Val till Europaparlamentet

Den 25 maj är det val till Europaparlamentet men redan nu går det bra att förtidsrösta. Jag kommer även i detta val att lägga min röst på Sverigedemokraterna och jag utgår ifrån att merparten av bloggens läsare är så förnuftiga att de gör detsamma.

I valtider är det tradition här på bloggen att fördela välgörenhetspengarna till olika organisationer som arbetar för ett bättre Sverige och i år skänks därför alla inkomster från bloggreklamen i lika delar till Sverigedemokraterna, Avpixlat och Fria Tider. De pengar jag sparar på att inte understödja vänsterns åsiktsdiktatur genom tv-licens skänks till Avpixlat, Fria Tider och andra webbmedier som bidrar till att bredda det svenska debattklimatet.

Ekonomisk ställning 30 april 2014

Räntesparande:  328 034 kr.

Hedgefonder: 98 685 kr.
Aktiefonder: 95 777 kr.
Aktier: 430 835 kr.

Summa tillgångar: 953 331 kr.

Andel räntesparande 34,4%

Andel hedgefonder 10,4%

Andel aktiesparande 55,2%

Andel aktier Sverige 70,2%

Under det första tertialet har sparkapitalet ökat i värde med 25 620 kr (2,8 procent). 

Andelen räntesparande har ökat och andelen aktiesparande har minskat. Kinnevikaktien har även efter ett par försäljningar på högre nivåer än idag fungerat som ett sänke under våren. Den har fungerat som en ballong tidigare år och sammantaget ger detta ändå att aktien står på fina plus. 

Utdelningar har mottagits från och återplacerats i Swedbank och Fortum. Utdelningen från Lundbergs är för liten för att det skall vara någon idé att köpa aktier för den. Jag avvaktar istället utdelningarna från Industrivärden, Investor och Kinnevik och använder en andel av dessa för att komma upp i ett hyfsat belopp i Lundbergs.

Sparandet har på grund av en lång sjukskrivningsperiod varit lågt under våren. Jag har för första gången varit i kontakt med Försäkringskassan och om det kan jag säga att man behöver vara relativt frisk för att lyckas få pengar därifrån. Att ha ett stort sparkapital känns därför tryggt i sådana situationer. Huvudsyftet med mitt sparande har heller aldrig varit att i första hand bli ekonomiskt oberoende utan att inte behöva oroa mig för min ekonomi. Nu är jag dock tillbaka på jobbet igen och även om jag inte är friskförklarad än hoppas jag få stanna kvar där tillräckligt länge för att få ihop till den där miljonen...om börsen bara kunde stiga sisådär 5 procent fram till semestern borde saken vara klar. 

Investor

Investors årsredovisning har legat på hallmattan i ungefär en vecka men med tanke på att omfånget på detta bolag är betydligt större än de lite snabbare Industrivärden och Lundbergs är det inte så konstigt att saker tar längre tid.

Jag räknar till inte mindre än tre män med militär bakgrund i Investors styrelse och därmed bör Investors styrelse vara en av börsens mest militariserade. Inte så konstigt sålunda att Saab börjar tillverka ubåtar när försvarsministern ringer upp någon av Wallenbergkusinerna. Permobil är ett trevligt köp, tycker jag. Undrar om man kan få aktieägarrabatt.

Varför hängs nätdebattörer ut med namn och bild samtidigt som mördare och våldtäktsmän anonymiseras?

Ännu ett inlägg på temat inkonsekvenser i svenska medier. Den gamle kommunisten Robert Aschberg som numera samarbetar med kriminella vänsterextremister i både Expo och Researchgruppen (inklusive dömd mordbrännare) och som dessutom är kompis med en dömd mördare, som numera är redaktör på Dagens Nyheter, lanserade i veckan programmet Trolljägarna. Vi bortser ifrån att programmet inte handlar om några Internettroll och att Aschberg alltså inte ens har grundläggande koll på vad ett troll är på Internet och fokuserar istället på själva programidén att hänga ut privatpersoner som uttrycker för makteliten obehagliga åsikter anonymt på Internet. Robert Aschberg är också programledare för Efterlyst som är ett program där grova brottslingar i princip aldrig namnges. Vi har alltså ytterligare ett exempel på svenska journalisters sjuka yrkesutövning: mördare skyddas men internetdebattörer hängs ut.

I Sverige ser journalisterna det som sin roll att uppfostra folket snarare än att granska makten. Trolljägarna är bara ännu ett exempel på detta. Det enda som biter på detta märkliga beteende är ekonomiska sanktioner. Folk måste helt enkelt lära sig att inte göda feta journalisthäckar genom att betala tv-licens eller prenumerera på dagstidningar.

