fredag 13 december 2019

Ny (bi)otäck käftsmäll - ger nästan upp sektorn

Efter krav på ny studie för att erhålla godkännande för Imlifidase i USA rasade Hansa Biopharma 40 procent på börsen idag. Jag hade i och för sig sålt av nästan hela mitt innehav under det gångna året men det kraftiga fallet drog ändå ner min portfölj med cirka 0,4 procent. Ytterligare hälften av aktierna såldes av i öppningscallen, vilket innebär att Hansa nu är ett mycket litet innehav för mig. Jag har dock haft en trevlig resa i aktien och vill gärna följa med hela vägen till marknaden, för i slutändan är jag säker på att det blir ett godkänt läkemedel, och tänker därför inte sälja av den sista slatten om 100 aktier.

Utöver Hansa äger jag i sektorn Oncopeptides, Sedana Medical, Xspray samt finska Herantis, som noteras i Stockholm på måndag. Efter kraftiga försäljningar och kursnedgångar i Hansa och Oncopeptides utgör dessa förhoppningsbolag endast cirka 2,5 procent av portföljen. Det var dock inte länge sedan (hösten 2018), som bara Hansa utgjorde 10-15 procent av hela min portfölj. Dit vill jag inte igen. Jag märker att jag blir mer och mer indexkramande och riskavert i takt med att aktieportföljen växer i storlek. Jag blir dessutom mer och mer medveten om hur hopplöst det är att skilja agnarna från vetet i den biotäcka sektorn. Gång på gång redovisar så kallade lågriskförhoppningsbolag misslyckade studieresultat (nu senast Moberg) vilket bara visar att det inte finns något som heter låg risk i denna sektor.

Samtidigt måste jag medge att jag tycker det är väldigt kul och givande att investera i forskningsbolag. Jag tänker därför inte upphöra med detta. Det jag istället gör är att justera vad som är lämpliga storlekar på denna typ av innehav. Det kommer krävas mycket hög conviction för att jag skall låta en biotäck aktie utgöra över 1 procent av mina tillgångar. En normal size kommer snarare att vara kanske 0,5 procent.

Avslutningsvis en bild över mina köp och sälj i Hansa. Det har varit en mycket spännande resa!


tisdag 10 december 2019

Det hårda arbetet med att spara pengar: undvik att bli ********a*!

Jag har aldrig haft svårt för att spara pengar. Gillar man inte att köpa en massa prylar blir det lätt så att man samlar pengar på hög istället. Det kanske svåraste "sparområdet" är för mig inte att avstå köp utan att se till att jag inte blir ********a* av de företag jag redan har avtal med. Det är ju snarare regel än undantag att den leverantör du valde för att den var billigast, efter något år eller så börjar omställningen mot att istället bli marknadens dyraste leverantör. Här gäller det att se upp, att omförhandla avtal, pressa priser och byta leverantörer. Det finns många, många tusenlappar att spara på att vara alert och lika många tusenlappar att förlora på att inte vara uppmärksam.

En tradition jag har varje år i december är att jag får ett sms om en ny faktura i internetbanken. Jag loggar in för att betala och ser att den kommer från comhem, som skickar en omvänd julklapp innebärandes en prishöjning på 50 procent för mitt tjänstepaket. Jag blir upprörd på gränsen till vansinne och lägger genast ner alla arbetsuppgifter (att få betalt för att prisförhandla är bättre än att göra det på fritiden) och ställer mig i bolagets telefonkö. Jag begär att bli kopplad till uppsägningsavdelningen, som är den avdelning med mandat att sänka priser. Efter 30-60 minuter i telefonkö är det min tur. Då börjar den lek som innebär att säljaren på comhem säger att jag hade rabatt under det gångna året men att jag nu får återgå till att betala ordinarie pris. Jag tvingas då säga den magiska frasen: "då säger jag upp alla mina abonnemang hos comhem", varpå säljaren ber att få återkomma om en minut, återkommer efter en minut och säger att jag får behålla min rabatt ett år till.

Det är inte bara telekommunikationstjänster som måste omförhandlas. I år upptäckte jag att den leverantör jag valt för att den var billigast för mig just då (ingen fast avgift och lägst elpris) - Vattenfall - helt plötsligt med min låga lägenhetsförbrukning var 800 kr dyrare än det billigaste alternativet Göteborg Energi. Här valde jag att helt sonika byta leverantör utan att försöka pressa priset hos Vattenfall. När en säljare från Vattenfall sen ringer upp mig och undrar varför jag skall lämna dom blir det ändå uppenbart att jag hade kunnat få samma pris där om jag bara hade hotat att lämna dom. Ibland är det dock skönt att bestraffa smyghöjningar av priset genom att byta leverantör.

