtmopp räcker till en normalstor lägenhet och att en genomsnittligt städvillig person moppar över sina golv två gånger i veckan blir årskostnaden (oräknat inköp av moppskaft) 554 kr! Jag häpnade. Lite till höger om Swiffers engångsmoppar fanns det mikrofibermoppar att köpa för 48,90 st (går att köpa betydligt billigare i andra butiker). Jag tänker inte ens förse er med en uträkning för att visa hur extremt mycket billigare det är att moppa sina golv med flergångsmikrofiberdukar istället för engångspappersdukar men vill ni själva räkna kan ni tänka er att en mopp går att använda 1000 gånger innan den behöver kastas.
Det ni ser är flergångs mikrofibermoppar som kan användas torra eller våta tusentals gånger innan de kastas.

Hur länge har det här pågått? När började folk tvätta sina golv med sedlar? 


torsdag 11 juli 2024

Att slösa pengar på grund av dumhet och ego

Häromdagen gick jag omkring och botaniserade bland bokhyllorna i en stor second hand-butik i Göteborg. Jag hade aldrig besökt just denna butik tidigare och visste inte vad som väntade mig i form av utbud, priser och organisering. På en skylt på väggen stod det tydligt angivet "Böcker X kr", "Pocket Y kr". Det var ju billigt, tänkte jag, och sökte systematiskt igenom hyllorna utan att hitta något jag ville läsa.

När jag hade avverkat hyllorna för skönlitteratur kom jag till en sektion med lite blandad facklitteratur. Jag såg inte några andra prisanslag och utgick därför från att "Böcker" även här skulle kosta "X" kr. Utbudet var skralt men jag hittade ändå en fin fotobok av det större formatet. Jag har en ganska god uppfattning om vad olika slags böcker betingar för värde på andrahandsmarknaden och slog därför till på detta "fynd" och begav mig till kassorna.

I kassan vänder kassörskan upp boken, pekar på prismärkningen och frågar mig om jag har sett att denna bok kostar "Z" kr. Det hade jag naturligtvis inte gjort, i sådant fall hade jag aldrig köpt den. Men där och då kunde jag inte förmå mig till att säga att jag trodde denna bok skulle kosta "X" kr, som det stod på anslaget, och att jag inte visste att de dyrare böckerna i denna butik hade individuell prismärkning. Att kassörskan ens ställer frågan till mig visar att hon är medveten om att butiken har ett problem med tydligheten vad avser prisinformationen, men det är en fråga för ett annat inlägg. I detta inlägg konstaterar jag bara att jag besvarar kassörskans fråga med ett "Ja", blippar telefonen mot betalterminalen, tar min bok och lämnar butiken.

Boken kostade mig 10 gånger mer än jag trodde att den skulle göra. Jag hade lätt kunnat avstå från att köpa den när jag fick veta av kassörskan vad den kostade, hon ställde ju till och med en extra fråga till mig angående priset eftersom hon misstänkte att jag var lite bakom/lost/efter. Jag köper ändå boken eftersom jag inte ville känna mig dum inför kassörskan. Nu känner jag mig dum inför mig själv istället. 

Hur hade ni gjort i kassan? Hade ni avstått från köpet eller låtsats som ingenting och sträckt fram kortet?

Den här gången slösade jag bort mina pengar i en välgörenhetsbutik och mina pengar går till nyttiga ändamål snarare än rik butiksägare. Jag känner mig bortgjord likafullt.


måndag 8 juli 2024

Tips för att hämta ETF-kurs till Google kalkylark

Som alla vet vid det här laget är det ett rent helvete att försöka hålla alla sina aktier, fonder och etfer automatiskt uppdaterade i Google kalkylark. Smidigast är förstås om det finns en fungerande Google finance-ticker, men det är långt ifrån fallet för alla mina olika värdepapper.

När det gäller ETFer som handlas på Xetra finns det nästan aldrig en Google finance ticker kopplad till den noteringen. Det jag har lyckats klura ut är att om samma ETF handlas på flera olika handelsplatser kommer Google bara skapa en ticker för denna ETF på en handelsplats, och det oaktat att ETFen handlas i olika valutor på respektive handelsplats.

När det gäller den populära fonden JGPI handlas den via Avanza på Xetra. Någon ticker för denna notering finns dock inte på Google finance. Söker man på fondnamnet får man upp en notering i London med tickern JEPG:LON. Den är dock noterad i USD. Den fond jag äger via Avanza är noterad i EUR på Xetra. Jag väljer att importera fondkursen via London och lägger på USDEUR valutakonvertering i Google finance.

En annan ETF jag äger är den populära VGWE. Den är också noterad på Xetra i EUR. På Google finance finns dock bara en ticker för börsen i Amsterdam som heter VGWE:AMS. Den handlas i EUR på båda börserna och jag importerar den rakt av.

Ett annat sätt att få in fondkurser i kalkylarket är att skrapa dom från Morningstar men den metoden funkar dåligt för mig och ofta returneras N/A för någon av mina fonder och då förstörs hela arket för mig.

