Att budgetera ISK-skatten

Jag får fortfarande (uppsägnings)lön och det flödar därför in mer pengar på kontot än jag gör av med varje månad. Men förr eller senare kommer jag till ett läge där jag måste börja leva av kapitalet och göra uttag enligt 4-procentregeln. 

När man står i valet och kvalet mellan att be chefen dra åt skogen och övergå i Fire-tillvaro eller att jobba kvar som löneslav, är det viktigt att ha klart för sig vilka utgifter man har och hur stora årliga uttag portföljen långsiktigt tål. Hyra, mat och försäkringar är det knappast någon som glömmer att budgetera men den mycket stora utgiftsposten ISK-skatt är det lättare att missa eftersom den bara dyker upp i nästa års deklaration.

ISK-skatten för 2024, som syns i deklarationen 2025, blir rekordhöga 1,086 procent. För varje miljon i kapital skall det således betalas 10860 kr i skatt, vilket motsvarar 905 kronor i månaden. Om man har 5 miljoner i kapital blir månadskostnaden således 4525 kr och årskostnaden 54300 kr.

Om man inte inkluderar ISK-skatten i sin Fire-kalkyl är risken stor att portföljuttagen blir alldeles för stora och risken att kapitalet tar slut ökar.

Rent praktiskt gäller också att hantera en stor restskatt. Man kan betala in hela restskatten till sitt skattekonto på ett bräde. Ett annat alternativ är att man i sin månadsbudget inkluderar ISK-skatt och för över pengarna till skattekontot löpande under året.

Jag har bestämt mig för att göra månatliga överföringar av ISK-skatten till skattekontot. Jag föredrar denna lösning framför att göra en jättestor inbetalning i samband med deklarationen. Mitt kapital är dock fördelat mellan ISK, som beskattas en gång per år, och kapitalförsäkring, där pengarna dras av pensionsbolaget varje kvartal. Jag kommer därför budgetera för hela kapitalbeskattningen men bara föra över den andel som gäller ISK. 

Det verkar bli en fin skattesänkning på kapitalet

Investeringssparkontot beskattas med 30 procent av en schablonintäkt. Schablonintäkten beräknas som statslåneräntan den 30 november föregående år plus en procentenhet. 

Det vi har deklarerat 2024 är vårt kapital 2023 som beskattas utifrån statslåneräntan 30 november 2022. Schablonintäkten i årets deklaration hamnar således på 1,94 + 1 procentenhet, dvs 2,94 procent och vi betalar 30 procent av detta i skatt, dvs 0,882 procent.

I 2025 års deklaration kommer vi betala skatt på årets kapital, som baseras på statslåneräntan 30 november 2023, som var 2,62 procent. Skatten blir således 2,62+1x0,3 = 1,086 procent. En rejäl skattehöjning således!

Statslåneräntan den 26 juli 2024 är 1,98 och med den procentsatsen skulle skatten för 2025, som betalas 2026, bli 1,98+1x0,3 = 0,894. 

En liten sänkning för kapitalet nästa år men fortfarande högre än vad som gällde två år tillbaka. Statslåneräntan verkar dock ha en sjunkande trend så det är fullt möjligt att den har sjunkit ytterligare fram till 30 november i år.

Jag var naturligtvis inte allvarlig när jag i rubriken skrev att det blir en fin skattesänkning på kapitalet. Vi kommer få punga ut med betydligt mer kronor i nästa års deklaration och så sent som 2022 betalade vi låga 0,375 procent i skatt! För att komma tillbaka till de skattenivåerna igen krävs att statslåneräntan letar sig en bit under 0,5 procent. Tidöpartierna kommer eventuellt bjuda på 300 000 kr skattefritt nästa år men det kompenserar inte alla sparare för den kraftigt höjda skattenivån. Det vi kan hoppas på är att nollräntetiden återkommer.

Galenskap att införa fribelopp i ISK och KF

Det förefaller som att regeringen tänker fullfölja Tidöavtalets punkt att göra de första 300 000 kronorna på investeringssparkonton och i kapitalförsäkringar skattefria. Jag skulle därmed "spara" cirka 3000 kronor om året med nuvarande nivåer på kapitalbeskattningen men jag är ändå skeptisk till förslaget.

Jag hade förväntat mig av en borgerlig Sd-regering att den skulle rulla tillbaka de skattehöjningar som socialdemokraterna infört för de schablonbeskattade sparformerna snarare än att införa något slags grundavdrag.

Det som framförallt gör mig orolig med den borgerliga Sd-regeringens förslag är att det ger socialdemokraterna möjlighet att enkelt komma undan med ytterligare skattehöjningar på ISK vid en eventuell framtida valvinst. Genom att göra 300 000 kr skattefria etablerar man "sanningen" att de som har mer än så på kontot är rika som kan betala mer. Socialdemokraterna kan "skydda" småspararen genom att behålla deras skattefrihet och samtidigt kraftigt höja skatten ovanför brytpunkten.

Hur skattesystemet utformas är också en teknisk fråga. Det behöver byggas system där banker och företag kan rapportera in uppgifter till Skatteverket. Fram till nu har ISK varit ett enkelt system med en rak skattesats för alla. Det är inte möjligt att införa olika skattesatser för olika nivåer på spararens tillgångar utan att först bygga upp ett system för detta, vilket tar tid. Den nuvarande regeringens förslag gör att en framtida socialdemokratisk regering mycket enklare kan höja skatten för de "rika" utan att samtidigt höja skatten för "vanliga" sparare. Detta är mycket olyckligt.