Försäkringar är ett eget kapitel. Jag är mycket nöjd med Länsförsäkringar och har alltid fått enastående service vid uppkomna skador. Dessutom får man återbäring på betalda premier. Jag kräver därför inte ens att Länsförsäkringar erbjuder den billigaste premien, men de måste vara "ganska" billiga. När jag för 3 år sedan köpte en ny Toyota fick man en billig halvförsäkring från Folksam under 6 månader. Den var nästan gratis och baktanken med det är att Folksam efter 6 månader låter provapåförsäkringen övergå i marknadens dyraste ockerförsäkring. Därför bytte jag till Länsförsäkringar, som erbjöd ett mycket konkurrenskraftigt pris. Efter 3 år upphör vagnskadegarantin och det kan bli aktuellt att istället skaffa helförsäkring (är bilen inte värd så mycket är det naturligtvis ofta bättre att avstå helförsäkringar, har sett skräckexempel på folk som har helförsäkring på skrotbilar). I mitt fall skickade Länsförsäkringar ut en offert på helförsäkring som inte kan betecknas som annat än ockerförsäkring. Bolaget gick från att erbjuda mig en mycket konkurrenskraftig halvförsäkring till marknadens dyraste helförsäkring. Återigen tvingades jag ringa upp ett bolag för att kräva prissänkning och återigen sparades många tusenlappar på ett kortare telefonsamtal.

Lägger man samman de prishöjningar telebolaget, elbolaget och försäkringsbolaget försöker tvinga på mig med jämna mellanrum handlar det om uppemot 10 000 kr per år. Det är ju så man blir mörkrädd, inte för egen del utan med tanke på att jättemånga människor faktiskt betalar dessa ockerprishöjningar utan att fundera närmare på saken. För hade tillräckligt många konsumenter inte gått på lurendrejeriet hade det ju inte funnits någon anledning för bolagen att agera som de gör.




tisdag 26 november 2019

2 miljoner kronor! Ekonomisk ställning 26 november 2019

Aktier: 1 393 710 kr 
Preferensaktier:38 851 kr kr
Aktiefonder: 227 842 kr
Räntesparande: 340 401 kr.

Summa tillgångar: 2 000 804 kr.


Så tog då äntligen sparportföljen steget över 2-miljonersgränsen. Enligt allas vår kompis Ullareds-Morgan är man inte en riktig man utan ett par millar på kontot så jag träder nu in på obekant mark.

Den första miljonen var klar i juni 2014 och det innebär att det tog cirka fem och ett halvt år att fixa min andra miljon. Jag räknar med att det tar cirka 5 år att fixa den tredje miljonen också, men det vore riktigt trevligt om det kunde gå ännu fortare. 



lördag 9 november 2019

Inlösen av Akelius preferensaktier, alternativa placeringar

Akelius har så slutligen beslutat vad många länge misstänkt, nämligen att lösa in samtliga utestående preferensaktier. Inklusive upplupen utdelning löses aktierna in till kursen 347,50 kr i december, och jag får därför cirka 8500 kr att placera på annat sätt.

Ett alternativ till Akelius pref är så klart dess nya D-aktie. Jag är dock inte road av att ta valutarisk i min lilla fixed income-portfölj och avstår därför. SBB D ger i nuläget 5,7% och där lär jag öka lite. Estea Sverigefastigheters kapitalandelsbevis 3 handlas på börsen, ger 6,25% i ränta på nominell kurs (handlas lite över nominell kurs i nuläget) samt även möjlighet/risk till vinst/förlustdelning vid framtida inlösen. Jag äger inte Estea men kan tänka mig att göra det. Jag kan även tänka mig att öka i K2A pref om den går att köpa till en direktavkastning på 6 procent. Jag äger även Klövern pref, Alm Equity pref och Corem pref men här hamnar inte likviden från Akelius.

Det är ett antal miljarder som skall omplaceras när Akelius har löst in sina preferensaktier. Det är troligt att en hel del av dessa söker sig till andra svenska preferensaktier. Kanske får vi därför se en tillfällig press uppåt på dessa.

torsdag 31 oktober 2019

Ekonomisk ställning 31 oktober 2019

Aktier: 1 321 229 kr
Preferensaktier: 37 194 kr
Aktiefonder: 223 761 kr
Räntesparande: 343 788 kr.

Summa tillgångar: 1 925 972 kr.

Det gick trögt även i oktober under detta mitt börshelvetesår 2019 men ett nytt ATH infann sig åtminstone och det är ju alltid något.

måndag 30 september 2019

Ekonomisk ställning 30 september 2019

Aktier: 1 324 113 kr
Preferensaktier: 37 223 kr
Aktiefonder: 206 453 kr
Räntesparande: 337 578 kr

Summa tillgångar: 1 905 367 kr.

Det är en synnerligen trög utveckling av sparportföljen i år men i september infann sig åtminstone ett nytt ATH, även om det var på håret.

onsdag 25 september 2019

Tecknat/sålt i EQT

Även jag tecknade mig för en liten slatt aktier i EQT och tilldelades som alla andra 150 st. Dessa såldes för 80,50 kr i callen och vinsten blev därmed cirka 2000 kr eller 0,1 procent av sparkapitalet. Ett sådant här uruselt börsår tar jag med glädje emot varje avkastningsdecimal!

torsdag 1 augusti 2019

Ekonomisk ställning 31 juli 2019

Aktier: 1 315 671 kr
Preferensaktier: 29 286 kr
Aktiefonder: 175 486 kr
Räntesparande: 381 840 kr

Summa tillgångar: 1 902 283 kr.

