Staten stämmer via Konsumentombudsmannen ett sms-låneföretag som vägrar följa en dom i Marknadsdomstolen som förbjuder företaget att ta ut avgifter som är högre än kostnaderna förknippade med lånet till den enskilde konsumenten.
Man kan naturligtvis med viss rätt hävda att det är korkat att låna 2000 kr i en månad och betala 300 kr i avgift för detta. Men bör det vara olagligt för företag att utnyttja det faktum att det finns myndiga människor i detta land som fattar korkade beslut? Behöver personer som inte är omyndigförklarade verkligen staten som förmyndare?
4 kommentarer:
Frågan är berättigad. I princip är jag emot statlig inblandning i största möjliga mån, men i detta fall var det en dom i Marknadsdomstolen. Är den bara rådgivande?
Nej, men vi behöver åtgärder för att fylla det glapp som ännu finns i lagstiftningen gällande lån med kortare löptid än 3 månader. För lån med en löptid över sms-lånens löptid hade dessa räntor inte varit möjliga att ta ut enligt gällande lagstiftning. Att det dessutom blivit ett stort samhällsproblem med 18-åringar som får betalningsanmärkningar och därmed stora svårigheter att t.ex. ordna bostad senare gör inte problemet mindre prekärt.
På sätt och vis håller jag såklart med, är man så korkad så man gör något så'nt, OK gör det, det är upp till var och en ... Men, när dessa korkade personer sedan behöver skuldsanering och vad det nu kan vara för att pengar inte finns, då finns risk att _jag_ (vi andra) via skatt får betala för det. Och _det_ gillar jag inte. Alltså är det å andra sidan bra att stävja möjligheten. Självbevarelsedrift kan man säga.
plupp:
Du tar upp ännu ett ämne, nämligen skuldsanering. Det går naturligtvis att argumentera utifrån samma ståndpunkt här, nämligen att den som försätter sig i skuld själv får ta ansvar för sina handlingar och leva med skulderna livet ut. Statens inblandning är här ingalunda självklar. Därmed inte sagt att jag har tagit ställning mot möjligheten till skuldsanering.
Skicka en kommentar