Cineasterna: Den sparsammes bäste vän

Cineasterna är en filmtjänst man kommer åt gratis med hjälp av sitt lånekort. Olika kommuner kan sätta olika begränsningar för vilket utbud man får tillgång till och hur många filmer man kan se per tidsperiod. En vanlig begränsning är att man får titta på sju filmer per 30-dagarsperiod.

Cineasterna är den bästa streamingtjänsten på marknaden. Dels eftersom man inte behöver betala för att se en film, dels eftersom inriktningen är mot kvalitetsfilm. Den filmintresserade kan sätta igång och titta på nästan vilken film som helst hos Cineasterna och ha en god chans att tilltalas av filmen. Det samma kan definitivt inte sägas om tjänster som till exempel Viaplay, där utbudet allt mer fylls upp med rena B-filmer.

Den sparsamme cineasten kommer långt genom att kombinera Cineasterna med SVT Play. Jag förvånas gång på gång över hur mycket bra filmer man kan hitta på SVT Play och det fylls regelbundet på med nya. Även SVT Play har en inriktning mot kvalitetsfilm.

En film man kan hitta på Cineasterna är Kidnappningen av Michel Houellebecq. Houellebecq uttalar sig i filmen i mindre positiva ordalag om Sverige. Den scenen är skäl nog att skapa konto på Cineasterna och börja streama.

Vem använder ens deoderant längre?

En produktkategori som stuckit i väg prismässigt under de senaste årens inflationskris är deoderant. En sån där normalstor Roll on á 50 ml räcker på sin höjd 10 dagar. Det blir ungefär 30 deoderanter per år. Om man nöjer sig med den billigaste varianten, Ica Basic eller Lidls märke, blir årskostnaden 30x13 kr, alltså 390 kr. Väljer man istället en dyrare märkesvariant dubblas eller tredubblas kostnaden, ja den kan rentav 10-dubblas om det skall dofta riktigt flott! Vem har råd med det utan att ha ett jobb att gå till? 

Lägger man till en börsavkastning på 10 procent och använder hela sitt liv i räkneexemplet kan man snart köpa en bil för pengarna man sparar på att inte använda deoderant. Exakt så resonerar Matthew McConaughey, som inte använt deoderant på 40 år, skriver People. Det är Kate Hudson som skvallrar. Hon använder själv inte deoderant. Tydligen går det att vara exempellöst framgångsrik skådespelare och skådespelerska utan att lägga pengar på deodorant. Men här i Sverige springer folk till ICA och köper deodoranter för 13 kronor så fort de fått ett jobb. Vilken värld lever folk i egentligen?

När började folk tvätta sina golv med sedlar?

Jag var nere en sväng på Willys tidigare idag. Min rakapparat har börjat ladda ur lite väl snabbt och jag ville se om det fanns några billiga uppladdningsbara batterier att löda fast i rakapparaten istället för de inbyggda. Jag lyckades inte hitta några billiga varor överhuvudtaget men efter en manöver ämnad att undvika ett par hostande ungar, som fattat posto framför chipsavdelningen, hamnade jag så småningom på städavdelningen, där jag kom att häpna av stor sparfasa.

Det ni ser är våta engångsmoppar avsedda att moppa golvet en gång och sedan kastas i soporna.

Det som fick mig att häpna var upptäckten av produkten Swiffer Wet, som är något slags engångsvåtmoppar och kostar 63,90 kr för 12 st. Förutsatt att en sådan engångsvåtmopp räcker till en normalstor lägenhet och att en genomsnittligt städvillig person moppar över sina golv två gånger i veckan blir årskostnaden (oräknat inköp av moppskaft) 554 kr! Jag häpnade. Lite till höger om Swiffers engångsmoppar fanns det mikrofibermoppar att köpa för 48,90 st (går att köpa betydligt billigare i andra butiker). Jag tänker inte ens förse er med en uträkning för att visa hur extremt mycket billigare det är att moppa sina golv med flergångsmikrofiberdukar istället för engångspappersdukar men vill ni själva räkna kan ni tänka er att en mopp går att använda 1000 gånger innan den behöver kastas.

Det ni ser är flergångs mikrofibermoppar som kan användas torra eller våta tusentals gånger innan de kastas.

Hur länge har det här pågått? När började folk tvätta sina golv med sedlar? 

Allergiker spolar ner sina pengar i toan även i år

Som barn var jag allergisk mot jordgubbar, men jag växte ifrån det. Idag är jag inte allergisk mot något annat än att slösa bort pengar.

