Aktier: 1 493 469 kr
Preferensaktier: 41 567 kr
Aktiefonder: 266 781 kr
Räntesparande: 328 155 kr
Summa tillgångar: 2 129 972 kr.
Trots hotet om en global pandemi utvecklades börserna starkt under årets första månad och mina tillgångar ökade i värde med 60 194 kr.
fredag 31 januari 2020
tisdag 31 december 2019
Ekonomisk ställning 31 december 2019
Aktier: 1 450 573 kr
Preferensaktier: 37 183 kr
Aktiefonder: 250 411 kr
Räntesparande: 331 611 kr
Summa tillgångar: 2 069 778 kr.
Puh. Ett sånt år det har varit. Min förmögenhet växte med 380 958 kr men pga en rejäl snedgunga i Hansa Biopharma (-75 000 kr) blev jag ordentligt knockad av index.
Preferensaktier: 37 183 kr
Aktiefonder: 250 411 kr
Räntesparande: 331 611 kr
Summa tillgångar: 2 069 778 kr.
Puh. Ett sånt år det har varit. Min förmögenhet växte med 380 958 kr men pga en rejäl snedgunga i Hansa Biopharma (-75 000 kr) blev jag ordentligt knockad av index.
söndag 15 december 2019
Herantis Pharma - notering och nytt innehav
Herantis Pharma är ett finskt forskningsbolag noterat i Helsingfors, med två läkemedelskandidater mot Parkinsons sjukdom respektive lymfödem efter bröstcancerbehandling.
I en strävan att bredda ägarbasen och få tillgång till svenska biotechinvesterare har Herantis genomfört en liten nyemission och på måndag noteras aktien även i Stockholm.
Jag tilldelades 2 poster om 80 aktier á 71 kronor och har således bidragit med 11360 kronor till forskningen. Aktien stängde i fredags till kursen 9,95 EUR i Helsingfors så det ser ut att finnas ett ganska stort utrymme för värdeökning på mina aktier när handeln startar i Stockholm i morgon måndag.
Det finns två potentiella triggers i bolaget det närmaste året, dels resultat från en pågående Parkinson-studie i början på nästa år och dels resultat från lymfödem-studien om ungefär ett år.
Trots att det, enligt uppgift från VD, satsats ungefär 20 miljarder dollar på att ta fram ett sjukdomsmodifierande läkemedel mot Parkinsons sjukdom har läkemedelsbolagen ännu inte lyckats. Det finns bara läkemedel som motverkar symtomen. Herantis läkemedelskandidat är däremot utformad för att motverka själva sjukdomen. Det säger sig självt att det vore en enastående framgång om Herantis läkemedel fungerar men risken är naturligtvis skyhög i sådana här bolag.
Läkemedelskandidaten mot Parkinsons sjukdom är ett naturligt protein som heter CDNF. CDNF skyddar neuroner från nedbrytning och kan även återställa funktionen i redan påverkade neuroner.
Även lymfödem är ett tillstånd utan effektiva behandlingsalternativ. Många drabbas av lymfödem efter cancerbehandling och det skall tydligen vara ett rent helvete att råka ut för. Herantis behandling är en så kallad genterapi och syftar till att motverka tillståndet snarare än att bara lindra symptomen.
Läkemedelskandidaten mot lymfödem heter Lymfactin. Lymfactin är en genterapi som syftar till att skapa proteinet VEGF-C, som är nödvändigt för tillväxten av nya lymfkärl.
VD Pekka Simula finns på Twitter: https://twitter.com/simulapekka
I en strävan att bredda ägarbasen och få tillgång till svenska biotechinvesterare har Herantis genomfört en liten nyemission och på måndag noteras aktien även i Stockholm.
Jag tilldelades 2 poster om 80 aktier á 71 kronor och har således bidragit med 11360 kronor till forskningen. Aktien stängde i fredags till kursen 9,95 EUR i Helsingfors så det ser ut att finnas ett ganska stort utrymme för värdeökning på mina aktier när handeln startar i Stockholm i morgon måndag.
Det finns två potentiella triggers i bolaget det närmaste året, dels resultat från en pågående Parkinson-studie i början på nästa år och dels resultat från lymfödem-studien om ungefär ett år.
Trots att det, enligt uppgift från VD, satsats ungefär 20 miljarder dollar på att ta fram ett sjukdomsmodifierande läkemedel mot Parkinsons sjukdom har läkemedelsbolagen ännu inte lyckats. Det finns bara läkemedel som motverkar symtomen. Herantis läkemedelskandidat är däremot utformad för att motverka själva sjukdomen. Det säger sig självt att det vore en enastående framgång om Herantis läkemedel fungerar men risken är naturligtvis skyhög i sådana här bolag.
