Sopfonden Avanza Global utkastad och oljecertifikaten sålda

 Jag har länge stört mig på den värdelösa fonden Avanza Global, som jag bytte in mot Länsförsäkringar Global indexnära för att den påstods vara några fraktioner av en tiondels procent billigare. Det faktum att den eventuellt är några ören billigare (därom tvista de lärde eftersom den eventuellt har en skattenackdel mot LF-fonden) väger i min bok mycket lätt i jämförelse med att den är oerhört långsam att handla. Man får vänta bortåt en vecka innan pengarna hamnar på kontot vid försäljning. Uselt! Dessutom har hållbarhetsidioterna  på Avanza (Kull, förmodar jag) tjatat igenom att den skall vara hållbarhetsanpassad, vilket på idiotspråk innebär att man t ex uteslutit ett bolag som Amazon ur fonden. Nu är de sista resterna av fonden sålda och jag har kvar 4 fonder på Globalfondstemat. Dels den gamla fonden Spiltan Globalfond Investmentbolag (som jag inte nyköper i och som är under utredning för eventuell avveckling på grund av tveksam avkastning), dels Tin World Tech, Coeli Global Selektiv samt MS Invf Global Opportunity.

I början av pandemin rasade oljan på ganska bra och jag passade på att köpa lite oljecertifikat. Dessa har jag nu sålt efter en uppgång på 70 procent. Det var ingen jättestor placering men 70 procent är 70 procent.

Likviderna från ovan försäljningar har använts till att öka i de tre globalfonderna ovan samt att köpa på mig en rejäl stek i Fastpartner D (bra tajming eftersom Affärsvärlden rekade aktien kort därefter). Jag har även småköpt i aktier jag redan äger. Cirka hälften av pengarna ligger overksamma och har alltså ökat portföljens andel likvider.

Dubbling av fixed income i portföljen senaste månaden

I och med att D- och preferensaktier inte har klarat börsnedgången bättre än andra aktier har det uppstått intressanta köplägen och jag har fyllt på i mina gamla innehav men även tagit in ett helt nytt innehav i form av Akelius D, som nu utgör 1,4 procent av mina totala tillgångar. Värdet av min nu något större fixed income-portfölj är idag cirka 75 000 kr vilket motsvarar 4 procent av totala tillgångar jämfört med cirka 2 procent för bara någon månad sedan.

Denna del av portföljen delar just nu ut 5383 kr om året vilket ger en direktavkastning på 7,23 procent. När börserna rasade som värst gick det dock att köpa Akelius till en direktavkastning över 8 procent och SBB D gick att få till över 10 procent direktavkastning. Kurserna har återhämtat en stor del av det värsta raset och på nuvarande nivåer är jag "färdigköpt" även om jag naturligtvis kommer att återinvestera de kvartalsvisa utdelningarna. Får vi ytterligare en sättning på börsen som påverkar även fixed income-aktier är jag dock öppen för att öka andelen till åtminstone fem procent av totala tillgångar.

I denna aktiekategori äger jag Akelius D, SBB D, Sagax D, Alm Equity pref och K2A pref.

Akelius D nytt innehav

Även preffar och D-aktier har drabbats hårt av börsraset med resultatet att den förväntade direktavkastningen nu i många fall stigit från strax under 6 procent för någon månad sedan till 7 procent idag.

Jag avstod från att teckna Akelius D eftersom jag tyckte att utdelningen var för låg. På bara några dagar har dock direktavkastningen i aktien stigit till 7 procent och då slog jag till och stoppade in aktien i min lilla fixed income-portfölj.

Inlösen av Akelius preferensaktier, alternativa placeringar

Akelius har så slutligen beslutat vad många länge misstänkt, nämligen att lösa in samtliga utestående preferensaktier. Inklusive upplupen utdelning löses aktierna in till kursen 347,50 kr i december, och jag får därför cirka 8500 kr att placera på annat sätt.

Ett alternativ till Akelius pref är så klart dess nya D-aktie. Jag är dock inte road av att ta valutarisk i min lilla fixed income-portfölj och avstår därför. SBB D ger i nuläget 5,7% och där lär jag öka lite. Estea Sverigefastigheters kapitalandelsbevis 3 handlas på börsen, ger 6,25% i ränta på nominell kurs (handlas lite över nominell kurs i nuläget) samt även möjlighet/risk till vinst/förlustdelning vid framtida inlösen. Jag äger inte Estea men kan tänka mig att göra det. Jag kan även tänka mig att öka i K2A pref om den går att köpa till en direktavkastning på 6 procent. Jag äger även Klövern pref, Alm Equity pref och Corem pref men här hamnar inte likviden från Akelius.

Det är ett antal miljarder som skall omplaceras när Akelius har löst in sina preferensaktier. Det är troligt att en hel del av dessa söker sig till andra svenska preferensaktier. Kanske får vi därför se en tillfällig press uppåt på dessa.

Pegroco Invest

Jag har som bekant en viss fallenhet för att äga aktier i investmentbolag. GP skrev häromdagen en artikel om det Göteborgsbaserade, men onoterade, investmentbolaget Pegroco Invest, vars preferensaktie är noterad på First North (och sedan en tid tillbaka även utgör det enda innehavet i min preferensaktieportfölj).

Enligt GP har bolaget "extrem kändisfaktor" men nämner sedan endast politruken Göran Persson som exempel på det. Ja, Göran Persson är styrelseordförande i Pegroco och skall alltså fortfarande tituleras "Ordförande Persson" - ni minns väl SVT-dokumentären med samma titel?

Pegroco Invest skiljer sig från flertalet andra investmentbolag i det att man nästan uteslutande väljer att äga aktier i konstiga (!) bolag; Stockholms Spårvägar, RC Hisservice och Nordisk bergteknik är 3 exempel.

I våras genomförde bolaget en ganska stor nyemission och det, tillsammans med en stor PR-offensiv både på nätet och genom informationsmöten, ger mig intrycket att man förbereder sig för att notera även stamaktien på börsen. Om Göteborg snart får ytterligare ett börsnoterat investmentbolag är det inte helt otänkbart att några av dess aktier då även hamnar i Sparsamt leverne-portföljen.