Jag har förstått att det finns pollen i luften. Somliga medicinerar för att minska lidandet av sin pollenallergi, andra bär andningsskydd. Om man medicinerar kan det finnas pengar att hämta.

Jag är inte utbildad apotekare eller läkare men min kunskapsnivå är likvärdig. På tv rullar hela tiden reklam för en allergitablett som heter Clarityn. Innan man stoppar saker i munnen skall man först ta reda på vad den innehåller. Clarityn innehåller den aktiva substansen loratadin. En ask med 30 Clarityn-tabletter á 10 mg kostar i en fysisk Apoteks-butik 189 kr. 189 kr för något som får pollenallergin att försvinna är ett lågt pris att betala, tänker uppenbarligen många pollenallergiker.

För 189 kr får man loratadin i en snygg ask.

Den prismedvetne pollenallergikern gör en priskoll och upptäcker att en ask Clarityn bara kostar 159 kr om den inhandlas online. Wow, det är ju 30 kronor billigare än att köpa i butik, tänker allergikern innan han klickar hem sina tabletter.

Den allergiker som utöver att vara prismedveten även är läkemedelskunnig köper dock inga tabletter överhuvudtaget utan att först göra en webbsökning. Knappar man in loratadin i sökrutan ploppar produkten Loratadin Orifarm 10 mg upp. 13 kronor kostar en förpackning med 30 tabletter.

Allergikern ställs nu inför ett val. Antingen köpa 30 tabletter loratadin för 189/159 kr eller köpa 30 tabletter loratadin för 13 kr.

Vill man räkna lite blir det så många procent att man får ta fram kalkylatorn för att komma fram till att en ask Clarityn är 1354 procent dyrare på Apoteket än en ask Loratadin Orifarm.

Jag vet inte varför folk frivilligt betalar 189 kr för en medicin som kan fås för 13 kr. Jag nöjer mig med att konstatera att det finns pengar att spara även när det gäller inköp av läkemedel.

För 13 kr får man nöja sig med loratadin i en lite fulare ask.

Betala med kreditkortet och använd prisgarantin vid sänkt pris inom 90 dagar

En finess med många kreditkort är att det medföljer en prisgaranti vid gjorda köp. Prisgarantin innebär att du får tillbaka mellanskillnaden om du hittar motsvarande vara till ett lägre ordinarie pris.

För Swedbank Mastercard gäller:

Både den vara du köpt och den vara du hittar till ett lägre pris måste vara köpt och säljas i en affär i Sverige eller av ett svenskregistrerat företag på internet. Den produkt som köpts och ska jämföras, ska jämföras med en produkt som kan köpas på samma sätt. Exempelvis kan affär inte jämföras med internet eller postorder.

Kreditkortets prisgaranti är mycket mer omfattande än den som gäller hos t ex Elgiganten i och med att den gäller i 90 dagar istället för 30 dagar.

Jag köper numera alltid dyra elektronikvaror som datorer och mobiltelefoner med kreditkort istället för debetkort. Det går nämligen nästan alltid att hitta motsvarande vara till ett lägre pris i någon butik på Internet inom 90 dagar. Prisutvecklingen scannar man lätt av genom tjänster som Prisjakt.

Min erfarenhet av att använda köpförsäkringen är god och jag tycker det går riktigt smidigt att bifoga bevis i form av skärmdumpar från Prisjakt och aktuell prissänkande butik, skärmdump på kvitto samt skärmdump på betalning från Internetbanken.

Det bästa spartipset är så klart att inte köpa några dyra varor överhuvudtaget men om man nu har gjort det och sedan ser priset på mobiltelefonen sänkas med 1500 kr efter ett par månader är det trevligt att kunna få tillbaka mellanskillnaden.

Spartips: Så här får du Netflix billigare

Priset för Svenska Netflix är 89 kronor i månaden. Priset för amerikanska Netflix är 8,99 dollar per månad, eller knappt 65 kr med nuvarande växelkurs. En svensk kan således spara 24 kronor i månaden på att betala amerikanskt pris istället för svenskt. Hur gör man då för att enkelt spara in 288 kronor per år?

Så här gör man. Det gäller att använda en amerikansk DNS när du skall registrera dina kreditkortsuppgifter. Googla Netflix DNS US så får du upp förslag på lämpliga kombinationer att använda. Använder man dator kan det vara lite krångligt att ändra DNS, särskilt om man är okunnig som undertecknad, men har man en Smart TV är det betydligt enklare att gå in i nätverksinställningar och ändra DNS från automatisk till manuell, knappa in amerikansk DNS, gå till Netflix-appen, registrera sina uppgifter och sedan betala det amerikanska, lägre priset.

