måndag 24 mars 2008

Aktieköpandet tar paus

Imorgon kommer lönen så det är dags att fundera på vad man skall göra med denna månads överskott. Jag kommer att kunna spara cirka 7 000 kr under mars. Just nu lutar jag åt att inte köpa en endaste aktie eller fondandel för marslönen. Jag har gått in tungt på aktiemarknaden tidigare under året och känner att jag behöver bygga upp ett litet kapital (vid sidan av min låsta buffert) innan jag ger mig in på nya köpäventyr. Det känns som en rimligare prioritering att ackumulera kapital att användas om börsen sjunker kraftigt, än att nu sitta fullinvesterad i aktier i förhoppningen att börsen skall vända spikrakt uppåt inom kort. Men det är klart, rätt som det är blir jag ju sugen på något och då försvinner säkert dessa 7 000 kr också rakt in i en fond eller aktie.

Exponering mot bankaktier

I helgen drabbades jag av ett plötsligt sug efter bankaktier. Lyckligtvis var börsen stängd. Jag började sedan fundera över hur beroende jag i nuläget var av de svenska storbankernas utveckling. Min största placering överhuvudtaget är Industrivärden, i vilket jag äger 300 C-aktier, som vid kursen 91,50 kr är värda 27 450 kr. Handelsbanken utgör cirka 20 procent av substansvärdet i Industrivärden. Substansrabatten i Industrivärden är ungefär 25 procent varför substansvärdet per aktie uppgår till cirka 114 kronor. 20 procent av detta, dvs Handelsbankens andel av substansvärdet, är 23 kr. Det indirekta ägandet i Handelsbanken kan därför sägas uppgå till 6 900 kr. Detta motsvarar i nuläget cirka 42 aktier i Handelsbanken. Om man dessutom betänker att SEB är ett stort innehav i mitt näst största aktieinnehav Investor, samt att banker även ingår i de flesta fonder jag äger, inser man att jag redan är ganska beroende av bankaktiernas utveckling. Det vore därför att ta en onödigt stor risk att dessutom köpa på mig lite Swedbank (som suget gällde). Å andra sidan vore det ju inte helt fel att sitta på bankaktier om det visar sig att finanskrisen blåser över utan några större konsekvenser för de svenska bankerna. Om så sker kommer jag dock ändå kunna dra nytta av kursstegringar i Industrivärden och Investor.

lördag 22 mars 2008

Upp till kamp!

Har ni några planer för helgen 29-30 mars? Inte? Då vill jag uppmana alla demokratiskt lagda människor att bege sig till den lokala McDonalds-restaurangen och stödköpa hamburgare. Den vänsterextrema fackliga våldssekten Syndikalisterna har nämligen bestämt sig för att sätta samtliga McDonalds-restauranger i blockad 29-30 mars.

Det är naturligtvis i allra högsta grad olagligt att på syndikalistiskt vis hindra folk från att käka snabbmat när de så önskar. Om ni vid entrén till er lokala restaurang ändå skulle råka stöta på ett par bleka och taniga veganterrorister som med våld försöker hindra er från att inträda i hamburgarnas sköna värld är det viktigt att inte vika ner sig. Fortsätt helt enkelt rakt fram (den taniga veganvåldsverkaren kan inte vara särskilt stark) över, på eller vid sidan om den arbetslösa bidragstagaren. Är det kallt ute föreslår jag att restaurangbesökarna medtager en flaska vatten som i tumultet vid entrén lätt kan spillas över veganterroristen som då, om han fortsätter med sin blockad, förhoppningsvis insjuknar i lunginflammation.

Som sagt, stöd småföretagarna och demokratin genom att vägra rätta er efter socialisternas dekret! Käka hamburgare på Donken 29-30 mars!

Återbäring

Jag har min hemförsäkring hos Länsförsäkringar, som är ett kundägt företag. Den vinst försäkringsbolaget gör på sina olika försäkringskategorier kan antingen investeras i verksamheten eller gå tillbaka till kunderna, dvs ägarna. I år handlar det för min del om cirka 10 procent av försäkringspremien i återbäring.

En intressant aspekt av olika jämförelsesajter för försäkringar (och andra tjänster) är att de inte tar hänsyn till den återbäring man kan få som kund hos Länsförsäkringar. Även om Länsförsäkringar brukar klara sig ganska bra i sådana jämförelser bör de alltså få ytterligare ett plus i kanten med tanke på en potentiellt lägre försäkringspremie i de fall försäkringen går med överskott.

fredag 21 mars 2008

Numera även nördtestad!

