Stormuftin av Jerusalem Haj Amin al-Husseini i möte med rikskansler Adolf Hitler 1941.
Känsliga bloggläsare klickar inte här för en historisk parallell.
fredag 8 januari 2010
Att lära av historien...(ej för känsliga bloggläsare)
Känsliga bloggläsare klickar inte här för en historisk parallell.
onsdag 6 januari 2010
20 kr mer i fickan varje månad
Jag upptäckte nyligen att stygga internetoperatören har ett nytt abonnemang som tekniskt tämligen exakt motsvarar mitt nuvarande men som är 20 kronor billigare per månad. Är det inte lite styggt att låta gamla kunder betala överpriser för sina abonnemang samtidigt som nya, något billigare införs? Lyckligtvis hade jag ingen bindningstid på mitt gamla abonnemang så det var snabbt ordnat att byta till ett nytt, något billigare abonnemang.
Konstexpert granskar kommunala konstinköp
Göteborgs kommun köper varje år in ett antal konstverk som skall pryda kommunala lokaler av skilda slag, alltifrån daghem till lunchrum på ålderdomshem. Höstens inköp visas just nu upp på Stadsbiblioteket. Låt mig först poängtera att jag alls inte har något emot att kommunen för skattepengar köper in konst. Det jag har något emot är som bekant slöseri med skattemedel. Innebär då konstinköpen 2009 slöseri med skattemedel? Ja, mycket tyder åtminstone på det.
Jag tittade in på utställningen på väg hem från jobbet. Det blev ett kort men ändå tillräckligt långt besök för att som konstexpert kunna ge ett omdöme.
Jag hade inte tid att ingående studera varje enskilt "verk" utan ägnade mesta tiden åt det som vid en första anblick verkade vara riktigt meningslösa inköp.
Nedan visas en "väggskulptur" utan namn av Leo Pettersson. Leo Pettersson har köpt ett antal aluminiumprofiler, kanske på Bauhaus, sågat aluminiumprofilerna i viss längd, sprutbemålat aluminiumprofilernas ena sida och sedan med lim sammanfogat aluminiumprofilerna till den "väggskulptur" som fotografiet visar. Det är naturligtvis inte ett konstverk Göteborgs kommun för 9 000 kr köpt från Göteborgs konstförening utan mer ett dekorativt föremål. Föremålet saknar all form av originalitet och någon hantverksskicklighet är det heller inte frågan om. Betraktar man föremålet lite närmare ser man tvärtom att utförandet är något av ett hafsverk. Liknande dekorativa föremål kan köpas på Designtorget för 1 499 kr eller på IKEA för 499 kr. Göteborgs kommun valde istället att köpa in det namlösa dekorativa föremålet för 9 000 kr av Göteborgs konstförening. Det handlar om ren förskingring av skattemedel.
Nedan visas skulpturen "Blendheim" och fotot "Ägare till moderiktiga slott, Blendheim" av Martin Hansson, inköpta av Göteborgs kommun från Galleri Konstepidemin för 6 300 respektive 3 700 kr.
Vem är Martin Hansson tänkte jag när jag läste detaljerna om inköpet i häftet jag försett mig med? På väggen står det ju Martin Larsson. Jag bestämmer mig för att fråga den person som har köpt in all konst (totalt endast 25 verk). Hon är lätt att känna igen men jag har ingen lust att namnge enskilda kommunala tjänstemän som inte vet bättre och låter henne därför vara anonym. Det visar sig att hon inte vet om konstnären heter Martin Hansson eller Martin Larsson. Hon har lagt 10 000 kronor av skattebetalarnas pengar på att köpa in två föremål av Martin Hansson eller Larsson men hon vet inte vad han heter: "Det finns ju en Magnus Larsson också, men jag har hans CV i en pärm så låt mig se efter". Efter mycket bläddrande visar det sig att han heter Martin Larsson.
Även Martin Larssons skapelser skulle jag hellre beteckna som dekorativa föremål än konstverk. Jag ser ingen originalitet i varken skulpturen eller fotografiet. Återigen undrar jag varför Göteborgs kommun inte inhandlar sina dekorativa föremål på Cervera eller IKEA snarare än att göda gallerister och okända och uppenbarligen inte särskilt begåvad konstnärer.