Du har fortfarande full tillgång till det svenska utbudet även fast du betalar det amerikanska, lägre priset! Vill du se på svenska Netflix byter du bara tillbaka till svensk DNS. Det är bara vid registrering av kontokortsuppgifter du behöver amerikansk DNS.

Smart Konsumtionsmånad - alternativ till infantil snålmånad

Många ekonomibloggare har fått för sig att genomföra en så kallad snålmånad i april. Det handlar om mestadels vuxna människor med bra inkomster, stort sparkapital och fina marginaler i sin ekonomi. För dessa räcker det inte att ha en bra ekonomi utan de skall dessutom i sann luthersk anda pina sig lite extra. Ett alternativ hade annars kanske kunnat vara att utnyttja tiden fram till påsk för att fasta och därmed fått lite mening i utmaningen. Pengar hade sparats in på maten men istället för att bara ägna tiden åt att se pengarna på sparkontot växa hade de kunnat ägna sig åt religiös kontemplation och utvecklats som människor.

Snåljåpen lanserar ett eget alternativ till snålmånaden, nämligen en "Reverse snålmånad" (omvänd snålmånad) där det gäller att under månaden göra av med exakt hela lönen. Tanken är, menar han, att göra något man normalt inte gör och därigenom få nya perspektiv på tillvaron.

Konsumtionsmånadstanken tilltalar mig mer än snålmånaden. Jag tänker mig dock en utvecklad variant av Snåljåpens konsumtionsmånad. Hela lönen skall konsumeras upp men konsumtionen skall vara genomtänkt och stödja de mål och syften du anser viktiga. Det kan till exempel i mitt fall handla om att undvika att köpa billig importerad asiatisk skit och istället lägga lite mer pengar på att köpa prylar tillverkade i Sverige. Istället för att köpa Arlas massproducerade mejerivaror kan jag leta efter alternativ producerade nästgårds. De pengar jag sparar på att inte stödja åsiktsdiktaturen genom prenumerationer på morgontidning och tv-licens kan jag lägga på att starta prenumerationer hos sådana medier som granskar makten istället för att granska medborgarna åt makten. Fristående webbmedier kan stödjas genom donationer. Pengar som inte konsumeras upp kan skänkas till Frälsningsarmén. Tycker man att det är viktigt att stödja lokala näringsidkare kan man unna sig ett extra besök hos frisören (eller kanske byta bort den skattefifflande 100-kronorsklipparen mot en seriös frisörska) och några extrabesök hos lunchrestaurangen. Snart skall cykeln fram så varför inte låta cykelreparatören på hörnet gå igenom den? Byt inte däcken på bilen själv - betala någon att göra det åt dig!

Stanna inte vid din egen ekonomi! Utnyttja din position på företaget för att köpa in lite extratjänster från bemanningsbolag, beställ en frukttallrik storlek större som inte tar slut efter en kvart och belöna den inhyrda städpersonalen med ett stort påskägg fyllt med godis och en bukett tulpaner. Ekonomin står och stampar men med gemensamma krafter kan vi ge den en skjuts i april. Aktiekurserna mår inte bra av snålmånader. Aktier trivs med konsumtionsmånader.

På begäran: Spartips

Jag får hela tiden påstötningar om att publicera vettiga spartips här på bloggen och svarar alltid att sånt har jag inte tid med. Idag är det dock den 14 september och för att fira denna högtidsdag levererar jag ett klockrent gratis spartips till alla läsare.

Efter att 50-öringen avskaffades gäller vid kontanta betalningar att 1-49 öre avrundas ner till närmaste krona och 50-99 öre avrundas upp till närmaste krona. Vid betalning med kort betalar man dock alltid det exakta beloppet. Här finns det således pengar att tjäna! Varje gång summan att betala slutar på SEK X,1-49 skall man betala kontant och sparar därmed 1-49 öre. Varje gång summan att betala slutar på SEK X 50-99 skall man betala med kort för att slippa avrundning uppåt.

Sannolikt är det så att ungefär vartannat köp kommer att resultera i intervallet 1-49 öre. Om vi antar ett köp per dag och att den genomsnittliga avrundningen nedåt ligger på 25 öre sparar man således varje år 365x0,5x0,25= 45,63 kr på att omväxlande betala med kontanter och kort beroende på slutsumman. Detta är gratis pengar som det inte finns någon anledning att skänka bort till butikerna!

Ett mer extremt spartips som dock tar en del tid i anspråk är att köpa sin potatis en och en och hoppas på att summan att betala rundas av ned till 0 kronor varje gång.