Välgörenhet som stjälper

Det är en i grunden bra idé att bry sig om sina medmänniskor och försöka hjälpa dessa varhelst på jorden de nu råkar sig befinna. Välgörenhet och bistånd är dock inte helt okomplicerade företeelser. En god tanke riskerar att ge negativa följdverkningar som man inte räknat med. Maja Slarv skriver till exempel här ett inlägg om hur hon har lånat ut pengar till en kvinna i Tanzania som köper begagnade kläder från väst som hon sedan säljer i hemlandet. Denna kvinna gynnas säkerligen av Maja Slarvs generositet. Hennes landsmän och befolkningen i Tanzania förlorar dock förmodligen på detta bistånd:

"En rapport från FN-organet Unctad och världshandelsorganisationen WTO anger
handeln med begagnade kläder som en starkt bidragande orsak till sammanbrottet
för Tanzanias textilindustri. I land efter land i Afrika söder om Sahara är
importen av begagnade kläder bland de tio största importprodukterna. Allt fler
länder reagerar nu mot detta. Uganda, som har generellt låga tullmurar, höjde
nyligen tullen på just dessa produkter."


Citatet kommer från Palmecenter.se (se artikel nedan). Begagnade kläder från väst är nämligen så billiga att de slår ut den inhemska textilindustrin i Afrika. Textilindustrin har historiskt fungerat som en motor i utvecklingsländernas ekonomier men i Afrika riskerar alltså "vårt samvete" att få katastrofala konsekvenser för ekonomin, textilarbetarna och deras familjer.

Sverker Lindström, utredare av den skadliga textilhandeln (Palmecenter.se):

"Det finns många myter om denna verksamhet. Många tror att kläderna vi lägger i
insamlingsorganisationernas lådor blir gåvor till behövande eller möjligen att
en del säljs i Sverige. Men få vet att de är grunden för en stor internationell
handel. Informationen måste bli tydligare."

Sluta för all del inte med välgörenhet, men fundera gärna över talesättet ger du en fattig man fisk är han mätt för en dag, lär du honom fiska är han mätt för en livstid.

Läs artikeln Klädinsamling redovisas dåligt i Dagens Nyheter för mer information. I LO Globalt finns också en artikel om fenomenet (PDF). Även Palmecentret tar upp handeln med begagnade textilier i artikeln Begagnade kläder slår ut Afrikas textilindustri.

tisdag 18 mars 2008

21 989 kr

Ett Xbox 360 kostar numera bara 1 790 kr. The Orange Box, Splinter Cell: Double Agent och Grand Theft Auto 4 ger många timmar skönt spelande för 1 747 kr. En vanlig 37 tums tv går lös på 8 584 kr. I sovrummet behöver jag bara en mindre variant, kostar 3 088 kr. När tjock tvn i sovrumet har försvunnit får jag kanske plats med skrivbordet Gustav (2 495 kr). Markus ger god sittkomfort för endast 1 795 kr. Min mobiltelefon är 2 år gammal. Den fungerar visserligen men saknar GPS och kan därför inte hjälpa mig när jag går vilse. 2 490 kronor kostar det att tryggt orientera sig fram i tillvaron. Inga jätteflotta prylar men trots det tickar det alltså bort 21 989 kr. Jag behöver dessutom komplettera garderoben inför våren/sommaren samt besöka tandläkaren. 30 000 kr är nog en realistisk slutsumma.

måndag 17 mars 2008

Risken att förlora allt

Många som håller på med aktier yttrar sig ofta i stil med "på lång sikt går det alltid upp". Vad man kanske inte alltid inser är att detta inte nödvändigtvis innebär att varje enskild aktie man äger alltid går upp på lång sikt. Man kan faktiskt förlora precis allt. Man kan till och med förlora allt bara över en helg. Detta var precis vad som hände aktieägarna i Bear Stearns. I fredags var deras aktier värda 170 dollar och idag är de bara värda 2 dollar. FED ingriper för att skydda spararnas pengar och för att hindra spridningseffekter om banken gick i konkurs, men man struntar, helt riktigt, i aktieägarnas pengar. Aktieägare riskerar alltid att förlora 100 procent av sitt kapital. Det tål att tänkas på. Äger du kanske aktier i Kaupthing Bank? SAS? Ericsson? Risken att dina aktier blir värdelösa är inte alls 0 procent som du kanske har trott. Kaupthing kan kollapsa precis som Bear Stearns. SAS överlever inte utan långsiktigt hållbara vinster på en stenhårt konkurrensutsatt marknad. Ericsson var en hårsmån från konkurs under It-kraschen, det kan hända igen. Du gör bäst i att sova oroligt om natten.

söndag 16 mars 2008

Lite målsättningar

Vid årets början satte jag ett mål om att mitt kapital skulle växa till 270 000 kr vid årets slut. I skrivande stund har kapitalet istället minskat med cirka 5 000 kr. Det blir alltså svårt att nå årets mål såvida börsen inte stiger kraftigt under det andra halvåret.

