Vem använder ens deoderant längre?

En produktkategori som stuckit i väg prismässigt under de senaste årens inflationskris är deoderant. En sån där normalstor Roll on á 50 ml räcker på sin höjd 10 dagar. Det blir ungefär 30 deoderanter per år. Om man nöjer sig med den billigaste varianten, Ica Basic eller Lidls märke, blir årskostnaden 30x13 kr, alltså 390 kr. Väljer man istället en dyrare märkesvariant dubblas eller tredubblas kostnaden, ja den kan rentav 10-dubblas om det skall dofta riktigt flott! Vem har råd med det utan att ha ett jobb att gå till? 

Lägger man till en börsavkastning på 10 procent och använder hela sitt liv i räkneexemplet kan man snart köpa en bil för pengarna man sparar på att inte använda deoderant. Exakt så resonerar Matthew McConaughey, som inte använt deoderant på 40 år, skriver People. Det är Kate Hudson som skvallrar. Hon använder själv inte deoderant. Tydligen går det att vara exempellöst framgångsrik skådespelare och skådespelerska utan att lägga pengar på deodorant. Men här i Sverige springer folk till ICA och köper deodoranter för 13 kronor så fort de fått ett jobb. Vilken värld lever folk i egentligen?

När började folk tvätta sina golv med sedlar?

Jag var nere en sväng på Willys tidigare idag. Min rakapparat har börjat ladda ur lite väl snabbt och jag ville se om det fanns några billiga uppladdningsbara batterier att löda fast i rakapparaten istället för de inbyggda. Jag lyckades inte hitta några billiga varor överhuvudtaget men efter en manöver ämnad att undvika ett par hostande ungar, som fattat posto framför chipsavdelningen, hamnade jag så småningom på städavdelningen, där jag kom att häpna av stor sparfasa.

Det ni ser är våta engångsmoppar avsedda att moppa golvet en gång och sedan kastas i soporna.

Det som fick mig att häpna var upptäckten av produkten Swiffer Wet, som är något slags engångsvåtmoppar och kostar 63,90 kr för 12 st. Förutsatt att en sådan engångsvåtmopp räcker till en normalstor lägenhet och att en genomsnittligt städvillig person moppar över sina golv två gånger i veckan blir årskostnaden (oräknat inköp av moppskaft) 554 kr! Jag häpnade. Lite till höger om Swiffers engångsmoppar fanns det mikrofibermoppar att köpa för 48,90 st (går att köpa betydligt billigare i andra butiker). Jag tänker inte ens förse er med en uträkning för att visa hur extremt mycket billigare det är att moppa sina golv med flergångsmikrofiberdukar istället för engångspappersdukar men vill ni själva räkna kan ni tänka er att en mopp går att använda 1000 gånger innan den behöver kastas.

Det ni ser är flergångs mikrofibermoppar som kan användas torra eller våta tusentals gånger innan de kastas.

Hur länge har det här pågått? När började folk tvätta sina golv med sedlar? 

Att slösa pengar på grund av dumhet och ego

Häromdagen gick jag omkring och botaniserade bland bokhyllorna i en stor second hand-butik i Göteborg. Jag hade aldrig besökt just denna butik tidigare och visste inte vad som väntade mig i form av utbud, priser och organisering. På en skylt på väggen stod det tydligt angivet "Böcker X kr", "Pocket Y kr". Det var ju billigt, tänkte jag, och sökte systematiskt igenom hyllorna utan att hitta något jag ville läsa.

När jag hade avverkat hyllorna för skönlitteratur kom jag till en sektion med lite blandad facklitteratur. Jag såg inte några andra prisanslag och utgick därför från att "Böcker" även här skulle kosta "X" kr. Utbudet var skralt men jag hittade ändå en fin fotobok av det större formatet. Jag har en ganska god uppfattning om vad olika slags böcker betingar för värde på andrahandsmarknaden och slog därför till på detta "fynd" och begav mig till kassorna.

I kassan vänder kassörskan upp boken, pekar på prismärkningen och frågar mig om jag har sett att denna bok kostar "Z" kr. Det hade jag naturligtvis inte gjort, i sådant fall hade jag aldrig köpt den. Men där och då kunde jag inte förmå mig till att säga att jag trodde denna bok skulle kosta "X" kr, som det stod på anslaget, och att jag inte visste att de dyrare böckerna i denna butik hade individuell prismärkning. Att kassörskan ens ställer frågan till mig visar att hon är medveten om att butiken har ett problem med tydligheten vad avser prisinformationen, men det är en fråga för ett annat inlägg. I detta inlägg konstaterar jag bara att jag besvarar kassörskans fråga med ett "Ja", blippar telefonen mot betalterminalen, tar min bok och lämnar butiken.