Den kommunala tjänsteman som köper in konst till kommunen är mycket lätt att känna igen. Alla gallerister i stan vet vem hon är. Jag kan tänka mig att de reagerar ungefär så här när hon frågar vad något kostar: Den där aluminiumprofilen har ju skräpat på min vägg i flera år, helt omöjlig att sälja, om någon ger mig ett bud på 3 000 kr skall den bort. Men är inte det där, jo det är det, det är ju kommunala skattepengar som kommit in i galleriet, prisad vare Gud! Om jag har fått in några fina konstverk av hög klass? Det har jag, det har jag verkligen. Jag har en mycket intressant väggskulptur av den kände konstnären Leo Pettersson. Ett flertal spekulanter har redan hört av sig men jag har inte velat sälja till vem som helst. Ett sådant exklusivt stycke konst hör hemma hos en ägare som förstår sig på det. Vad konstverket heter? Nej, nej, det är inte namngivet. Riktigt exklusiv konst saknar ofta namn, förstår du. Nej du har helt rätt i att sådan icke namngiven konst inte är billig men för mig som konstälskare är det viktiga att konsten hamnar hos rätt ägare och Göteborgs kommun är definitivt rätt ägare. Jag skall därför ge dig ett mycket bra pris. 9 000 kr. Låter det bra? Bra. Bra. Hon gick på det igen. Jag fattar inte att jag har sån här tur...
Jag tittade in på utställningen på väg hem från jobbet. Det blev ett kort men ändå tillräckligt långt besök för att som konstexpert kunna ge ett omdöme.
Jag hade inte tid att ingående studera varje enskilt "verk" utan ägnade mesta tiden åt det som vid en första anblick verkade vara riktigt meningslösa inköp.
Nedan visas en "väggskulptur" utan namn av Leo Pettersson. Leo Pettersson har köpt ett antal aluminiumprofiler, kanske på Bauhaus, sågat aluminiumprofilerna i viss längd, sprutbemålat aluminiumprofilernas ena sida och sedan med lim sammanfogat aluminiumprofilerna till den "väggskulptur" som fotografiet visar. Det är naturligtvis inte ett konstverk Göteborgs kommun för 9 000 kr köpt från Göteborgs konstförening utan mer ett dekorativt föremål. Föremålet saknar all form av originalitet och någon hantverksskicklighet är det heller inte frågan om. Betraktar man föremålet lite närmare ser man tvärtom att utförandet är något av ett hafsverk. Liknande dekorativa föremål kan köpas på Designtorget för 1 499 kr eller på IKEA för 499 kr. Göteborgs kommun valde istället att köpa in det namlösa dekorativa föremålet för 9 000 kr av Göteborgs konstförening. Det handlar om ren förskingring av skattemedel.
Nedan visas skulpturen "Blendheim" och fotot "Ägare till moderiktiga slott, Blendheim" av Martin Hansson, inköpta av Göteborgs kommun från Galleri Konstepidemin för 6 300 respektive 3 700 kr.
Vem är Martin Hansson tänkte jag när jag läste detaljerna om inköpet i häftet jag försett mig med? På väggen står det ju Martin Larsson. Jag bestämmer mig för att fråga den person som har köpt in all konst (totalt endast 25 verk). Hon är lätt att känna igen men jag har ingen lust att namnge enskilda kommunala tjänstemän som inte vet bättre och låter henne därför vara anonym. Det visar sig att hon inte vet om konstnären heter Martin Hansson eller Martin Larsson. Hon har lagt 10 000 kronor av skattebetalarnas pengar på att köpa in två föremål av Martin Hansson eller Larsson men hon vet inte vad han heter: "Det finns ju en Magnus Larsson också, men jag har hans CV i en pärm så låt mig se efter". Efter mycket bläddrande visar det sig att han heter Martin Larsson.
Även Martin Larssons skapelser skulle jag hellre beteckna som dekorativa föremål än konstverk. Jag ser ingen originalitet i varken skulpturen eller fotografiet. Återigen undrar jag varför Göteborgs kommun inte inhandlar sina dekorativa föremål på Cervera eller IKEA snarare än att göda gallerister och okända och uppenbarligen inte särskilt begåvad konstnärer.
