Investmentbolag med jättehöga premier

Jag har för det mesta tillämpat strategin "Köp investmentbolag och sälj aldrig". Under större delen av min aktiesparkarriär har dock knappt något investmentbolag handlats till jättehöga premier utan det har istället handlat om stora rabatter. Sedan några år tillbaka har flera investmentbolag från tid till annan kommit att handlas till skyhöga premier. Bolag som Lundbergföretagen, Latour och Creades har ibland handlats till premier över 30 procent. Men det stannar inte där, Bure, Öresund, Traction och till och med Svolder handlas ibland till en premie. Hur bör jag hantera denna nya situation?

Historiskt har jag nöjt mig med att enbart ta hänsyn till rabatter och premier när det gäller nysparandet, dvs jag har avstått att köpa aktier i investmentbolag där rabatten har varit för låg. Denna strategi har nu förändrats. Jag har blivit betydligt mer aktiv när det gäller att sälja övervärderade investmentbolag. I år har jag till exempel sålt av en stor del av innehavet i Lundbergs som av någon anledning handlats till en premie på 30 procent. Jag har sålt allt i Creades, där premien till och med närmat sig 40 procent! Jag har även minskat ordentligt i underpresterande Öresund som handlas till runt 10 procent premie. Vid de tillfällen Svolder handlats till premie har jag sålt av lite (så sent som idag köpte jag dock mer i och med att rabatten kröp över 10 procent) och jag har även skalat i Latour då och då. Traction sålde jag av nästan allt i när rabatt blev premie.

Idag sålde jag delar av Öresund, Latour och Lundbergs och köpte istället Investor, Industrivärden, Svolder, Kinnevik och VNV.

Jag förstår naturligtvis att ett bolag som historiskt har utklassat börsindex bör handlas högre än bolag som bara gått lite bättre än index. På samma sätt kan en blygsam premie kanske vara befogad för ett bolag som likt Latour eventuellt har övervärden i helägda dotterbolag. Men det får inte gå för långt. Jämför man t ex Lundbergs som en tid handlades till 30 procent premie, med Industrivärden som handlades till drygt 10 procent rabatt, trots till stor del överlappande innehav, inser man lätt att det blir oerhört svårt för Lundbergs aktie att utvecklas bättre än Industrivärdens när man har ett värderingshandikapp på över 40 procent.

Jag tror att man även framgent gör klokt i att följa hur substansen värderas i investmentbolagen. Jag köpte in mig i Bure till 20 procent rabatt, det vändes till 20 procent premie och idag är vi tillbaka på en värdering ungefär runt substansvärdet. Det är lätt att förlora en eller flera årsavkastningar på att köpa vid fel tillfällen.

Man får heller inte glömma att en stor anledning till att investmentbolagen historiskt gett en sådan fin avkastning är just förekomsten av en rabatt, som för aktieägaren i investmentbolagen innebär en hävstång till utdelningen i de underliggande bolagen.

Dubbling av fixed income i portföljen senaste månaden

I och med att D- och preferensaktier inte har klarat börsnedgången bättre än andra aktier har det uppstått intressanta köplägen och jag har fyllt på i mina gamla innehav men även tagit in ett helt nytt innehav i form av Akelius D, som nu utgör 1,4 procent av mina totala tillgångar. Värdet av min nu något större fixed income-portfölj är idag cirka 75 000 kr vilket motsvarar 4 procent av totala tillgångar jämfört med cirka 2 procent för bara någon månad sedan.

Denna del av portföljen delar just nu ut 5383 kr om året vilket ger en direktavkastning på 7,23 procent. När börserna rasade som värst gick det dock att köpa Akelius till en direktavkastning över 8 procent och SBB D gick att få till över 10 procent direktavkastning. Kurserna har återhämtat en stor del av det värsta raset och på nuvarande nivåer är jag "färdigköpt" även om jag naturligtvis kommer att återinvestera de kvartalsvisa utdelningarna. Får vi ytterligare en sättning på börsen som påverkar även fixed income-aktier är jag dock öppen för att öka andelen till åtminstone fem procent av totala tillgångar.