Smart Konsumtionsmånad - alternativ till infantil snålmånad

Många ekonomibloggare har fått för sig att genomföra en så kallad snålmånad i april. Det handlar om mestadels vuxna människor med bra inkomster, stort sparkapital och fina marginaler i sin ekonomi. För dessa räcker det inte att ha en bra ekonomi utan de skall dessutom i sann luthersk anda pina sig lite extra. Ett alternativ hade annars kanske kunnat vara att utnyttja tiden fram till påsk för att fasta och därmed fått lite mening i utmaningen. Pengar hade sparats in på maten men istället för att bara ägna tiden åt att se pengarna på sparkontot växa hade de kunnat ägna sig åt religiös kontemplation och utvecklats som människor.

Snåljåpen lanserar ett eget alternativ till snålmånaden, nämligen en "Reverse snålmånad" (omvänd snålmånad) där det gäller att under månaden göra av med exakt hela lönen. Tanken är, menar han, att göra något man normalt inte gör och därigenom få nya perspektiv på tillvaron.

Konsumtionsmånadstanken tilltalar mig mer än snålmånaden. Jag tänker mig dock en utvecklad variant av Snåljåpens konsumtionsmånad. Hela lönen skall konsumeras upp men konsumtionen skall vara genomtänkt och stödja de mål och syften du anser viktiga. Det kan till exempel i mitt fall handla om att undvika att köpa billig importerad asiatisk skit och istället lägga lite mer pengar på att köpa prylar tillverkade i Sverige. Istället för att köpa Arlas massproducerade mejerivaror kan jag leta efter alternativ producerade nästgårds. De pengar jag sparar på att inte stödja åsiktsdiktaturen genom prenumerationer på morgontidning och tv-licens kan jag lägga på att starta prenumerationer hos sådana medier som granskar makten istället för att granska medborgarna åt makten. Fristående webbmedier kan stödjas genom donationer. Pengar som inte konsumeras upp kan skänkas till Frälsningsarmén. Tycker man att det är viktigt att stödja lokala näringsidkare kan man unna sig ett extra besök hos frisören (eller kanske byta bort den skattefifflande 100-kronorsklipparen mot en seriös frisörska) och några extrabesök hos lunchrestaurangen. Snart skall cykeln fram så varför inte låta cykelreparatören på hörnet gå igenom den? Byt inte däcken på bilen själv - betala någon att göra det åt dig!

Stanna inte vid din egen ekonomi! Utnyttja din position på företaget för att köpa in lite extratjänster från bemanningsbolag, beställ en frukttallrik storlek större som inte tar slut efter en kvart och belöna den inhyrda städpersonalen med ett stort påskägg fyllt med godis och en bukett tulpaner. Ekonomin står och stampar men med gemensamma krafter kan vi ge den en skjuts i april. Aktiekurserna mår inte bra av snålmånader. Aktier trivs med konsumtionsmånader.

Fackpampens snålmånad - skall klara sig på 27 000 kr i april

Fackpampen Kent Kullander får det tufft ekonomiskt i april. För att uppmärksamma löneskillnader mellan kvinnor och män skall han under en månad leva på 27 000 kr istället för sin vanliga lön på 32 000 kr. Han kommer skriva om sina vedermödor på twitter. När månaden är över kommer det sparade beloppet återföras till hans ekonomi. Låt oss hoppas att Kent, regionsamordnaren på Vision i Linköping, överlever på en kvinnolön som bara är högre än medianlönen i riket. Lycka till!

Varför hängs fuskbyggare ut men inte mördare och våldtäktsmän?

Jag har precis sett klart det senaste avsnittet av TV4s program Fuskbyggarna. Programmet är inte helt utan underhållningsvärde men det jag främst reagerade över var hur en hel timmes programtid kunde ägnas åt att förtala en namngiven person som inte är dömd för brott i de sammanhang han kritiseras. Fuskbyggaren hängs ut med namn och bild och får, till synes korrekt, kritik för sin hantverksskicklighet, men det det stannar inte där. Han kritiseras även på ett personligt plan, kallas för en dålig och oärlig människa med flera liknande omdömen. Hela programmet är ett enda stort karaktärsmord.