Läkemedelskandidaten mot Parkinsons sjukdom är ett naturligt protein som heter CDNF. CDNF skyddar neuroner från nedbrytning och kan även återställa funktionen i redan påverkade neuroner.
Även lymfödem är ett tillstånd utan effektiva behandlingsalternativ. Många drabbas av lymfödem efter cancerbehandling och det skall tydligen vara ett rent helvete att råka ut för. Herantis behandling är en så kallad genterapi och syftar till att motverka tillståndet snarare än att bara lindra symptomen.
Läkemedelskandidaten mot lymfödem heter Lymfactin. Lymfactin är en genterapi som syftar till att skapa proteinet VEGF-C, som är nödvändigt för tillväxten av nya lymfkärl.
VD Pekka Simula finns på Twitter: https://twitter.com/simulapekka
fredag 13 december 2019
Ny (bi)otäck käftsmäll - ger nästan upp sektorn
Efter krav på ny studie för att erhålla godkännande för Imlifidase i USA rasade Hansa Biopharma 40 procent på börsen idag. Jag hade i och för sig sålt av nästan hela mitt innehav under det gångna året men det kraftiga fallet drog ändå ner min portfölj med cirka 0,4 procent. Ytterligare hälften av aktierna såldes av i öppningscallen, vilket innebär att Hansa nu är ett mycket litet innehav för mig. Jag har dock haft en trevlig resa i aktien och vill gärna följa med hela vägen till marknaden, för i slutändan är jag säker på att det blir ett godkänt läkemedel, och tänker därför inte sälja av den sista slatten om 100 aktier.
Utöver Hansa äger jag i sektorn Oncopeptides, Sedana Medical, Xspray samt finska Herantis, som noteras i Stockholm på måndag. Efter kraftiga försäljningar och kursnedgångar i Hansa och Oncopeptides utgör dessa förhoppningsbolag endast cirka 2,5 procent av portföljen. Det var dock inte länge sedan (hösten 2018), som bara Hansa utgjorde 10-15 procent av hela min portfölj. Dit vill jag inte igen. Jag märker att jag blir mer och mer indexkramande och riskavert i takt med att aktieportföljen växer i storlek. Jag blir dessutom mer och mer medveten om hur hopplöst det är att skilja agnarna från vetet i den biotäcka sektorn. Gång på gång redovisar så kallade lågriskförhoppningsbolag misslyckade studieresultat (nu senast Moberg) vilket bara visar att det inte finns något som heter låg risk i denna sektor.
Samtidigt måste jag medge att jag tycker det är väldigt kul och givande att investera i forskningsbolag. Jag tänker därför inte upphöra med detta. Det jag istället gör är att justera vad som är lämpliga storlekar på denna typ av innehav. Det kommer krävas mycket hög conviction för att jag skall låta en biotäck aktie utgöra över 1 procent av mina tillgångar. En normal size kommer snarare att vara kanske 0,5 procent.
Avslutningsvis en bild över mina köp och sälj i Hansa. Det har varit en mycket spännande resa!
Utöver Hansa äger jag i sektorn Oncopeptides, Sedana Medical, Xspray samt finska Herantis, som noteras i Stockholm på måndag. Efter kraftiga försäljningar och kursnedgångar i Hansa och Oncopeptides utgör dessa förhoppningsbolag endast cirka 2,5 procent av portföljen. Det var dock inte länge sedan (hösten 2018), som bara Hansa utgjorde 10-15 procent av hela min portfölj. Dit vill jag inte igen. Jag märker att jag blir mer och mer indexkramande och riskavert i takt med att aktieportföljen växer i storlek. Jag blir dessutom mer och mer medveten om hur hopplöst det är att skilja agnarna från vetet i den biotäcka sektorn. Gång på gång redovisar så kallade lågriskförhoppningsbolag misslyckade studieresultat (nu senast Moberg) vilket bara visar att det inte finns något som heter låg risk i denna sektor.
Samtidigt måste jag medge att jag tycker det är väldigt kul och givande att investera i forskningsbolag. Jag tänker därför inte upphöra med detta. Det jag istället gör är att justera vad som är lämpliga storlekar på denna typ av innehav. Det kommer krävas mycket hög conviction för att jag skall låta en biotäck aktie utgöra över 1 procent av mina tillgångar. En normal size kommer snarare att vara kanske 0,5 procent.