I denna aktiekategori äger jag Akelius D, SBB D, Sagax D, Alm Equity pref och K2A pref.

Akelius D nytt innehav

Även preffar och D-aktier har drabbats hårt av börsraset med resultatet att den förväntade direktavkastningen nu i många fall stigit från strax under 6 procent för någon månad sedan till 7 procent idag.

Jag avstod från att teckna Akelius D eftersom jag tyckte att utdelningen var för låg. På bara några dagar har dock direktavkastningen i aktien stigit till 7 procent och då slog jag till och stoppade in aktien i min lilla fixed income-portfölj.

16 köp på dubbelsvartmåndagen

När börsen idag rasade på grund av både olje- och coronaoro passade jag på att tömma ut de likvider som låg på depåerna och genomförde inte mindre än 16 st små köp för ca 12000 kr i Core Ny Teknik, Svolder, Investor, Lifco, Xact Högutdelande, UPM-Kymmene, Resurs, Millicom, Vostok New Ventures, Sedana Medical, Volati, Olja AVA, Bure, Berkshire Hathaway och Industrivärden.

Nu finns det inte längre några kontanter kvar på depåerna men jag har cirka 300 000 kr i min strategiska reserv som jag kan börja slussa in delar av på aktiemarknaden om björnmarknaden fortsätter. Nu är vi väl ner cirka 20 procent från senaste toppen på mycket kort tid och frågan är väl om jag inte föredrar att det fortsätter ner ytterligare lite när man ändå är inställd på ras rent psykologiskt.

Uppdatering från börsfallet

Jag brukar numera mest posta uppdateringar när ett nytt ATH har uppnåtts. Det efterfrågades dock en uppdatering för februari i kommentarerna och för att ingen skall tro att jag har gått och gömt mig i börsfallet presenterar jag här två printscreens från före respektive efter börsfallet.

Som ni kan se var mina tillgångar i år som mest upp 148 000 kr eller 7,17% innan börsraset. Idag är tillgångarna istället ner cirka 77 000 kr för året. Från toppen handlar det om ett fall på 225 000 kr.

Ekonomisk ställning 31 januari 2020

Aktier: 1 493 469 kr
Preferensaktier: 41 567 kr
Aktiefonder: 266 781 kr
Räntesparande: 328 155 kr

Summa tillgångar: 2 129 972 kr.

Trots hotet om en global pandemi utvecklades börserna starkt under årets första månad och mina tillgångar ökade i värde med 60 194 kr.

Ekonomisk ställning 31 december 2019

Aktier: 1 450 573 kr
Preferensaktier: 37 183 kr
Aktiefonder: 250 411 kr
Räntesparande: 331 611 kr

Summa tillgångar: 2 069 778 kr.

Puh. Ett sånt år det har varit. Min förmögenhet växte med 380 958 kr men pga en rejäl snedgunga i Hansa Biopharma (-75 000 kr) blev jag ordentligt knockad av index.

Herantis Pharma - notering och nytt innehav

Herantis Pharma är ett finskt forskningsbolag noterat i Helsingfors, med två läkemedelskandidater mot Parkinsons sjukdom respektive lymfödem efter bröstcancerbehandling.

I en strävan att bredda ägarbasen och få tillgång till svenska biotechinvesterare har Herantis genomfört en liten nyemission och på måndag noteras aktien även i Stockholm.

Jag tilldelades 2 poster om 80 aktier á 71 kronor och har således bidragit med 11360 kronor till forskningen. Aktien stängde i fredags till kursen 9,95 EUR i Helsingfors så det ser ut att finnas ett ganska stort utrymme för värdeökning på mina aktier när handeln startar i Stockholm i morgon måndag.

Det finns två potentiella triggers i bolaget det närmaste året, dels resultat från en pågående Parkinson-studie i början på nästa år och dels resultat från lymfödem-studien om ungefär ett år.