Boken kostade mig 10 gånger mer än jag trodde att den skulle göra. Jag hade lätt kunnat avstå från att köpa den när jag fick veta av kassörskan vad den kostade, hon ställde ju till och med en extra fråga till mig angående priset eftersom hon misstänkte att jag var lite bakom/lost/efter. Jag köper ändå boken eftersom jag inte ville känna mig dum inför kassörskan. Nu känner jag mig dum inför mig själv istället. 

Hur hade ni gjort i kassan? Hade ni avstått från köpet eller låtsats som ingenting och sträckt fram kortet?

Den här gången slösade jag bort mina pengar i en välgörenhetsbutik och mina pengar går till nyttiga ändamål snarare än rik butiksägare. Jag känner mig bortgjord likafullt.

Tips för att hämta ETF-kurs till Google kalkylark

Som alla vet vid det här laget är det ett rent helvete att försöka hålla alla sina aktier, fonder och etfer automatiskt uppdaterade i Google kalkylark. Smidigast är förstås om det finns en fungerande Google finance-ticker, men det är långt ifrån fallet för alla mina olika värdepapper.

När det gäller ETFer som handlas på Xetra finns det nästan aldrig en Google finance ticker kopplad till den noteringen. Det jag har lyckats klura ut är att om samma ETF handlas på flera olika handelsplatser kommer Google bara skapa en ticker för denna ETF på en handelsplats, och det oaktat att ETFen handlas i olika valutor på respektive handelsplats.

När det gäller den populära fonden JGPI handlas den via Avanza på Xetra. Någon ticker för denna notering finns dock inte på Google finance. Söker man på fondnamnet får man upp en notering i London med tickern JEPG:LON. Den är dock noterad i USD. Den fond jag äger via Avanza är noterad i EUR på Xetra. Jag väljer att importera fondkursen via London och lägger på USDEUR valutakonvertering i Google finance.

En annan ETF jag äger är den populära VGWE. Den är också noterad på Xetra i EUR. På Google finance finns dock bara en ticker för börsen i Amsterdam som heter VGWE:AMS. Den handlas i EUR på båda börserna och jag importerar den rakt av.

Ett annat sätt att få in fondkurser i kalkylarket är att skrapa dom från Morningstar men den metoden funkar dåligt för mig och ofta returneras N/A för någon av mina fonder och då förstörs hela arket för mig.

Det kanske märks att jag inte är någon stor databegåvning. Hur gör ni med era ETF-kurser? Ser ni några problem med att använda fel börs för att hämta kursen?

Är Fire-folkets väg till Himmelriket gratis?

Dörren till himmelriket öppnas endast för den som är av den rena evangeliska läran, sådan som den, uti den oförändrade Augsburgiska bekännelsen, samt Uppsala mötes beslut av år 1593, antagen och förklarad är. 

Medlemskap i Svenska kyrkan torde därför vara en förutsättning för den som vill tillbringa evigheten tillsammans med Kristus på Faderns högra sida.

För folk som arbetar innebär detta att man betalar en viss andel av sin lön i kyrkoavgift. Kyrkoavgiften beräknas på de inkomster som är föremål för kommunal beskattning och varierar beroende på vilken församling man tillhör. Riksgenomsnittet ligger för 2024 på 1,04 kronor per intjänad hundralapp. Den som är medlem i Svenska kyrkan den 1 november betalar kyrkoavgift hela det följande året.

Många Fire-personer har lämnat Svenska kyrkan för att spara några tusenlappar om året och har därmed dömt sig själva till evig pina i helvetet. Gud vill dock att även Fire-folk skall vara en del av den heliga, allmänneliga kyrkan och har därför bestämt att kapitalinkomster skall undantas vid beräkning av kyrkoavgiften. Detta innebär att äkta Fire-folk, dvs sådana som inte nedlåter sig till arbete ens i begränsad omfattning, kan vara en del av kyrkan helt utan ekonomisk kostnad. Gud har bestämt att särskilda villkor skall gälla för de som är så rika att de inte behöver arbeta. Vi tackar Gud för denna gåva.

Allergiker spolar ner sina pengar i toan även i år

Som barn var jag allergisk mot jordgubbar, men jag växte ifrån det. Idag är jag inte allergisk mot något annat än att slösa bort pengar.

Jag har förstått att det finns pollen i luften. Somliga medicinerar för att minska lidandet av sin pollenallergi, andra bär andningsskydd. Om man medicinerar kan det finnas pengar att hämta.

