När jag häromdagen besökte optikern för att köpa ett par nya glasögon började jag fundera på varför just vi synhandikappade tvingas bära vår börda helt på egen hand, utan statligt stöd. Staten (samt kommuner och landsting) subventionerar sjukvård, tandvård, diverse hjälpmedel, hörapparater, rullstolar och gud vet vet vad, men glasögon och linser är undantagna.
När jag för någon tid sedan besökte tandläkaren subventionerade Försäkringskassan mig med 150 kr. Jag skulle dock klara mig betydligt sämre ute i samhället utan glasögon än jag skulle göra utan tandvård. Jag skulle inte kunna sköta ens det enklaste jobb och jag skulle förmodligen bli överkörd ganska omgående.
Staten subventionerar låntagare, föräldrar, sjuka, rörelsehandikappade, psykiskt handikappade, idrottare, hörselskadade, religiösa och sexuellt aktiva men de stackars svenskar som behöver lite glasögon eller linser får minsann betala hela räkningen själv.
Nej, jag vill egentligen inte att staten skall börja subventionera även glasögon och linser. Jag konstaterar bara att staten lika gärna skulle kunna göra det nu när den ändå håller på och subventionerar allt annat.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar