Tiggerientreprenör?

Är du arbetslös? Känner du att pengarna inte riktigt räcker till för att du skall kunna leva det liv du vill? Skulle du vilja tjäna en extra slant för att förgylla tillvaron?

Om svaret på någon av ovanstående frågor är Ja kan en karriär som tiggerientreprenör vara något för dig.

Tiggeri är den nya framtidsbranschen. Sverige har tidigare inte haft något tiggeri att tala om men det kan Du ändra på. Även om tiggerientreprenörer lite smått har börjat exploatera de svenska storstäderna är marknaden långt ifrån mättad. Du har fortfarande chansen att få en rejäl del av den stora tiggerikakan. Möjligheterna är enorma!

Nu frågar du dig säkert om det är så bra som det låter. Kan man verkligen tjäna pengar på tiggeri? Svaret är utan tvekan Ja.

Jag insåg tidigt den ekonomiska potentialen i tiggeriverksamhet och har därför genomfört en liten förstudie.

Det finns i huvudsak tre sorters tiggeri:

1. Klassiskt tiggeri. Du sitter eller står på gatan med en kopp eller mössa i vilken dina kunder skall betala dig. Eventuellt kompletterar du med en skylt som beskriver vad du skall ha pengarna till, exempelvis för att bekosta en operation eller ny bil. En klassisk tiggare kan även vandra omkring på gatorna och mera direkt kontakta sina kunder.

2. Musiktiggeri. Köp eller införskaffa på annat sätt ett instrument. Placera dig på en vältrafikerad gata och börja spela. Du behöver inte spela bra. Det är tvärtom en fördel att spela riktigt illa eftersom du då framstår som extra behövande i dina kunders ögon.

3. Kollektivtrafiktiggeri. Fördelen med kollektivtrafiktiggeri är att dina kunder inte kommer undan dig. De sitter på sina säten i den stängda spår- eller tunnelbanevagnen och kan helt enkelt inte undvika dig och dina kamrater. Du har gott om tid att bearbeta varje kund, antingen genom att helt enkelt räcka fram en tom kopp eller mössa, fråga efter pengar eller visa en skylt som berättar vad du skall köpa för de pengar dina kunder ger dig.

Min förstudie har visat att en genomsnittlig kund betalar tiggerientreprenören mellan 5 och 20 kronor per tillfälle. Det är vanligare med mynt än med sedlar men mycket ovanligt med endast några enstaka kronor. Min bedömning är att en genomsnittlig transaktion uppgår till cirka 7 kronor för klassiskt tiggeri och 8 kronor för musik- och kollektivtrafiktiggeri.

Lönsamheten varierar mellan de olika formerna av tiggeri. Det klassiska tiggeriet är mindre lönsamt än musik- och kollektivtrafiktiggeriet. Det klassiska tiggeriet har dock fördelen att det kräver en mindre arbetsinsats i och med att tiggerientreprenören slipper att röra på sig.

Inkomstkalkyler

Klassiskt tiggeri

En klassisk tiggerientreprenör får ungefär en kund var sjätte minut, dagtid mellan 10 och 19 i tätortscentra. Totalt alltså 10 kunder per timme. Timlönen uppgår därmed till 70 kr. Allt skattat och klart. Tiggerientreprenörer jobbar oftast 7 dagar i veckan och som regel även mer än åtta timmar per dag. Låt oss skaffa en liten säkerhetsmarginal i beräkningen och istället anta att de endast arbetar 9 timmar per dag (rast behövs kanske inte om man ändå bara sitter still) 6 dagar i veckan. Månadslönen blir då 7x10x9x6x4 = 15 120 kr. Skattat och klart.

Musiktiggeri

En musiktiggerientreprenör får enligt min lilla förstudie dels en högre genomsnittlig ersättning men även fler ersättningar per timme. Jag beräknar att musiktiggerientreprenören i genomsnitt attraherar 12 kunder per timme. Månadslönen blir därmed 8x12x9x6x4= 20 736 kr. Skattat och klart.

