fredag 30 april 2010

Sensationellt klargörande från Kriminalvårdens forskningschef angående våldtäktsepidemin

I en ledarartikel i Borås Tidning utfrågas Martin Grann, psykolog och Kriminalvårdens forskningschef, om hur sexualbrottslingar skall behandlas.

Martin Grann: "Något som vi kan och måste bli bättre på handlar om språk och kultur. Vi har i många fall redan psykologer som talar andra språk, till exempel arabiska, men inte i tillräcklig utsträckning. Vi jobbar särskilt på att hitta psykologer med annan kulturell bakgrund. Det är viktigt, inte bara med språkkunskaper men även att förstå hur man tänker i andra kulturer. Särskilt eftersom en väldigt hög andel av sexualbrottslingarna inte har svenska som modersmål."

Martin Granns konstaterande att sexualbrottsligheten i dagens Sverige i stor utsträckning är ett importerat problem lär kosta honom jobbet, om han inte klarar sig undan genom att skylla på att han är felciterad.

Martin Grann nöjer sig inte med att konstatera att sexualbrottsligheten är ett importerat problem. Han insinuerar dessutom att det finns en kulturell förklaring till invandrarnas (arabernas) höga andel av sexualbrotten:

"Min uppfattning är att i den svenska diskursen är vi naivt sekulariserade. Inte minst när det gäller att förklara den här typen av mänskligt beteende. Det ska vara diagnoser och gärna förklaringar som handlar om hjärnan. När det handlar om grova brott så finns det starka mekanismer som gör att vi vill slå det ifrån oss, och få oss att känna att vi har förklaringar och kontroll, för det känns obehagligt att det kan finnas sådana brott i ett modernt samhälle.

Folk blir nästan förbannade om man säger att varken biologiska eller psykologiska modeller över hjärnan kan förklara vad människan är kapabel till."

Kriminalvårdens forskningschef avfärdar alltså biologin och psykologin som förklaringsmodell till sexualbrottsligheten. Då Martin Grann redan tidigare konstaterat att sexualbrottsligheten till mycket stor del kan härledas till invandrade svenskar återstår väl egentligen bara den kulturella förklaringsmodellen: Vår svenska våldtäktsepidemi är resultatet av en snedvriden syn på kvinnan och sexualiteten som har rötterna i främmande kulturer.

torsdag 29 april 2010

Cykeltrenden - går det att både njuta av och tjäna pengar på den?

Att cykla hem från jobbet i solsken, stanna vid tappen och köpa en glass, fortsätta över och förbi motorvägsköerna i maklig fart men ändå vara förvissad om att resan hem går fortare än med spårvagn är kanske gott nog. Cyklister som inte nöjer sig med upplevelsen, miljövänligheten och motionen har dock även möjlighet att köpa aktier i cykelproducenter och så att säga profitera på sitt nöje, men är det en god idé?

Många skickliga aktieplacerare har ofta god förmåga att identifiera trender i samhället och köpa aktier i företag som har förmågan att exploatera dessa trender. Ett bolag som Investor inriktar sig på investeringar i Hälsovårdssektorn eftersom man tror att denna del av den globala ekonomin kommer att växa snabbare än ekonomin i stort. Industrivärden motiverade sitt inhopp i AB Volvo med att man hade identifierat ett stort och kraftigt växande behov av transporter i takt med att ekonomin blir allt mer globaliserad. Bloggaren Cornucopia växlade över till oljeaktier sedan han fått insyn i begreppet Peak Oil och dragit slutsatsen att detta fenomen skulle leda till stadigt stigande oljepriser under lång tid.

Det råder inte något tvivel om att cyklandet blivit “inne” i Sverige på senare år. Fler och fler väljer att ställa bilen, åtminstone några dagar i veckan, och istället cykla till jobbet. Cykelpendlarna ses numera året runt, i regn såväl som i solsken. Cykelvägar anläggs i snabb takt, vilket gör det än mer attraktivt att cykla.