Jag är inte utbildad apotekare eller läkare men min kunskapsnivå är likvärdig. På tv rullar hela tiden reklam för en allergitablett som heter Clarityn. Innan man stoppar saker i munnen skall man först ta reda på vad den innehåller. Clarityn innehåller den aktiva substansen loratadin. En ask med 30 Clarityn-tabletter á 10 mg kostar i en fysisk Apoteks-butik 189 kr. 189 kr för något som får pollenallergin att försvinna är ett lågt pris att betala, tänker uppenbarligen många pollenallergiker.

För 189 kr får man loratadin i en snygg ask.

Den prismedvetne pollenallergikern gör en priskoll och upptäcker att en ask Clarityn bara kostar 159 kr om den inhandlas online. Wow, det är ju 30 kronor billigare än att köpa i butik, tänker allergikern innan han klickar hem sina tabletter.

Den allergiker som utöver att vara prismedveten även är läkemedelskunnig köper dock inga tabletter överhuvudtaget utan att först göra en webbsökning. Knappar man in loratadin i sökrutan ploppar produkten Loratadin Orifarm 10 mg upp. 13 kronor kostar en förpackning med 30 tabletter.

Allergikern ställs nu inför ett val. Antingen köpa 30 tabletter loratadin för 189/159 kr eller köpa 30 tabletter loratadin för 13 kr.

Vill man räkna lite blir det så många procent att man får ta fram kalkylatorn för att komma fram till att en ask Clarityn är 1354 procent dyrare på Apoteket än en ask Loratadin Orifarm.

Jag vet inte varför folk frivilligt betalar 189 kr för en medicin som kan fås för 13 kr. Jag nöjer mig med att konstatera att det finns pengar att spara även när det gäller inköp av läkemedel.

För 13 kr får man nöja sig med loratadin i en lite fulare ask.

Jag fick rätt som kallade Cinclus värdering ett stort jävla skämt

Idag är det många som får bita i kudden efter att ha köpt aktier i Cinclus Pharmas IPO utan att veta något om aktien. Kanske har de följt någon profil, kanske har de trott att alla IPOs är gratispengar, men oavsett anledning blir det kuddbitning som resultat.

Att förlora pengar i just den här IPOn var dock väldigt onödigt. Dagens industri avrådde. AFV gav en väldigt svag rekommendation som egentligen var en avrådan. Bråse tyckte att Cinclus var lika angenäm som en sur uppstötning. Jag kallade värderingen ett stort skämt. 

I skrivande stund är Cinclus aktie ner 13,7 procent och det tråkiga med det är inte att folk förlorar pengar utan att en sådan negativ utveckling riskerar att försvåra för andra, bättre, bolag att hitta in på börsen. De rådgivare och investmentbanker som hjälpte Cinclus in på börsen och fick bra betalt för det gjorde kanske inte en sån bra affär trots allt. Miljonerna de fick för att lotsa skräp in på börsen riskerar de att indirekt förlora igen på att det kan dröja innan de får chansen att hjälpa bättre bolag.

Plötsligt händer det: Russin

En av de senaste årens största skandaler i svensk dagligvaruhandel är prisutvecklingen på russin. Som barn åt jag alltid Sun-Maids amerikanska russin men det har jag inte råd med längre. Priset på dessa russin har stigit så kraftigt att Willys rentav sparkat ut halvkilosförpackningen ur sortimentet och numera bara erbjuder pappersförpackningen med 250 g russin från varumärket (utöver de hutlöst dyra små godisförpackningarna). 

Willys egna märke Garant kostar just nu 43,90 kr för 500 g, vilket är lite billigare än tidigare då man ibland fått ge närmare 50 kr för förpackningen. Det svenska märket Saltå kvarn erbjuder också halvkilosförpackning men till priset 49,90 kr är det nästan så man börjar gråta av att tvingas köpa dessa i och för sig goda russin. I valet mellan Saltå kvarn och Garant väljer jag dock hellre Saltå kvarn eftersom Garants russin ofta är små, torra och med kvisten kvar. 

Mot bakgrund av ockerpriserna ovan är det inte konstigt att jag länge spanat i hyllorna efter ett konkurrerande Eldorado-russin men nej, några sådana har jag inte hittat. Inte förrän idag. Idag hittade jag Eldorado-russin förpackade i 250 g plastpåse till priset 12,90 kr, vilket ger ett kilopris om 51,60 kr, att jämföra med 87,80 kr för Garant, 99,80 för Saltå kvarn och 111,60 kr för Sun-Maid. 

Jag sitter och smaskar i mig några av dessa Eldorado-russin i detta nu och är nöjd med smak och fuktighet samt avsaknad av kvistar. Det har gått flera månader sedan russin senast syntes till i mitt skafferi men med detta nya och acceptabla pris kan jag återigen unna mig lite russin till havregrynsgröten på morgonen. 