Trots att det, enligt uppgift från VD, satsats ungefär 20 miljarder dollar på att ta fram ett sjukdomsmodifierande läkemedel mot Parkinsons sjukdom har läkemedelsbolagen ännu inte lyckats. Det finns bara läkemedel som motverkar symtomen. Herantis läkemedelskandidat är däremot utformad för att motverka själva sjukdomen. Det säger sig självt att det vore en enastående framgång om Herantis läkemedel fungerar men risken är naturligtvis skyhög i sådana här bolag.

Läkemedelskandidaten mot Parkinsons sjukdom är ett naturligt protein som heter CDNF. CDNF skyddar neuroner från nedbrytning och kan även återställa funktionen i redan påverkade neuroner.

Även lymfödem är ett tillstånd utan effektiva behandlingsalternativ. Många drabbas av lymfödem efter cancerbehandling och det skall tydligen vara ett rent helvete att råka ut för. Herantis behandling är en så kallad genterapi och syftar till att motverka tillståndet snarare än att bara lindra symptomen.

Läkemedelskandidaten mot lymfödem heter Lymfactin. Lymfactin är en genterapi som syftar till att skapa proteinet VEGF-C, som är nödvändigt för tillväxten av nya lymfkärl.

VD Pekka Simula finns på Twitter: https://twitter.com/simulapekka

Ny (bi)otäck käftsmäll - ger nästan upp sektorn

Efter krav på ny studie för att erhålla godkännande för Imlifidase i USA rasade Hansa Biopharma 40 procent på börsen idag. Jag hade i och för sig sålt av nästan hela mitt innehav under det gångna året men det kraftiga fallet drog ändå ner min portfölj med cirka 0,4 procent. Ytterligare hälften av aktierna såldes av i öppningscallen, vilket innebär att Hansa nu är ett mycket litet innehav för mig. Jag har dock haft en trevlig resa i aktien och vill gärna följa med hela vägen till marknaden, för i slutändan är jag säker på att det blir ett godkänt läkemedel, och tänker därför inte sälja av den sista slatten om 100 aktier.

Utöver Hansa äger jag i sektorn Oncopeptides, Sedana Medical, Xspray samt finska Herantis, som noteras i Stockholm på måndag. Efter kraftiga försäljningar och kursnedgångar i Hansa och Oncopeptides utgör dessa förhoppningsbolag endast cirka 2,5 procent av portföljen. Det var dock inte länge sedan (hösten 2018), som bara Hansa utgjorde 10-15 procent av hela min portfölj. Dit vill jag inte igen. Jag märker att jag blir mer och mer indexkramande och riskavert i takt med att aktieportföljen växer i storlek. Jag blir dessutom mer och mer medveten om hur hopplöst det är att skilja agnarna från vetet i den biotäcka sektorn. Gång på gång redovisar så kallade lågriskförhoppningsbolag misslyckade studieresultat (nu senast Moberg) vilket bara visar att det inte finns något som heter låg risk i denna sektor.

Samtidigt måste jag medge att jag tycker det är väldigt kul och givande att investera i forskningsbolag. Jag tänker därför inte upphöra med detta. Det jag istället gör är att justera vad som är lämpliga storlekar på denna typ av innehav. Det kommer krävas mycket hög conviction för att jag skall låta en biotäck aktie utgöra över 1 procent av mina tillgångar. En normal size kommer snarare att vara kanske 0,5 procent.

Avslutningsvis en bild över mina köp och sälj i Hansa. Det har varit en mycket spännande resa!

Det hårda arbetet med att spara pengar: undvik att bli ********a*!

Jag har aldrig haft svårt för att spara pengar. Gillar man inte att köpa en massa prylar blir det lätt så att man samlar pengar på hög istället. Det kanske svåraste "sparområdet" är för mig inte att avstå köp utan att se till att jag inte blir ********a* av de företag jag redan har avtal med. Det är ju snarare regel än undantag att den leverantör du valde för att den var billigast, efter något år eller så börjar omställningen mot att istället bli marknadens dyraste leverantör. Här gäller det att se upp, att omförhandla avtal, pressa priser och byta leverantörer. Det finns många, många tusenlappar att spara på att vara alert och lika många tusenlappar att förlora på att inte vara uppmärksam.