Målsättningar är dock kul och jag har därför bestämt att mitt kapital om två år skall vara fördubblat, dvs uppgå till 360 000 kr. Givet ett sparande på 6 000 kr per månad måste kapitalavkastningen uppgå till 36 000 kr, vilket motsvarar 20 procent av 180 000 kr, vilket alltså är utgångsläget. Om miljonen skall komma innan jag dör vill det till att jag sätter fart. Jag räknar med en rejäl börsuppgång 2010-2011, annars kan det nämligen bli svårt att nå målet om ett sparkapital på 500 000 kr om 3 år. Givet ett sparande på 6 000 kr per månad i tre år måste kapitalet avkasta 104 000 kr på tre år. Detta motsvarar 57,7 procent av 180 000 kr. Ränta på ränta effekten och räntan på ett hela tiden (förhoppningsvis) allt större kapital gör dock att det inte är helt orealistiskt att räkna in över 100 000 kr i kapitalavkastning på 36 månader. Jag återkommer med resultatet av dessa mål någon gång i mars 2011.

Sparandets sammansättning

Vilken sammansättning ett långsiktigt sparande bör ha kan man diskutera hur länge som helst. För egen del har jag inte haft några särskilda mål rörande andelen räntesparande kontra aktiesparande. Mitt enda sparsammansättningsmål överhuvudtaget har varit att jag skall ha en så stor summa på ett vanligt bankkonto att jag klarar mig helt utan inkomster ungefär ett halvår. Vid en sådan ofrivillig inkomstlöshet räknar jag med att kraftigt kunna skära i mina utgifter och därmed göra av med bara cirka 7 500 - 8 000 kr per månad. Jag har idag 51 000 kronor på mitt buffertkonto och har alltså uppfyllt mitt mål.

Utöver min "låsta" buffert har jag även haft pengar på ett annat sparkonto. Dessa pengar har jag kunnat använda för både konsumtion och aktie- och fondköp. Dessvärre har mina aktieköp under 2008 fått denna "fria" buffert att smälta ihop till nästan ingenting och mina aktie- och fondköp måste numera finansieras med månadslönen. Varje månad har jag alltså alternativet att antingen placera mitt överskott på aktier och fonder, låta pengarna stå kvar på den "fria" bufferten eller föra över dem till den "låsta" bufferten. I nuläget talar mycket för att jag denna månad inte genomför särskilt stora aktie- och fondköp utan låter pengarna ackumuleras på kontot för att eventuellt användas när börsen kraschat ordentligt.

Hur har då fördelningen mellan "Pengar", "Fonder" och "Aktier" i mitt sparande förändrats över tid? Låt oss se efter.

20001231
Pengar 20 procent
Aktier 9 procent
Aktiefonder 71 procent

20011231
Pengar 36 procent
Aktier 11 procent
Aktiefonder 53 procent

20021231
Pengar 1 procent
Aktier 16 procent
Aktiefonder 83 procent

20031231
Pengar 8 procent
Aktier 32 procent
Aktiefonder 60 procent

20051231
Pengar 60 procent
Aktier 21 procent
Aktiefonder 19 procent

20061231
Pengar 41 procent
Aktier 18 procent
Aktiefonder 41 procent

20071231
Pengar 45 procent
Aktier 19 procent
Aktiefonder 36 procent

20080229
Pengar 37 procent
Aktier 25 procent
Aktiefonder 38 procent

På lång sikt har andelarna varierat kraftigt, vilket har berott på den privatekonomiska situationen. Ibland har jag varit tvungen att nagga på bufferten för att överleva, ibland har jag kunnat satsa extrainkomster på aktier. På kort sikt har andelen pengar minskat och andelen aktier ökat. Denna trend fortsätter in i mars månad. Att ha ungefär en tredjedel i räntesparande verkar lagom, men denna andel kommer säkerligen att minska rejält de närmsta åren. Om jag skall nå mina sparmål är jag beroende av att huvuddelen av mitt sparande ger en betydligt högre avkastning än banken kan ge. Jag har dessutom inget privatekonomiskt behov av en större buffert just nu. Jag hade naturligtvis föredragit om andelen räntesparande idag var 100 procent, vilket den hade varit om jag hade sålt av alla aktier och fonder i somras. Att försöka öka och minska andelen räntesparande för att matcha börsutvecklingen bör vara en målsättning för varje aktiesparare men jag har inte nått dithän ännu.