Sverige utgör dock bara en liten del av den globala cykelmarknaden. I ett traditionellt mycket cykeltätt land som Kina strävar människor efter att kunna ställa undan sin cykel för att istället köpa bil.

Cykeltrenden är inte stark bara i Sverige. Cykeln är på frammarsch i större delen av den industrialiserade världen. Att jättestaden Mexico City låter danska konsulter utforma ett cykelvägsnät är ingen isolerad företeelse. De problem bilismen orsakar i förvuxna jättestäder låter sig inte lösas med fler bilvägar. Fler och fler inser att satsningar på kollektivtrafik och cykeltrafik är hållbara lösningar.

Att kineser ställer undan sina cyklar och istället köper bil är olyckligt för kinesiska cykelproducenter men påverkar i mindre utsträckning de globala cykelproducenterna. Den typ av tekniskt mycket enkla cyklar som kineserna slänger undan i någon gränd kan inte riktigt jämföras med de dyrbara och tekniskt avancerade cyklar som den stilmedvetna västerlänningen köper. De ledande cykeltillverkarna tillverkar endast i mindre utsträckning sådana enkla cykelmodeller som eventuellt missgynnas av den ekonomiska utvecklingen i utvecklingsländerna. I ekonomiska termer är cykeltrenden i den utvecklade världen alltså viktigare än det, eventuellt, minskade cykelintresset i länder som Kina.

Det som talar för att cyklandet kommer fortsätta öka är:
*en ökad medvetenhet om den miljöförstöring som följer i bilismens spår,
*städer som inte längre klarar av att hantera en växande bilpark med köer och tidsförluster som följd,
*en allmän hälsotrend,
*ett sparsamt leverne,
*det faktum att Peak Oil kommer omöjliggöra bilism för merparten av folket någon gång i framtiden (om man nu tror på detta framstår cykelindustrin som ett klockrent case).

Aktiemarknaden svämmar inte direkt över av noterade cykelproducenter. Vår svenska cykelkung Salvatore Grimaldis företagsgrupp är dessvärre inte börsnoterad och detsamma kan sägas om det familjeägda cykelkomponentföretaget Shimano, vars växlar och bromsar sitter i ganska många cyklar världen över. Världens största cykelproducent Giant Manufacturing Co. handlas dock på börsen i Taipei, Taiwan. Där handlas också Merida Industry Co Ltd, världens näst största noterade cykelproducent. På senare år har aktiekursen i dessa båda företag korrelerat ganska väl med oljepriset och kan därför vara intressanta alternativ för den som tror på stigande oljepriser, om det nu inte räcker att tro på den allmänt starka cykeltrenden.

En nyanlagd cykelväg i Göteborg precis bredvid Ånäsvägen. Lägg märke till den helt tomma cykelbanan och jämför med den mer eller mindre stillastående trafiken ner mot Tingstadstunneln längst till vänster i bild.

söndag 25 april 2010

+1 mot inflationen

Som löntagare boende i hyresrätt är det ett nöje att i år kunna konstatera att hyreshöjningen i procent understiger lönehöjningen. När det gäller andra utgiftsområden kan nämnas att godispriserna har gått upp kraftigt, men sånt äter jag ju ändå inte längre, särskilt inte nu när lokala livsmedelshandlarn äntligen fräschat upp frukt- och gröntavdelningen. Jag sitter faktiskt och knaprar på en morot just i detta nu! Ät en du också.

tisdag 13 april 2010

Sparandeuppdatering

Vi skriver den 13 april i dagboken och jag kan redan konstatera att hela den här månadens planerade sparande på cirka 7 000-8 000 kr är uppkonsumerat. Några nya aktie- eller fondköp blir det därför svårt att få igenom i april. Kanske omplacerar jag lite för att ha något att blogga om. Slut på uppdatering.

(Vad jag köpte? Jag återkommer eventuellt till det lite senare.)

lördag 10 april 2010

Bonnier omdefinierar "öppen debatt"

"På DN.se gillar vi debatt – kärlek till det fria ordet är en förutsättning för att jobba på en plats där just det fria ordet är kärnan i verksamheten."