En tradition jag har varje år i december är att jag får ett sms om en ny faktura i internetbanken. Jag loggar in för att betala och ser att den kommer från comhem, som skickar en omvänd julklapp innebärandes en prishöjning på 50 procent för mitt tjänstepaket. Jag blir upprörd på gränsen till vansinne och lägger genast ner alla arbetsuppgifter (att få betalt för att prisförhandla är bättre än att göra det på fritiden) och ställer mig i bolagets telefonkö. Jag begär att bli kopplad till uppsägningsavdelningen, som är den avdelning med mandat att sänka priser. Efter 30-60 minuter i telefonkö är det min tur. Då börjar den lek som innebär att säljaren på comhem säger att jag hade rabatt under det gångna året men att jag nu får återgå till att betala ordinarie pris. Jag tvingas då säga den magiska frasen: "då säger jag upp alla mina abonnemang hos comhem", varpå säljaren ber att få återkomma om en minut, återkommer efter en minut och säger att jag får behålla min rabatt ett år till.

Det är inte bara telekommunikationstjänster som måste omförhandlas. I år upptäckte jag att den leverantör jag valt för att den var billigast för mig just då (ingen fast avgift och lägst elpris) - Vattenfall - helt plötsligt med min låga lägenhetsförbrukning var 800 kr dyrare än det billigaste alternativet Göteborg Energi. Här valde jag att helt sonika byta leverantör utan att försöka pressa priset hos Vattenfall. När en säljare från Vattenfall sen ringer upp mig och undrar varför jag skall lämna dom blir det ändå uppenbart att jag hade kunnat få samma pris där om jag bara hade hotat att lämna dom. Ibland är det dock skönt att bestraffa smyghöjningar av priset genom att byta leverantör.

Försäkringar är ett eget kapitel. Jag är mycket nöjd med Länsförsäkringar och har alltid fått enastående service vid uppkomna skador. Dessutom får man återbäring på betalda premier. Jag kräver därför inte ens att Länsförsäkringar erbjuder den billigaste premien, men de måste vara "ganska" billiga. När jag för 3 år sedan köpte en ny Toyota fick man en billig halvförsäkring från Folksam under 6 månader. Den var nästan gratis och baktanken med det är att Folksam efter 6 månader låter provapåförsäkringen övergå i marknadens dyraste ockerförsäkring. Därför bytte jag till Länsförsäkringar, som erbjöd ett mycket konkurrenskraftigt pris. Efter 3 år upphör vagnskadegarantin och det kan bli aktuellt att istället skaffa helförsäkring (är bilen inte värd så mycket är det naturligtvis ofta bättre att avstå helförsäkringar, har sett skräckexempel på folk som har helförsäkring på skrotbilar). I mitt fall skickade Länsförsäkringar ut en offert på helförsäkring som inte kan betecknas som annat än ockerförsäkring. Bolaget gick från att erbjuda mig en mycket konkurrenskraftig halvförsäkring till marknadens dyraste helförsäkring. Återigen tvingades jag ringa upp ett bolag för att kräva prissänkning och återigen sparades många tusenlappar på ett kortare telefonsamtal.

Lägger man samman de prishöjningar telebolaget, elbolaget och försäkringsbolaget försöker tvinga på mig med jämna mellanrum handlar det om uppemot 10 000 kr per år. Det är ju så man blir mörkrädd, inte för egen del utan med tanke på att jättemånga människor faktiskt betalar dessa ockerprishöjningar utan att fundera närmare på saken. För hade tillräckligt många konsumenter inte gått på lurendrejeriet hade det ju inte funnits någon anledning för bolagen att agera som de gör.