Avslutningsvis en bild över mina köp och sälj i Hansa. Det har varit en mycket spännande resa!
tisdag 10 december 2019
Det hårda arbetet med att spara pengar: undvik att bli ********a*!
Jag har aldrig haft svårt för att spara pengar. Gillar man inte att köpa en massa prylar blir det lätt så att man samlar pengar på hög istället. Det kanske svåraste "sparområdet" är för mig inte att avstå köp utan att se till att jag inte blir ********a* av de företag jag redan har avtal med. Det är ju snarare regel än undantag att den leverantör du valde för att den var billigast, efter något år eller så börjar omställningen mot att istället bli marknadens dyraste leverantör. Här gäller det att se upp, att omförhandla avtal, pressa priser och byta leverantörer. Det finns många, många tusenlappar att spara på att vara alert och lika många tusenlappar att förlora på att inte vara uppmärksam.
En tradition jag har varje år i december är att jag får ett sms om en ny faktura i internetbanken. Jag loggar in för att betala och ser att den kommer från comhem, som skickar en omvänd julklapp innebärandes en prishöjning på 50 procent för mitt tjänstepaket. Jag blir upprörd på gränsen till vansinne och lägger genast ner alla arbetsuppgifter (att få betalt för att prisförhandla är bättre än att göra det på fritiden) och ställer mig i bolagets telefonkö. Jag begär att bli kopplad till uppsägningsavdelningen, som är den avdelning med mandat att sänka priser. Efter 30-60 minuter i telefonkö är det min tur. Då börjar den lek som innebär att säljaren på comhem säger att jag hade rabatt under det gångna året men att jag nu får återgå till att betala ordinarie pris. Jag tvingas då säga den magiska frasen: "då säger jag upp alla mina abonnemang hos comhem", varpå säljaren ber att få återkomma om en minut, återkommer efter en minut och säger att jag får behålla min rabatt ett år till.
Det är inte bara telekommunikationstjänster som måste omförhandlas. I år upptäckte jag att den leverantör jag valt för att den var billigast för mig just då (ingen fast avgift och lägst elpris) - Vattenfall - helt plötsligt med min låga lägenhetsförbrukning var 800 kr dyrare än det billigaste alternativet Göteborg Energi. Här valde jag att helt sonika byta leverantör utan att försöka pressa priset hos Vattenfall. När en säljare från Vattenfall sen ringer upp mig och undrar varför jag skall lämna dom blir det ändå uppenbart att jag hade kunnat få samma pris där om jag bara hade hotat att lämna dom. Ibland är det dock skönt att bestraffa smyghöjningar av priset genom att byta leverantör.
Försäkringar är ett eget kapitel. Jag är mycket nöjd med Länsförsäkringar och har alltid fått enastående service vid uppkomna skador. Dessutom får man återbäring på betalda premier. Jag kräver därför inte ens att Länsförsäkringar erbjuder den billigaste premien, men de måste vara "ganska" billiga. När jag för 3 år sedan köpte en ny Toyota fick man en billig halvförsäkring från Folksam under 6 månader. Den var nästan gratis och baktanken med det är att Folksam efter 6 månader låter provapåförsäkringen övergå i marknadens dyraste ockerförsäkring. Därför bytte jag till Länsförsäkringar, som erbjöd ett mycket konkurrenskraftigt pris. Efter 3 år upphör vagnskadegarantin och det kan bli aktuellt att istället skaffa helförsäkring (är bilen inte värd så mycket är det naturligtvis ofta bättre att avstå helförsäkringar, har sett skräckexempel på folk som har helförsäkring på skrotbilar). I mitt fall skickade Länsförsäkringar ut en offert på helförsäkring som inte kan betecknas som annat än ockerförsäkring. Bolaget gick från att erbjuda mig en mycket konkurrenskraftig halvförsäkring till marknadens dyraste helförsäkring. Återigen tvingades jag ringa upp ett bolag för att kräva prissänkning och återigen sparades många tusenlappar på ett kortare telefonsamtal.
Lägger man samman de prishöjningar telebolaget, elbolaget och försäkringsbolaget försöker tvinga på mig med jämna mellanrum handlar det om uppemot 10 000 kr per år. Det är ju så man blir mörkrädd, inte för egen del utan med tanke på att jättemånga människor faktiskt betalar dessa ockerprishöjningar utan att fundera närmare på saken. För hade tillräckligt många konsumenter inte gått på lurendrejeriet hade det ju inte funnits någon anledning för bolagen att agera som de gör.