Kollektivtrafiktiggeri

Kollektivtrafiktiggerientreprenören är tiggerientreprenörernas främsta företagare men de behöver även jobba hårdast i och med att de ständigt rör sig i spårvagnar och mellan hållplatser. Eftersom jag själv vintertid är en flitig kollektivtrafikanvändare har jag mycket ingående kunnat studera kollektivtrafiktiggerientreprenörerna i arbete. En kollektivtrafiktiggerientreprenör lyckas attrahera i genomsnitt 2,5 kunder per spårvagn. Om kollektivtrafiktiggerientreprenörer rör sig kring knutpunkter behöver entreprenören inte vänta längre än max tre minuter på varje ny spårvagn. En resa mellan hållplatser som ligger i anslutning till knutpunkter tar ungefär cirka 2,5-3 minuter, låt oss säga tre minuter jämnt. En kollektivtrafiktiggerientreprenör kan därmed attrahera inte mindre än 10x2,5 kunder i timmen. Med ett genomsnittligt transaktionsbelopp på 8 kr kan kollektivtrafikentreprenören därmed komma upp i en timlön på 200 kr! Månadslönen blir 8x25x9x6x4= 43 200 kr. Skattat och klart.

Det säger sig självt att om okvalificerad arbetskraft kan komma upp i nettolöner på mellan 15 och 43 tusen kronor kommer det att bli konkurrens om attraktiva områden. Det är därför fullt naturligt att tiggerientreprenörerna organiserar sig i skrån som kan dela upp städerna i zoner och gemensamt mota bort konkurrenter. Entreprenörerna måste därför betala en del av sina inkomster till skråledare som sköter logistik, ordning och konkurrensfrågor. Detta måste även du räkna med om du vill ge dig in i tiggeribranschen. Driftiga tiggerientreprenörer siktar lämpligen på att själva bli skråledare.

Målgruppsanalys

Tiggerientreprenörens bästa kunder är, i fallande ordning:

1. Kvinnor mellan 15 och 28 år av alla etniciteter.
2. Svenska kvinnor mellan 30 och 55 år anställda i mjuka yrken som skola, socialtjänst eller kultursektorn.
3. Invandrarmän mellan 20 och 40 år.

Kollektivtrafiktiggerientreprenörer skall framförallt bearbeta kategori 1 eftersom dessa kunder nästan alltid kommer att betala om du bara står framför dem tillräckligt länge. Kategori två föredrar ofta att själva uppsöka sina leverantörer och köper därför sina tjänster främst av klassiska tiggerientreprenörer och musiktiggerientreprenörer eftersom de känner sig godast om de av egen fri vilja skänker pengar. Kundkategori tre är de klassiska tiggerientreprenörernas främsta kunder. Din tiggeriverksamhet blir lönsammare om du känner din målgrupp!

När vi har kommit så här långt hoppas jag att du vet om tiggerientreprenör är ett yrke för dig. Jag kan erbjuda dig den uppbackning som krävs för att klara konkurrensen med andra entreprenörer. Det är tufft ute på gatorna och mot en fast procentsats av inkomsterna erbjuder jag dig ett eget område som du själv kan exploatera utan konkurrens från andra entreprenörer och utan att behöva frukta att andra organisationer tar över ditt område. Tillsammans kan vi uträtta stordåd i den växande tiggeribranschen.

Jag erbjuder följande:

• Du får ditt eget område i en svensk kommuns centrala delar.
• Jag förser dig med rekvisita och en trovärdig bakgrundshistoria.
• En personligt utformad målgruppsanalys hjälper dig att maximera kundtillströmningen.

För detta betalar du endast 50 procent av nettointäkterna. Kom ihåg att du själv bestämmer hur länge du arbetar. Veckan har sju dagar och åtminstone 12 timmar av dygnet är exploaterbara.

För en mindre fast avgift om 1 500 kr per vecka erbjuder jag dig även kost och logi samt transporter till ditt produktionsområde.

Hör av dig till sparsamtleverne@hotmail.com om du är intresserad av att tjäna pengar som tiggerientreprenör. Det finns gott om godtroget folk där ute och det är dessa vi skall tjäna pengar på!

All Over the Shop väckte mina butiksdrömmar till liv

Jag har från tid till annan fantiserat lite i smyg om hur det skulle vara att förestå sin egen lilla butik. En trevlig och lagom stor affär där jag säljer sådant jag trivs med, exempelvis böcker, eget konsthantverk och choklad. Helst skall jag inte behöva arbeta särskilt mycket. Butiken skall sköta sig själv och jag skall endast behöva närvara, kanske rätta till något i hyllorna om så behövs. Marginalerna skall vara skyhöga och jag skall kunna säga nej till kunder jag inte vill ha i butiken.