"På senare tid har vi märkt av ett tilltagande problem med rasistiska kommentarer."

"Därför är det viktigt för oss att ha ett öppet och levande kommentarsfält där läsare kan kommentera artiklar, utan att avslöja sin identitet om de så önskar."

"Oavsett vilket – vi agerar nu kraftfullt för att komma till rätta med problemet, just för att skydda den öppna debattmodell vi har på DN.se. Det betyder att vi stänger kommentarfunktionen helt på artiklar"


Björn Hedensjö, redaktionschef på Bonnierägda DN.se, förklarar hur han skyddar den öppna debatten genom att hindra folk att yttra sig.

måndag 5 april 2010

Vad är investeringsklockan?

Herr Dead tar upp investeringsklockan och skriver att han tror att klockan idag är 12.15. Han har förmodligen helt fel, folk brukar ju ha det (konsensusprognosen tycks ligga nånstans kring 10). Mer intressant är att Herr Dead redogör för sina säljindikatorer. När konjunkturbarometern överstiger 110 två månader i rad säljer han sina aktier och när 12 månaders glidande medelvärde bryts (fråga inte mig vad detta innebär, fråga Herr Dead) tänker han ta negativa positioner. Jag lägger till bloggen i listan ute till höger och ser fram emot tydliga säljsignaler i rubrikform när den tiden kommer.

Sparportföljens uppbyggnad

När årets första kvartal har avslutats kanske det kan vara intressant att titta närmare på sparportföljens uppbyggnad. Om inte annat är det intressant för mig att se den procentuella fördelningen för olika innehav.

Per den 31 mars uppgick sparandet alltså till 364 640 kr. Vi listar innehaven i storleksordning:

Räntesparande (i nuläget endast bankkonton) 26,1
Industrivärden C 12
Avanza Zero 7,9
Swedbank A + pref 6,4
Skagen Global 6,3
Investor B 5,7
Brummer MS 5,5
Kinnevik B 5,5
HSBC Gif Indian Equity 5,3
Skagen Kon-Tiki 4,9
Robur Ryssland 4,8
Robur Kina 3,3
JPM Global Natural Resources 3,1
Svolder B 1,8
Lundbergs 1,5

Kommentar: 15 olika innehav går ganska lätt att överblicka, kanske finns det utrymme för ytterligare några innan portföljen blir för spretig. Industrivärden är det största innehavet men utgör ändå bara 12 procent av portföljen. Jag är nöjd med att inga enskilda innehav tar allt för stor plats.

Fördelning per tillgångsslag:

Räntesparande: 26,1
Hedgefonder: 5,5
Aktier: 68,4

Kommentar: Fördelningen mellan aktie- och lågriskplaceringar är ungeför som jag vill ha den. Aktieandelen kan dock tillåtas öka ytterligare lite på något års sikt. Risknivån i lågriskavdelningen har i år ökat genom placeringar i hedgefonder vid sidan av rent räntesparande.

Förhållande aktier/aktiefonder: Fonderna utgör 52 procent av sparportföljens aktieandel. Det är ett ganska medvetet val att låta aktiefonderna och aktierna utgöra en ungefär lika stor andel (säger vi).

Andel (ren) exponering mot tillväxtmarknader: 18,3 procent fördelat på 4 rena tillväxtmarknadsfonder. Andelen är egentligen större om man beaktar att Skagen Global innehåller en inte oansenlig andel tillväxtmarknadsaktier. En aktie som Kinnevik har dessutom stor exponering mot tillväxtmarknader. Tillväxtmarknadernas andel av aktieportföljen uppgår till nästan 27 procent. Jag har för mig att tillväxtmarknaderna utgör ungefär en fjärdedel av världens samlade börsvärde vilket gör att jag inte är underinvesterad mot tillväxtmarknaderna.

Förhållandet mellan svenska och utländska placeringar:

40,8 procent är placerat i svenska aktier och aktiefonder. 27,7 procent är placerat i utländska aktiefonder.