Den kommunala tjänsteman som köper in konst till kommunen är mycket lätt att känna igen. Alla gallerister i stan vet vem hon är. Jag kan tänka mig att de reagerar ungefär så här när hon frågar vad något kostar: Den där aluminiumprofilen har ju skräpat på min vägg i flera år, helt omöjlig att sälja, om någon ger mig ett bud på 3 000 kr skall den bort. Men är inte det där, jo det är det, det är ju kommunala skattepengar som kommit in i galleriet, prisad vare Gud! Om jag har fått in några fina konstverk av hög klass? Det har jag, det har jag verkligen. Jag har en mycket intressant väggskulptur av den kände konstnären Leo Pettersson. Ett flertal spekulanter har redan hört av sig men jag har inte velat sälja till vem som helst. Ett sådant exklusivt stycke konst hör hemma hos en ägare som förstår sig på det. Vad konstverket heter? Nej, nej, det är inte namngivet. Riktigt exklusiv konst saknar ofta namn, förstår du. Nej du har helt rätt i att sådan icke namngiven konst inte är billig men för mig som konstälskare är det viktiga att konsten hamnar hos rätt ägare och Göteborgs kommun är definitivt rätt ägare. Jag skall därför ge dig ett mycket bra pris. 9 000 kr. Låter det bra? Bra. Bra. Hon gick på det igen. Jag fattar inte att jag har sån här tur...
måndag 4 januari 2010
Antal vargar i Sverige och andra europeiska länder
Antal vargar i Sverige: 220 st. Konsekvenser: oerhörda lidanden enligt vargmotståndarna. I princip omöjligt att hålla tamboskap, barnen får inte gå utomhus, hundarna måste vara kopplade, allt enligt vargmotståndarna.
Sverige är ett av Europas till ytan absolut största länder och härbärgerar 220 vargar, vilket alltså enligt somliga är för mycket.
Hur många vargar finns det i andra europeiska länder?
Estland: 500 st.
Lettland: 750 st.
Litauen: 600 st.
Hmm, lilleputtländerna i Baltikum har alltså nästan 10 gånger fler vargar än Sverige. Bor alla i städer där eller? Så måste vara fallet, för med 2000 vargar kan väl ingen vistas utomhus på landsbygden?
Polen: 700st.
Slovakien: 400st.
Serbien: 500 st.
Italien: 500 st.
Bulgarien: 1000 st.
Ukraina: 2000 st.
Spanien: 2500 st.
Tolka siffrorna som ni vill. Sveriges politiker bör fortsättningsvis dock låta bli att kommentera hur utvecklingsländer behandlar sina stora däggdjur. Om Svenskarna inte klarar av 200 vargar (fredliga djur som i princip är helt ofarliga för människan) kan vi inte begära att afrikanerna skall klara av lejon, tigrar, noshörningar och elefanter som ju faktiskt dödar människor ganska ofta.
Källa
Sverige är ett av Europas till ytan absolut största länder och härbärgerar 220 vargar, vilket alltså enligt somliga är för mycket.
Hur många vargar finns det i andra europeiska länder?
Estland: 500 st.
Lettland: 750 st.
Litauen: 600 st.
Hmm, lilleputtländerna i Baltikum har alltså nästan 10 gånger fler vargar än Sverige. Bor alla i städer där eller? Så måste vara fallet, för med 2000 vargar kan väl ingen vistas utomhus på landsbygden?
Polen: 700st.
Slovakien: 400st.
Serbien: 500 st.
Italien: 500 st.
Bulgarien: 1000 st.
Ukraina: 2000 st.
Spanien: 2500 st.
Tolka siffrorna som ni vill. Sveriges politiker bör fortsättningsvis dock låta bli att kommentera hur utvecklingsländer behandlar sina stora däggdjur. Om Svenskarna inte klarar av 200 vargar (fredliga djur som i princip är helt ofarliga för människan) kan vi inte begära att afrikanerna skall klara av lejon, tigrar, noshörningar och elefanter som ju faktiskt dödar människor ganska ofta.
Källa
lördag 2 januari 2010
Ekonomisk ställning 31 december 2009
Summa tillgångar och skulder 31 december 2009
Räntesparande*: 103 143 kr.
Aktiefonder: 120 578 kr.
Aktier: 101 024 kr.
*inklusive skulder
Summa tillgångar och skulder: 324 745 kr.
Andel aktiesparande: 68 procent.
Andel räntesparande: 32 procent.
Under december ökade sparkapitalet i värde med 11 184 kr(3,6 procent).