I juli pressade sig portföljen för första gången över 1,9 miljoner och ett nytt ATH uppnåddes.

måndag 15 juli 2019

Xact Högutdelande och dyra investmentbolag

Investmentbolagen som jag normalt sett är så förtjust i tycks mig vara väldigt dyra just nu. Rabatterna är på historiskt låga nivåer och i många fall handlas bolagen till och med till höga premier. Kanske lyckas jag hitta något investmentbolag med hyfsad värdering till nästa löning men jag har även börjat se mig om efter alternativ.

Ett sådant alternativ är den börshandlade fonden XACT Högutdelande. Fonden placerar i nordiska bolag med låg volatilitet och som lämnar utdelning. I nuläget är cirka 50 procent placerat i svenska bolag, cirka 20 procent i finska bolag, 17 procent i norska bolag och 10 procent i danska bolag.

Jag har idag köpt en liten post i denna fond och det är troligt att jag köper på mig mer när lönen kommer om investmentbolagen fortsätter att värderas högt.

söndag 14 juli 2019

Jan Bolmeson redovisar motstridiga siffror i resereportage från Better Globe i Kenya

Jan Bolmeson, även känd som Rikatillsammans, har varit och hälsat på sina bönder i Kenya. I sin reseskildring berättar han även hur många hektar skog som finns på de olika plantagerna. Men siffrorna han nämner varierar.

Bolmeson säger att han har besökt plantagen i Kiambere och att det där finns lite drygt 1000 hektar skog.

Bolmeson säger sig även ha besökt plantagen i Nyongoro och att det där är planterat cirka 1000 hektar skog. Bolmeson skriver även att det är planterat cirka 1500 hektar skog i Nyongoro. Det är väldigt stor skillnad mellan 1000 och 1500 hektar, vilken siffra är rätt? Se skärmklipp längst ned i detta inlägg.

Den viktigaste kritiken mot Better Globe handlar förmodligen om avsaknad av offentlig redovisning. Vi vet inte vilka tillgångar som finns i det Kenyanska bolaget Vi vet inte hur mycket mark det finns, hur mycket skog det finns eller vad skogen är värderad till. Enligt Bolmesons reseskildring skall det dock finnas antingen 2000 hektar skog eller 2500 hektar skog. Vad kan denna skog vara värd?

När Billerud Korsnäs nyligen sålde sin skog till AMF blev priset 38 500 kr per hektar skogsmark. Med detta höga pris skulle Better Globes mark i Kenya vara värd mellan 77 miljoner och 96 miljoner kronor beroende på vilken av Bolmesons båda uppgifter som stämmer. Nu är naturligtvis mark i Kenya oerhört mycket billigare än i Sverige, förmodligen är värdet lägre än en tiondel av priset i Sverige. Enligt information från 2006 tillhör Kenya de länder i Afrika där en hektar mark kostar mellan 100-200 amerikanska dollar per hektar (Se statistik längst ner). Det är heller inte värdet på marken som är det viktiga utan värdet av skogen. Better Globe vägrar som bekant att redovisa vilka tillgångar de äger och därmed återstår bara att gissa.

Om vi räknar mycket högt är alltså marken Bolmeson menar att Better Globe äger värd mindre än 100 miljoner kronor (förmodligen mindre än 10 miljoner kronor om vi tillämpar afrikanska priser). Enligt en artikel i norska Bisandsaktuelt har omsättningen i Better Globe de tre senast redovisade åren överstigit 100 miljoner kronor och bara 2017 drog Better Globe in 56 miljoner norska kronor, varav merparten skickas vidare till Better Globe Forestry i Kenya. Märk väl att bolaget bedrivit sin verksamhet i över 10 år och de totala intäkterna bör handla om 100-tals miljoner kronor, särskilt som det i artikeln står att 17000 svenskar skickar pengar till Better Globe.

Om flera hundra miljoner kronor har betalats till det Kenyanska bolaget bör det finnas tillgångar på minst motsvarande summa. Att marken Bolmeson har besökt inte är värd ens i närheten av detta är uppenbart. Var finns resten av tillgångarna? Visa redovisningen, Bolmeson!

Nu kommer Better Globe försvara sig med att några av deras träd har skänkts till lokala bönder som i sin tur lovat att dela med sig av intäkterna från dessa träd vad det lider. Redovisa i så fall hur denna tillgång är värderad. I min bok är en fordran i form av intäktsdelning från en fattig bonde i Kenya inte värd något alls men det bör vara det i Better Globe Forestrys bokföring såvida pengarna inte har försvindlats.