Man kan jämföra portföljdispositioner i all evighet och det blir tröttsamt ganska fort. Jag tror ändå att det är viktigt att åtminstone ibland rada upp sina innehav för att titta på dem en stund. Någon kanske upptäcker att ett visst innehav har vuxit till en jätte i portföljen, en annan kanske upptäcker att exponering mot Latinamerika saknas helt och hållet.

söndag 4 april 2010

"Guam riskerar att kapsejsa" - amerikansk toppolitiker oroar sig för överbefolkning

Hank Johnson, medlem av USA:s representanthus, oroar sig för att Guam skall kapsejsa om ön överbefolkas. Han tycks tro att öar flyter på vattnet...

lördag 3 april 2010

Norton ut, Microsoft in

Norton är duktiga på att nästla sig in i folks hem genom att följa med nya datorer "gratis". Efter en tid skall dock en ny prenumeration tecknas och då framgår det hur fruktansvärt dyra Nortons säkerhetstjänster är. Folk är lata och rädda och orkar inte klicka med musen några gånger för att avinstallera Norton utan plockar hellre upp kreditkortet och betalar någon tusenlapp för ett års prenumeration på diverse säkerhetstjänster för sin fyratusenkronorsdator.

När jag köpte dator senast medföljde mycket riktigt Nortons programvara. Jag uppdaterade den dock inte efter friperioden, men avinstallerade den inte heller. Jag har kört utan uppdaterat skydd ganska länge nu och trots en hel del besök på diverse suspekta sidor ändå aldrig infekterats av några virus.

Numera använder jag dock Microsofts gratisprogram Security Essentials och det fungerar perfekt. Jag tror att många fortfarande har fördomar mot Microsoft när det gäller säkerhet och därför aldrig skulle vilja använda antivirusprogram från Microsoft. Min erfarenhet är dock att Microsofts produkter inte alls är särskilt osäkra. Jag har surfat oskyddat i nästan ett år med Explorer i Vista och inte smittats av ett enda virus eller spionprogram. Det tycker jag är bra. Än så länge har jag också bara positiva omdömen att fälla om Microsoft Security Essentials.

fredag 2 april 2010

Deklaration, Adsense

Jag har vissa, ganska måttliga, inkomster från Google Adsense. Förra året deklarerade jag 2008 års Adsenseinkomster och fick då skatta bort 99,7 procent av inkomsten.

I år såg det lite bättre ut när jag fyllde i 2009 års inkomster från Adsense. Skattebördan ökade med en summa som motsvarade 30 procent av inkomsten.

När jag kollade in rubriken 3. Allmänna avdrag i inkomstdeklarationen upptäckte jag följande information från Skatteverket: Negativ avstämning av egenavgifter i tjänst från föregående år finns med x kr. Beloppet kan dras av i rutan för tillfälligt arbete, dubbel bosättning och hemresor (ruta 09)

Tydligen är egenavgifter avdragsgilla.

Jag vet inte hur beskattningen av Adsense fungerar, det handlar om små belopp och mitt intresse att göra "rätt" för mig är mindre än att göra rätt. Jag väljer ändå att ta upp inkomsterna för beskattning och jag placerar dem under Hobbyverksamhet. Om Skatteverket skriver att de egenavgifter jag betalade förra året är avdragsgilla i rutan för tillfälligt arbete, dubbel bosättning och hemresor så drar jag av beloppet där. Jag förstår inte hur det hänger ihop och bryr mig inte heller. Skatt dras i alla fall på inkomsten. Förra året motsvarade skatten i princip hela inkomsten, i år motsvarar den ungefär 30 procent och från denna summa kan jag dra av 25 procent av föregående års inbetalda egenavgifter. Hur det blir nästa år får vi se då. Lägger man ihop skattebördan av Adsenseinkomsterna vid denna och föregående års deklaration hamnar man på en nivå som känns mer rimlig än 100 respektive 30 procent. Det känns bra.