Under månaden har 2 000 kr placerats i Skagen Global och 500 kr i Avanza Zero.
Summering av 2009
Under 2009 har sparkapitalet ökat i värde med 141 490 kr (77,2 procent) eller 11 791 kr per månad. Därmed kan man säga att hela tappet från 2008 är återhämtat.
Hur aktierna har utvecklats kan ni läsa här.
Hur fonderna har utvecklats kan ni läsa här.
Räntesparande*: 103 143 kr.
Aktiefonder: 120 578 kr.
Aktier: 101 024 kr.
*inklusive skulder
Summa tillgångar och skulder: 324 745 kr.
Andel aktiesparande: 68 procent.
Andel räntesparande: 32 procent.
Under december ökade sparkapitalet i värde med 11 184 kr(3,6 procent).
Under månaden har 2 000 kr placerats i Skagen Global och 500 kr i Avanza Zero.
Summering av 2009
Under 2009 har sparkapitalet ökat i värde med 141 490 kr (77,2 procent) eller 11 791 kr per månad. Därmed kan man säga att hela tappet från 2008 är återhämtat.
Hur aktierna har utvecklats kan ni läsa här.
Hur fonderna har utvecklats kan ni läsa här.
fredag 1 januari 2010
Sammanfattning av mitt fondår 2009
Av de fonder jag ägde vid årets början fanns endast tre kvar vid årets slut:
HSBC Indian Equity, +109 procent.
Robur Kinafond, +49,7 procent.
Robur Ryssland, +139 procent.
Att döma av den procentuella utvecklingen för dessa fonder var det ett korrekt beslut att behålla dem i portföljen.
De fonder jag sålde av under årets inledningsskifte har utvecklats så här under 2009:
Blackrock New Energy Fund, +9,23 procent. Fonden såldes ungefär till årsskifteskursen och jag har därmed "gått miste" om cirka 10 procent i avkastning.
Robur Balkanfond, +60,5 procent. Fonden såldes ungefär till årsskifteskursen och jag har därmed gått miste om cirka 60 procent i avkastning.
Robur Brict, +86,9 procent. Fonden såldes sent under året och jag har endast gått miste om några enstaka procent i avkastning.
Robur Småbolag Europa, +36,4 procent. Fonden såldes unegfär till årsskifteskursen och jag har därmed gått miste om cirka 36 procent i avkastning.
Carnegie Worldwide, +14,1 procent. Fonden såldes under andra halvåret och jag har gått miste om kanske 5 procentenheter av avkastningen på 14 procent.
De likvider som erhållits vid försäljningarna ovan har omplacerats i andra fonder. Huruvida försäljningarna har varit lyckade eller inte beror därför på hur de andra fonderna har utvecklats. Helt klart är dock att det var ett korrekt beslut att sälja Carnegie Worldwide (som var den pengamässigt största fonden av de sålda, övriga fondinnehav var relativt blygsamma) och Blackrock New Energy Fund. Småbolagsfonden har haft en hyfsad utveckling medan Brict och Balkanfonden gått riktigt bra (helt utan några jämförelser med aktuella index). Brictfonden såldes dock sent och jag drog därmed nytta av den fina utvecklingen. Med tanke på att fondförsäljningslikviderna har omplacerats i andra fonder (som gett fin avkastning) är det bara försäljningen av Robur Balkan som ur ett avkastningsperspektiv kan ifrågasättas.
De fonder som är nya för året är följande (i storleksordning):
Avanza Zero
HSBC Indian Equity, +109 procent.
Robur Kinafond, +49,7 procent.
Robur Ryssland, +139 procent.
Att döma av den procentuella utvecklingen för dessa fonder var det ett korrekt beslut att behålla dem i portföljen.
De fonder jag sålde av under årets inledningsskifte har utvecklats så här under 2009:
Blackrock New Energy Fund, +9,23 procent. Fonden såldes ungefär till årsskifteskursen och jag har därmed "gått miste" om cirka 10 procent i avkastning.
Robur Balkanfond, +60,5 procent. Fonden såldes ungefär till årsskifteskursen och jag har därmed gått miste om cirka 60 procent i avkastning.
Robur Brict, +86,9 procent. Fonden såldes sent under året och jag har endast gått miste om några enstaka procent i avkastning.