Det jag har svårt att förstå är hur TV4 i ett sammanhang som Fuskbyggarna anser det vara korrekt att hänga ut en människa med namn och bild och låta hans "offer" oemotsagda kritisera denne samtidigt som man i princip aldrig någonsin publicerar namn och bild på mördare, våldtäktsmän, rånare eller andra kriminella. Misshandelsoffer och våldtäktsoffer ges heller aldrig utrymme att framför kameran sitta och uttala förklenande omdömen om sina namngivna gärningsmän. För en simpel lekman som mig kan det tyckas vara mer relevant att publicera namn och bild på grova våldsbrottslingar snarare än taskiga byggherrar. Jag är dock inte svensk journalist, med allt vad det medför i form av ideologiska drivkrafter och personlighetsstörningar.

Lundbergs

Lundbergs årsredovisning damp ner på hallmattan strax efter lunch idag och är därmed en hel dag senare än Industrivärden. Lundbergs produkt är dock ungefär dubbelt så tjock som Industrivärdens och kanske har fastnat någonstans på vägen. Jag noterar att Lundbergs årsredovisning är ganska påkostad med något slags strukturtryck på omslaget. Lite slösaktigt, kan tyckas.

Några viktiga punkter i årsredovisningen:

Till skillnad mot Industrivärden finns det i Lundbergs portfölj inte något skitinnehav i stil med Kone.

Lundbergs anser det vara lönsamt att bygga hyresrätter, vilket kan vara värt att lägga på minnet när folk klagar på byggklimatet, att det byggs för få hyresrätter osv.

Fredrik Lundbergs båda döttrar sitter i styrelsen men det oroar mig inte nämnvärt eftersom Carl Bennet balanserar upp rätt väl.

Industrivärden

När jag sedan en tid tillbaka genomför alla nya aktieköp i mitt Investeringssparkonto blir resultatet att aktierna ägarregistreras på mig och det dimper sålunda ner årsredovisningar i brevlådan igen för första gången på många år. Det tycker jag är mycket trevligt!

Först ut i år är Industrivärden, vars årsredovisning damp ner i brevlådan strax efter lunch idag. Industrivärdens årsredovisning har ett perfekt format, som väl lämpar sig för en halvtimmes snabb genomläsning. Omslaget är dessutom lagom fult, vilket tyder på att pengar inte i onödan har hamnat i fickan på någon överbetald formgivare.

Jag gillar alla innehav i Industrivärden bortsett från den inkompetenta hisstillverkaren Kone. Lyckligtvis är innehavet i just Kone fortfarande mycket blygsamt - jag föreslår att man tar hem den mycket fina vinsten som på kort tid uppstått i Kone och lurar på någon annan dessa aktier. Industrivärden har i och för sig stor erfarenhet av att styra storföretag åt rätt håll men när rötan sitter så djupt i ett bolag som i Kone tror jag inte ens Industrivärden har vad som krävs. Kone är ett hissföretag som inte klarar av att montera fungerande hissar! Hissbranschen bygger i och för sig på att installera undermåliga hissar och sedan ta ut överpriser för service och reparationer men Kone klarar inte av att serva eller reparera hissar heller, vilket ju öppnar för ännu högre intäkter från service och reparation. Jag tror jag börjar förstå hur Industrivärden tänker nu...

Den nya människan

För att få lite avkoppling från alla halvtaskiga tv-serier (Revolution, Falling Skies, Continuum) jag sett på sistone tyckte jag det var lämpligt att läsa ikapp mig på dystopiområdet. Boel Bermann debuterade förra året med den inte särskilt omfångsrika dystopin Den nya människan. Upplägget är till en början identiskt med det i (the) Children of men (dystopisk roman av PD James som blev film 2006), dvs mänskligheten blir helt plötsligt steril och det föds inte längre några barn. Det här är inte någon bokrecension och jag nöjer mig därför med att konstatera hur underbart härlig en värld utan barn skulle vara, åtminstone de första 20 åren eller så. Inga snoriga och skrikande ungar på bussen, inga föräldrar som på fikarasten måste berätta vad deras bortcurlade avkomlingar hade för sig i helgen, inga lekplatser som tar upp utrymme på bra platser i Slottsskogen.

Ingen bokrecension, som sagt. Fortfarande ekonomiblogg. När man värderar aktier ägnar man sig normalt åt att diskontera ett företags framtida kassaflöden. Hur skulle mänsklighetens nära förestående utdöende påverka aktiebörserna? Föds inga barn på 50 år är civilisationen och därmed företagens vinster utplånade. Är det någon idé att spara pengar om man vet att mänskligheten skall gå under? Skiljer sig vetskapen om att mänskligheten skall gå under från vetskapen att DU/JAG kommer att gå under om 50 år, kanske tidigare, kanske lite senare?  Dystopisk nationalekonomi är ett område som länge har försummats när det gäller tilldelningen av forskningsmedel.