En tradition jag har varje år i december är att jag får ett sms om en ny faktura i internetbanken. Jag loggar in för att betala och ser att den kommer från comhem, som skickar en omvänd julklapp innebärandes en prishöjning på 50 procent för mitt tjänstepaket. Jag blir upprörd på gränsen till vansinne och lägger genast ner alla arbetsuppgifter (att få betalt för att prisförhandla är bättre än att göra det på fritiden) och ställer mig i bolagets telefonkö. Jag begär att bli kopplad till uppsägningsavdelningen, som är den avdelning med mandat att sänka priser. Efter 30-60 minuter i telefonkö är det min tur. Då börjar den lek som innebär att säljaren på comhem säger att jag hade rabatt under det gångna året men att jag nu får återgå till att betala ordinarie pris. Jag tvingas då säga den magiska frasen: "då säger jag upp alla mina abonnemang hos comhem", varpå säljaren ber att få återkomma om en minut, återkommer efter en minut och säger att jag får behålla min rabatt ett år till.
Det är inte bara telekommunikationstjänster som måste omförhandlas. I år upptäckte jag att den leverantör jag valt för att den var billigast för mig just då (ingen fast avgift och lägst elpris) - Vattenfall - helt plötsligt med min låga lägenhetsförbrukning var 800 kr dyrare än det billigaste alternativet Göteborg Energi. Här valde jag att helt sonika byta leverantör utan att försöka pressa priset hos Vattenfall. När en säljare från Vattenfall sen ringer upp mig och undrar varför jag skall lämna dom blir det ändå uppenbart att jag hade kunnat få samma pris där om jag bara hade hotat att lämna dom. Ibland är det dock skönt att bestraffa smyghöjningar av priset genom att byta leverantör.
Försäkringar är ett eget kapitel. Jag är mycket nöjd med Länsförsäkringar och har alltid fått enastående service vid uppkomna skador. Dessutom får man återbäring på betalda premier. Jag kräver därför inte ens att Länsförsäkringar erbjuder den billigaste premien, men de måste vara "ganska" billiga. När jag för 3 år sedan köpte en ny Toyota fick man en billig halvförsäkring från Folksam under 6 månader. Den var nästan gratis och baktanken med det är att Folksam efter 6 månader låter provapåförsäkringen övergå i marknadens dyraste ockerförsäkring. Därför bytte jag till Länsförsäkringar, som erbjöd ett mycket konkurrenskraftigt pris. Efter 3 år upphör vagnskadegarantin och det kan bli aktuellt att istället skaffa helförsäkring (är bilen inte värd så mycket är det naturligtvis ofta bättre att avstå helförsäkringar, har sett skräckexempel på folk som har helförsäkring på skrotbilar). I mitt fall skickade Länsförsäkringar ut en offert på helförsäkring som inte kan betecknas som annat än ockerförsäkring. Bolaget gick från att erbjuda mig en mycket konkurrenskraftig halvförsäkring till marknadens dyraste helförsäkring. Återigen tvingades jag ringa upp ett bolag för att kräva prissänkning och återigen sparades många tusenlappar på ett kortare telefonsamtal.
Lägger man samman de prishöjningar telebolaget, elbolaget och försäkringsbolaget försöker tvinga på mig med jämna mellanrum handlar det om uppemot 10 000 kr per år. Det är ju så man blir mörkrädd, inte för egen del utan med tanke på att jättemånga människor faktiskt betalar dessa ockerprishöjningar utan att fundera närmare på saken. För hade tillräckligt många konsumenter inte gått på lurendrejeriet hade det ju inte funnits någon anledning för bolagen att agera som de gör.
tisdag 26 november 2019
2 miljoner kronor! Ekonomisk ställning 26 november 2019
Aktier: 1 393 710 kr
Preferensaktier:38 851 kr kr
Aktiefonder: 227 842 kr
Räntesparande: 340 401 kr.
Summa tillgångar: 2 000 804 kr.
Så tog då äntligen sparportföljen steget över 2-miljonersgränsen. Enligt allas vår kompis Ullareds-Morgan är man inte en riktig man utan ett par millar på kontot så jag träder nu in på obekant mark.
Den första miljonen var klar i juni 2014 och det innebär att det tog cirka fem och ett halvt år att fixa min andra miljon. Jag räknar med att det tar cirka 5 år att fixa den tredje miljonen också, men det vore riktigt trevligt om det kunde gå ännu fortare.
Preferensaktier:38 851 kr kr
Aktiefonder: 227 842 kr
Räntesparande: 340 401 kr.
Summa tillgångar: 2 000 804 kr.
Så tog då äntligen sparportföljen steget över 2-miljonersgränsen. Enligt allas vår kompis Ullareds-Morgan är man inte en riktig man utan ett par millar på kontot så jag träder nu in på obekant mark.