Robur Småbolag Europa, +36,4 procent. Fonden såldes unegfär till årsskifteskursen och jag har därmed gått miste om cirka 36 procent i avkastning.
Carnegie Worldwide, +14,1 procent. Fonden såldes under andra halvåret och jag har gått miste om kanske 5 procentenheter av avkastningen på 14 procent.
De likvider som erhållits vid försäljningarna ovan har omplacerats i andra fonder. Huruvida försäljningarna har varit lyckade eller inte beror därför på hur de andra fonderna har utvecklats. Helt klart är dock att det var ett korrekt beslut att sälja Carnegie Worldwide (som var den pengamässigt största fonden av de sålda, övriga fondinnehav var relativt blygsamma) och Blackrock New Energy Fund. Småbolagsfonden har haft en hyfsad utveckling medan Brict och Balkanfonden gått riktigt bra (helt utan några jämförelser med aktuella index). Brictfonden såldes dock sent och jag drog därmed nytta av den fina utvecklingen. Med tanke på att fondförsäljningslikviderna har omplacerats i andra fonder (som gett fin avkastning) är det bara försäljningen av Robur Balkan som ur ett avkastningsperspektiv kan ifrågasättas.
De fonder som är nya för året är följande (i storleksordning):
Avanza Zero
Skagen Global
Skagen Kon-Tiki
JPM Global Natural Resources
Köpen i ovanstående fonder har skett i omgångar och utspritt över året. Köpen i Avanza Zero har till exempel skett till kurser mellan 64 och 107 (dvs avkastningen varierar mellan några procent minus till över 60 procent plus). Även köpen i Global och Kon-Tiki är utspridda över året. Skagen Kon-Tiki har klarat sig ungefär som genomsnittet av mina övriga tillväxtmarknadsfonder. Skagen Global har utklassat Carnegies globalfond, som jag sålde. JPM GNR köptes i slutet av året och har gett en avkastning på cirka 5 procent (den steg som kraftigast under första halvåret).
Jag kan väl sammanfatta fondåret med att jag inte har gjort några jättestora misstag men att det hade funnits utrymme för ytterligare värdeökning med ett än mer aggressivt förhållningssätt till både risk och fondbyten.
torsdag 31 december 2009
Is, bokhyllekommentar och självporträtt?
Årets sista blogginlägg. Kvalitet, som alltid.
Är det bara jag som har is hemma? Jag vet att det är lite smuts runt friskluftsintaget men det blir svart på en vecka efter rengöring. Jävla bilister.
Visa mig din bokhylla och jag skall säga vem du är, brukar det heta. I detta fallet är det dock så att jag visar er en sektion ur min bokhylla för att delge er min syn på det kommande 10-talet. Mitt system är att jag inte har något system och det är således en ren slump att en stor mängd dystopier står uppställda bredvid varandra (en ren slump eftersom ni alla kan se att det även finns några böcker som inte är dystopier inställda mellan dystopierna).
Ett hett efterlängtat självporträtt, slutligen.
Gott Nytt År!
Är det bara jag som har is hemma? Jag vet att det är lite smuts runt friskluftsintaget men det blir svart på en vecka efter rengöring. Jävla bilister.
Visa mig din bokhylla och jag skall säga vem du är, brukar det heta. I detta fallet är det dock så att jag visar er en sektion ur min bokhylla för att delge er min syn på det kommande 10-talet. Mitt system är att jag inte har något system och det är således en ren slump att en stor mängd dystopier står uppställda bredvid varandra (en ren slump eftersom ni alla kan se att det även finns några böcker som inte är dystopier inställda mellan dystopierna).
Ett hett efterlängtat självporträtt, slutligen.
Gott Nytt År!
onsdag 30 december 2009
Sammanfattning av mitt aktieår 2009
Så här på årets sista börsdag kan det vara intressant att gå igenom hur mina aktier har utvecklats det gångna året.
(Slutkurs 2008 - slutkurs 2009, utveckling i procent 2009)
Industrivärden C (50 - 82,25, 64,5 procent)
Innehav: 475 st.
Transaktioner under året: nej.
Industrivärden gick som tåget under 2009 och slog index rejält. När börsen går upp gör belåningen att index slås eftersom Industrivärdens innehav i stor utsträckning är index.
Investor B (117 - 132,90, 13,6 procent)
Innehav: 150 st.