Butiksdrömmarna väcktes till liv idag när jag såg TV8:s nya program All Over the Shop. Programkonceptet går ut på att en duktig säljare hjälper butiker med dålig lönsamhet att attrahera kunder och öka försäljningen. Lite grann som Ramsay's Kitchen Nightmares men med en snällare programledare och butiker istället för restauranger.

Det verkade så mysigt att ha en liten butik att rå om. Butikerna i programmet ruinerade visserligen ägarnas ekonomi och styrde deras liv helt och hållet men så skall det inte gå när jag skaffar butik.

Barn som säljer Majblommor

När jag idag skulle handla på väg hem från jobbet blev jag attackerad av ett gäng småbarn. De blockerade min väg in i butiken, bland annat med hjälp av en cykel, och skrek i mun på varandra "Skall du ha Majblommor?", "Hallå, jag säljer Majblommor!". Jag lyckades dock slinka in i butiken utan att bruka alltför mycket våld mot de små odjuren.

När jag hade handlat färdigt och försökte lämna butiken stod dom kvar där utanför, precis som om de väntade på mig. "Hallå, jag säljer faktiskt Majblommor!", "Gå inte då för fan!" och "Köp många nu!" var budskapen som mötte mig.

Om vi bortser från hur ouppfostrade de små liven var visar dagens händelse också hur usla affärsmän våra barn är. Ingen vill köpa något överhuvudtaget av ouppfostrade barn, inbillar jag mig.

Jag skall köpa Majblommor i massor av det första barn jag ser som står och ler någonstans och försynt frågar om det får lov att vara en Majblomma till förmån för utsatta barn och ungdomar. Svårare än så är det inte.

För några år sedan efterlyste jag i ett inlägg lite entreprenörsanda hos Sveriges barn. Dagens händelse ändrar inte på detta. Majblommor säljer man nämligen inte på grund av profiten utan för att hjälpa de behövande.

Dåliga föräldrar som inte kan uppfostra sina barn kan med fördel låta barnen börja läsa denna blogg. Jag lovar att göra ett bättre jobb. Jag vet precis hur man gör.

Hopplöse Holstein!

Ännu ett av Johan Staël von Holsteins bolag har visat sig vara ett stort svart förlusthål. Denna gång är det nättidningen Sourze som kommer att göra fordringsägarna missnöjda. Bolaget som skulle bli större än Aftonbladet visade sig bli ännu ett fiasko för den självutropade entreprenörsgurun Holstein.

Så sent som i januari i år gick ett annat Holsteinbolag, Reality Club, i konkurs. Ingen som var med på den tiden kan väl heller glömma det största fiaskot av dem alla, nämligen Icon Medialab. Detta bolag skulle erövra världen, enligt Holstein, men det var först åtskilliga år efter att Johan Staël von Holstein själv försvunnit från bolaget som det överhuvudtaget kunde uppvisa en blygsam vinst. Idag existerar inte längre något svenskt bolag med det namnet.

Johan Staël von Holstein har av regeringen utsetts till styrelsemedlem i Statens Kulturråd. Där bedriver han linjen att kulturen måste bli lönsam. Ett märkligt uttalande från en man som inte ens lyckas få sina egna företag att bli lönsamma.

Johan Staël von Holstein har på något sätt lyckats skapa en bild av sig själv som "superentreprenör". Denna bild stämmer naturligtvis inte överens med verkligheten. Det enda han är bra på är att starta företag, men den viktiga biten - att föra företaget fram till en stabil vinstnivå - har han visat sig vara riktigt dålig på.

Jag hyser betydligt större beundran för en liten småföretagare i Småland som gnetar på med sitt oglamourösa verkstadsföretag, som vänder på varje krona och sakta men säkert får sitt företag att växa. Denna typ av företagare är betydligt viktigare för Sverige än Holstein någonsin har varit. Johan Staël von Holsteins sätt att bedriva företagande kan bäst beskrivas med hjälp av talesättet "mycket snack och lite verkstad".