Den första miljonen var klar i juni 2014 och det innebär att det tog cirka fem och ett halvt år att fixa min andra miljon. Jag räknar med att det tar cirka 5 år att fixa den tredje miljonen också, men det vore riktigt trevligt om det kunde gå ännu fortare.
lördag 9 november 2019
Inlösen av Akelius preferensaktier, alternativa placeringar
Akelius har så slutligen beslutat vad många länge misstänkt, nämligen att lösa in samtliga utestående preferensaktier. Inklusive upplupen utdelning löses aktierna in till kursen 347,50 kr i december, och jag får därför cirka 8500 kr att placera på annat sätt.
Ett alternativ till Akelius pref är så klart dess nya D-aktie. Jag är dock inte road av att ta valutarisk i min lilla fixed income-portfölj och avstår därför. SBB D ger i nuläget 5,7% och där lär jag öka lite. Estea Sverigefastigheters kapitalandelsbevis 3 handlas på börsen, ger 6,25% i ränta på nominell kurs (handlas lite över nominell kurs i nuläget) samt även möjlighet/risk till vinst/förlustdelning vid framtida inlösen. Jag äger inte Estea men kan tänka mig att göra det. Jag kan även tänka mig att öka i K2A pref om den går att köpa till en direktavkastning på 6 procent. Jag äger även Klövern pref, Alm Equity pref och Corem pref men här hamnar inte likviden från Akelius.
Det är ett antal miljarder som skall omplaceras när Akelius har löst in sina preferensaktier. Det är troligt att en hel del av dessa söker sig till andra svenska preferensaktier. Kanske får vi därför se en tillfällig press uppåt på dessa.
Ett alternativ till Akelius pref är så klart dess nya D-aktie. Jag är dock inte road av att ta valutarisk i min lilla fixed income-portfölj och avstår därför. SBB D ger i nuläget 5,7% och där lär jag öka lite. Estea Sverigefastigheters kapitalandelsbevis 3 handlas på börsen, ger 6,25% i ränta på nominell kurs (handlas lite över nominell kurs i nuläget) samt även möjlighet/risk till vinst/förlustdelning vid framtida inlösen. Jag äger inte Estea men kan tänka mig att göra det. Jag kan även tänka mig att öka i K2A pref om den går att köpa till en direktavkastning på 6 procent. Jag äger även Klövern pref, Alm Equity pref och Corem pref men här hamnar inte likviden från Akelius.
Det är ett antal miljarder som skall omplaceras när Akelius har löst in sina preferensaktier. Det är troligt att en hel del av dessa söker sig till andra svenska preferensaktier. Kanske får vi därför se en tillfällig press uppåt på dessa.
torsdag 31 oktober 2019
Ekonomisk ställning 31 oktober 2019
Aktier: 1 321 229 kr
Preferensaktier: 37 194 kr
Aktiefonder: 223 761 kr
Räntesparande: 343 788 kr.
Summa tillgångar: 1 925 972 kr.
Det gick trögt även i oktober under detta mitt börshelvetesår 2019 men ett nytt ATH infann sig åtminstone och det är ju alltid något.
Preferensaktier: 37 194 kr
Aktiefonder: 223 761 kr
Räntesparande: 343 788 kr.
Summa tillgångar: 1 925 972 kr.
Det gick trögt även i oktober under detta mitt börshelvetesår 2019 men ett nytt ATH infann sig åtminstone och det är ju alltid något.
måndag 30 september 2019
Ekonomisk ställning 30 september 2019
Aktier: 1 324 113 kr
Preferensaktier: 37 223 kr
Aktiefonder: 206 453 kr
Räntesparande: 337 578 kr
Summa tillgångar: 1 905 367 kr.
Det är en synnerligen trög utveckling av sparportföljen i år men i september infann sig åtminstone ett nytt ATH, även om det var på håret.
Preferensaktier: 37 223 kr
Aktiefonder: 206 453 kr
Räntesparande: 337 578 kr
Summa tillgångar: 1 905 367 kr.
Det är en synnerligen trög utveckling av sparportföljen i år men i september infann sig åtminstone ett nytt ATH, även om det var på håret.
onsdag 25 september 2019
Tecknat/sålt i EQT
Även jag tecknade mig för en liten slatt aktier i EQT och tilldelades som alla andra 150 st. Dessa såldes för 80,50 kr i callen och vinsten blev därmed cirka 2000 kr eller 0,1 procent av sparkapitalet. Ett sådant här uruselt börsår tar jag med glädje emot varje avkastningsdecimal!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)