Transaktioner under året: nej.
Investor klarade det förskräckliga året 2008 mycket bra och det är inte oväntat att aktien hade svårt att hänga med i tjurrusningen 2009. Investor är ett stabilt innehav och jag är nöjd med avkastningen.
Kinnevik B (63 - 107, 69,8 procent)
Innehav: 150 st.
Transaktioner under året: nej.
70 procent upp får man vara nöjd med. Kinnevikflickorna är upptagna och en av sönerna verkar ha lite trubbel med rättvisan men vem bryr sig?
Swedbank A (36,73 - 71, 93,3 procent)
Innehav: 265 st.
Transaktioner under året: Köp 60 á 48 kr. Nyemission 105 aktier á 39 kr. Köp totalt 6 975 kr.
Swedbank pref (36,73 - 70,5, 92 procent)
Innehav: 50 st.
Transaktioner under året: nej.
Klockrent år, till slut, för Swedbankaktien (händelserikt i alla fall). Det går bara runt i skallen när jag skall försöka reda ut turerna kring köp och nyemissioner och olika aktieslag. Jag nöjer mig därför med att konstatera att jag har betalat 500 kr mer än mina aktier i Swedbank nu är värda.
Svolder B (26,70 - 54, 102,3 procent)
Innehav: 0 st.
Transaktioner under året: 100 aktier sålda till kursen 60,25 kr (upp 125 procent i år, sen köp 101 procent).
Lundbergföretagen B (304 - 363, 19,4 procent)
Innehav: 10 st.
Transaktioner under året: Köp 10 aktier á 312 kr (upp 16 procent sedan köp).
Jag förväntar mig inga snabba kast vad gäller Lundbergs utan detta lilla innehav är av den mer stabila sorten som svänger lite mindre än index både när det går upp och när det går ner.
Hur har då aktieportföljen utvecklats procentuellt i år? Jag vet att åtminstone två av bloggens mer regelbundna läsare är matematiklärare och det bör därför inte vara särskilt svårt för er att leverera ett korrekt svar. Alla andra läsare är naturligtvis också välkomna att försöka. Värdet av aktieportföljen var vid årets början 60 080 kr. Värdet vid årets slut är 101 024 kr. Under året har aktier köpts för 6 975 kr och sålts för 6 025 kr. Rätt svar belönas med antingen en trisslott eller en träff med undertecknad (jag väljer beroende på vinnare). Svaret skall anges med en decimals noggrannhet (flera svar kan vara korrekta men endast ett belönas).
(Slutkurs 2008 - slutkurs 2009, utveckling i procent 2009)
Industrivärden C (50 - 82,25, 64,5 procent)
Innehav: 475 st.
Transaktioner under året: nej.
Industrivärden gick som tåget under 2009 och slog index rejält. När börsen går upp gör belåningen att index slås eftersom Industrivärdens innehav i stor utsträckning är index.
Investor B (117 - 132,90, 13,6 procent)
Innehav: 150 st.
Transaktioner under året: nej.
Investor klarade det förskräckliga året 2008 mycket bra och det är inte oväntat att aktien hade svårt att hänga med i tjurrusningen 2009. Investor är ett stabilt innehav och jag är nöjd med avkastningen.
Kinnevik B (63 - 107, 69,8 procent)
Innehav: 150 st.
Transaktioner under året: nej.
70 procent upp får man vara nöjd med. Kinnevikflickorna är upptagna och en av sönerna verkar ha lite trubbel med rättvisan men vem bryr sig?
Swedbank A (36,73 - 71, 93,3 procent)
Innehav: 265 st.
Transaktioner under året: Köp 60 á 48 kr. Nyemission 105 aktier á 39 kr. Köp totalt 6 975 kr.
Swedbank pref (36,73 - 70,5, 92 procent)
Innehav: 50 st.
Transaktioner under året: nej.
Klockrent år, till slut, för Swedbankaktien (händelserikt i alla fall). Det går bara runt i skallen när jag skall försöka reda ut turerna kring köp och nyemissioner och olika aktieslag. Jag nöjer mig därför med att konstatera att jag har betalat 500 kr mer än mina aktier i Swedbank nu är värda.
Svolder B (26,70 - 54, 102,3 procent)
Innehav: 0 st.
Transaktioner under året: 100 aktier sålda till kursen 60,25 kr (upp 125 procent i år, sen köp 101 procent).