Det kanske märks att jag inte är någon stor databegåvning. Hur gör ni med era ETF-kurser? Ser ni några problem med att använda fel börs för att hämta kursen?

måndag 1 juli 2024

Ekonomisk ställning 30 juni 2024

Aktier: 2 844 188 kr

Aktiefonder: 1 639 263 kr

Räntesparande: 643 859 kr

Summa tillgångar: 5 127 287 kr.

Min andra månad som arbetsfri avslutas med ett nytt ATH, men det handlar bara om en ökning med några tusenlappar. 

OMXSGI har under det första halvåret ökat med 10,58 procent. Mina tillgångar har ökat i värde med 12,82 procent, vilket är en siffra som påverkas negativt av att jag inte är fullinvesterad. Mina tre aktiekonton har ökat med 15,82, 14,94 respektive 42,76 procent. Utvecklingen hade naturligtvis varit än bättre om jag varit fullinvesterad men det finns psykologiska faktorer att ta hänsyn till och då tänker jag framförallt på att det för mig är mycket enklare att hantera kraftiga börsfall utan att panikera om jag vet att jag är stadd vid god kassa. Kassan utgör vid halvårsskiftet 12,5 procent.

Teoretiskt skall det inte betyda något om man som arbetsfri väljer att leva på utdelningen eller att sälja aktier. Jag har dock konstaterat att det psykologiskt är enklare att ta pengar från utdelning snarare än att sälja aktier och jag har därför sedan en tid tillbaka försökt öka portföljens direktavkastning, från tidigare mycket låga nivåer. I nuläget avkastar portföljen cirka 90 000 kr på årsbasis och mitt mål är att före årsskiftet dra upp utdelningsnivån till 100 000 kr. Jag har dock inte målsättningen att täcka alla mina kostnader med utdelningar, men det hade varit trevligt om så hade varit fallet.

torsdag 27 juni 2024

Är Fire-folkets väg till Himmelriket gratis?

Dörren till himmelriket öppnas endast för den som är av den rena evangeliska läran, sådan som den, uti den oförändrade Augsburgiska bekännelsen, samt Uppsala mötes beslut av år 1593, antagen och förklarad är. 

Medlemskap i Svenska kyrkan torde därför vara en förutsättning för den som vill tillbringa evigheten tillsammans med Kristus på Faderns högra sida.

För folk som arbetar innebär detta att man betalar en viss andel av sin lön i kyrkoavgift. Kyrkoavgiften beräknas på de inkomster som är föremål för kommunal beskattning och varierar beroende på vilken församling man tillhör. Riksgenomsnittet ligger för 2024 på 1,04 kronor per intjänad hundralapp. Den som är medlem i Svenska kyrkan den 1 november betalar kyrkoavgift hela det följande året.

Många Fire-personer har lämnat Svenska kyrkan för att spara några tusenlappar om året och har därmed dömt sig själva till evig pina i helvetet. Gud vill dock att även Fire-folk skall vara en del av den heliga, allmänneliga kyrkan och har därför bestämt att kapitalinkomster skall undantas vid beräkning av kyrkoavgiften. Detta innebär att äkta Fire-folk, dvs sådana som inte nedlåter sig till arbete ens i begränsad omfattning, kan vara en del av kyrkan helt utan ekonomisk kostnad. Gud har bestämt att särskilda villkor skall gälla för de som är så rika att de inte behöver arbeta. Vi tackar Gud för denna gåva.


onsdag 26 juni 2024

Ingen balans i Balansekonomi

Det råder aldrig någon brist på folk som vill lura dig på pengar. Svenska Dagbladet har i reportageserien Husmardrömmar granskat de amerikanska husbedrägerier Solid capital group står bakom.

Gemensamt för många av de som blivit lurade att köpa nedgångna ghettohus i Cleveland är att de kom i kontakt med lurendrejerierna på Ett rikare liv-kurser anordnade av Balansekonomi och med profilen Charlie Söderberg som dragplåster.

Om man är osäker på vad som är ett riktigt investeringscase respektive ett lurendrejeri är tumregeln att allt som på något sätt kan kopplas till Balansekonomi och Rikatillsammans eller personer som kan kopplas till Balansekonomi och Rikatillsammans eller personer som kan kopplas till personer som kan kopplas till eller tidigare har kopplats till Balansekonomi eller Rikatillsammans bör undvikas.

Följer man tumregeln ovan strikt går man inte och köper fastigheter i USA via Solid capital group och man har då tidigare även undvikit att förlora pengar på fastigheter i Turkiet, träd i Afrika och andra suspekta investeringsupplägg av pyramidal art.

Det verkar för övrigt ha uppstått någon fnurra på tråden mellan de tidigare så tighta Rikatillsammans och Balansekonomi för i ett inlägg i Facebook-gruppen Ett rikare liv skriver ledarpersonen Lennart Göthe att han till skillnad mot Rikatillsammans kan rekommendera tjänster utan att få kick-back eller annan ersättning. Rikatillsammans har framgångsrikt lyckats sopa alla sina tidigare bakslag under mattan och hyllas nu brett som något slags privatekonomisk guru men när till och med MLM-Sveriges mittpunkt Balansekonomi påpekar att Rikatillsammans inte gör något utan att själv tjäna på det bör även Du reflektera innan du okritiskt sväljer budskapet.