Numera överkomligt prissatt livskvalitet

Bör svenska företag som bara rapporterar på engelska straffas?

It-konsulten Aixia meddelade idag att man hädanefter enbart kommer att publicera sina rapporter på engelska. Jag hade aldrig hört talas om Aixia tidigare men jag har nu kontrollerat att det rör sig om ett svenskt företag med en svensk vd och en svensk ordförande. Aktien är noterad på Spotlight.

Jag har ingenting emot att svenska företag rapporterar på engelska, tyska, franska, esperanto eller vilket annat språk som helst så länge rapporterna också går att läsa på svenska. Vi lever nämligen i Sverige. I Sverige talar vi svenska (ja, det finns nationella minoritetsspråk men engelska är inte ett sådant). Det finns bara ett folk som tar ansvar för att vårda det svenska språket och det är svenskarna. Som svensk skall man fullt ut kunna leva i samhället och ta del av information, debatt, politik, ekonomi och tjänster på vårt språk, det svenska språket.

Språklagen anger det tydligt:

4 §   Svenska är huvudspråk i Sverige.

Nästa paragraf i språklagen förtydligar det ytterligare:

 5 §   Som huvudspråk är svenskan samhällets gemensamma språk, som alla som är bosatta i Sverige ska ha tillgång till och som ska kunna användas inom alla samhällsområden.

Aixias vd Mattias Bergkvist och dess ordförande Leif Nord anser tydligen inte att Aixia eller de själva är en del av det svenska samhället, eller så struntar de båda i såväl språklag som de svenskar som vill ta del av information på svenska.

Om någon enstaka investerare från utlandet skulle råka hitta fram till Aixia är det inte svårt att översätta rapporterna med till exempel Google translate. Men att svenskar i sitt eget land skall behöva översätta ett svenskt bolags rapporter från engelska till svenska är orimligt. 

Med dagens besked är Aixia oinvesterbart vad mig anbelangar. Jag vill inte vara aktieägare i ett svenskt bolag som struntar i det svenska språket. Dessutom känns det lite töntigt. Tror Aixias vd Mattias Bergkvist att han är tuffare när han bara kommunicerar på engelska? Nej Mattias, du är inte tuffare, bara töntigare. De svenska företag, och dess ledare, som väljer att ställa sig vid sidan av det svenska samhället bör definitivt straffas. Men de bör inte straffas av staten. De skall straffas genom att kunderna väljer en annan, mer seriös leverantör och genom att de anställda söker sig till en annan, mer seriös, arbetsgivare.

Jag AVSTÅR Cinclus Pharma för tillfället

Efter två bra börsintroduktioner för Karnell och Nordrest, där jag ansökte, fick tilldelning och sålde, verkar IPO-marknaden ha vaknat till liv ordentligt och nu rusar till och med stora biotäcka bolag mot börsen.

Cinclus Pharma utvecklar läkemedlet linaprazan mot magsyrarelaterade sjukdomar. Substansen togs ursprungligen fram av AstraZeneca men övergavs på grund av svåra biverkningar varpå utvecklingen övertogs av Cinclus Pharma, som nu påstår sig ha kommit till rätta med de svårigheter AstraZeneca hade.

Cinclus Pharma vill ta in 787 miljoner kronor för att genomföra en registreringsgrundande fas 3 studie och hoppas ha ett godkänt läkemedel på marknaden 2029. Värderingen före kapitaltillskottet hamnar på 1,1 miljarder kronor och börsvärdet hamnar således på strax under 2 miljarder kronor.

Linaprazan riktar in sig mot den patientgrupp som idag inte blir hjälpta av redan existerande läkemedel som t ex Losec. Takeda har nyligen fått ett läkemedel godkänt i USA och Japan för denna patientpopulation och har därför ett försprång på åtminstone 5 år.

Jag har ingen aning om huruvida Cinclus aktie kommer stiga över introduktionskursen på noteringsdagen men jag är väldigt säker på att man kommer kunna köpa den billigare någon gång de närmaste 5 åren. Att värdera ett preparat som dumpades av AstraZeneca på grund av biverkningsproblematik, som har minst 5 år till marknad, som inte har startat fas 3 och som kommer behöva ytterligare kapitaltillskott även om den kommande studien blir lyckad till två miljarder kr är naturligtvis ett stort jävla skämt.

Den som är intresserad av sjukdomsproblematik förknippad med magsyra och som inte blir hjälpta av läkemedelsbehandling kan istället titta på Implantica och dess produkt RefluxStop.