Lundbergföretagen B (304 - 363, 19,4 procent)
Innehav: 10 st.
Transaktioner under året: Köp 10 aktier á 312 kr (upp 16 procent sedan köp).
Jag förväntar mig inga snabba kast vad gäller Lundbergs utan detta lilla innehav är av den mer stabila sorten som svänger lite mindre än index både när det går upp och när det går ner.
Hur har då aktieportföljen utvecklats procentuellt i år? Jag vet att åtminstone två av bloggens mer regelbundna läsare är matematiklärare och det bör därför inte vara särskilt svårt för er att leverera ett korrekt svar. Alla andra läsare är naturligtvis också välkomna att försöka. Värdet av aktieportföljen var vid årets början 60 080 kr. Värdet vid årets slut är 101 024 kr. Under året har aktier köpts för 6 975 kr och sålts för 6 025 kr. Rätt svar belönas med antingen en trisslott eller en träff med undertecknad (jag väljer beroende på vinnare). Svaret skall anges med en decimals noggrannhet (flera svar kan vara korrekta men endast ett belönas).
måndag 28 december 2009
Betydelsen av likviddagar vid fondförsäljning
Det finns faktiskt vissa fördelar med att dels vara kund i en riktig bank och dels äga denna banks fonder. Jag är till exempel kund i både Swedbank och Avanza och kan därför göra adekvata jämförelser dem emellan. För aktiva fondsparare kan det vara viktigt att snabbt kunna genomföra affärer. Snabba fondaffärer är dock endast möjliga om man köper och säljer i storbankens egna fonder. För Roburs fonder gäller till exempel noll likviddagar för 80 procent av försäljningsvärdet. Det går alltså att sälja t ex Robur Ryssland och samma dag kunna omplacera 80 procent av likviden till en ny fond. Säljer man å andra sidan en extern fond, exempelvis som jag gjorde med HSBC Indian Equity i en vändningsaffär, tar det en hel vecka innan man får tillgång till likviden. I sådana fall gäller det att som fondsparare ha tillgång till överskottslikviditet om man inte vill utsätta sig för en extra stor kursrisk under den dryga vecka det kan ta att sälja en fond och inhandla en annan med samma pengar.
En aktiv fondsparare behöver inte bara ta ställning till hur bra fonden är utan också hur snabbt pengarna rullar.
Swedbank:
Försäljning av Swedbank Roburs fonder som görs före bryttiden sker normalt till samma bankdags handelskurs. Försäljning för upp till 80 procent av innehavets värde betalas ut direkt till ditt konto. Om du säljer hela innehavet så betalas normalt resterande del ut 1-3 bankdagar efter försäljning.
Försäljning av externa fonder som görs före bryttiden sker normalt till nästa bankdags handelskurs. Beloppet betalas normalt ut 3-5 bankdagar efter att försäljningen har registrerats.
En aktiv fondsparare behöver inte bara ta ställning till hur bra fonden är utan också hur snabbt pengarna rullar.
Swedbank:
Försäljning av Swedbank Roburs fonder som görs före bryttiden sker normalt till samma bankdags handelskurs. Försäljning för upp till 80 procent av innehavets värde betalas ut direkt till ditt konto. Om du säljer hela innehavet så betalas normalt resterande del ut 1-3 bankdagar efter försäljning.
Försäljning av externa fonder som görs före bryttiden sker normalt till nästa bankdags handelskurs. Beloppet betalas normalt ut 3-5 bankdagar efter att försäljningen har registrerats.
Reinfeldt: Viktigt att väljarna inte röstar smart 2010
Vi närmar oss snabbt det viktiga valåret 2010. Jag vill därför passa på att vidarebefordra vår kloka statsministers ord till väljarna (SvD 23 augusti 2009):
Sverigedemokraterna ska inte ha onödigt mycket medialt utrymme där de ständigt görs spelteoretiskt intressanta. Det riskerar att leda till att väljare agerar smart snarare än att de utgår ifrån regeringsalternativ.
Är ni smarta?
Sverigedemokraterna ska inte ha onödigt mycket medialt utrymme där de ständigt görs spelteoretiskt intressanta. Det riskerar att leda till att väljare agerar smart snarare än att de utgår ifrån regeringsalternativ.
Är ni smarta?
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)