Bättre sent än aldrig

Jag har noterat att många bloggare idag talar vitt och brett om både dödsstraff, tortyr och att kasta bort nycklar. Det handlar så klart om Englas mördare.

Jag anser av princip att man inte skall fatta några viktiga politiska beslut då man är känslomässigt påverkad av en viss händelse. De beslut som skulle ha fattats för länge sedan hade uppenbarligen inte stöd vare sig hos befolkningen i stort eller bland politikerna, trots att de med stor sannolikhet hade räddat livet på Engla.

Våldsbrottslingar och sexualbrotslingar, samt brottslingar som på annat sätt utsätter människor och dess egendom för fara, skall sitta mycket länge i fängelse eller på psykiatriska vårdanstalter redan vid första förseelsen. Upprepas brottsligheten skall maxstraff utdömas. Upprepas brottsligheten en tredje gång skall fängelse på livstid utan möjlighet till villkorlig frigivning utdömas automatiskt. Detta är enkla åtgärder som riktar in sig mot den del av befolkningen som har en kronisk fallenhet för brott och som enbart är en belastning för såväl samhälle som hederliga medborgare. En del brottslingar har begått så grova gärningar, eller utgör på grund av sin läggning en sådan fara för allmänheten, att de aldrig mer skall få sätta sin fot ute i samhället. Utländska medborgare som begår brott skall självklart utvisas på livstid för minsta lilla förseelse. Svenska medborgare som tidigare har varit medborgare i annan stat, eller innehar dubbelt medborgarskap, skall vid grov brottslighet fråntas sitt medborgarskap och utvisas på livstid.

Det är en liten del av befolkningen som svarar för en stor del av den grova brottsligheten. En brottsling som sitter i fängelse kan inte begå nya brott mot oskyldiga människor. Av detta drar vi slutsatsen att om en större andel av den brottsaktiva populationen sitter en längre tid i fängelse skapas färre brottsoffer. Det är inte svårare än så.

Antingen anser man att brottsoffrens intressen väger tyngre än brottslingens. I sådant fall samtycker man till lagstiftning som innebär längre inlåsningstider samt deportation av utländska brottslingar. Eller så tycker man att brottslingarna trots allt har rätt till ett värdigt liv trots sina gärningar. Man låter därför dömda sexualförbrytare vistas ute i samhället på fri fot med resultatet att småbarn dödas.