Filip Weintraubs nya fond Labrusca Global

Nu vet vi varför Filip Weintraub lämnade Skagen Fonder. Han har startat ett nytt fondbolag - Labrusca Family Office - där han skall förvalta fonden Labrusca Global. Fonden skall vara fokuserad och endast innehålla 30-40 aktier men skall även kunna använda sig av derivat, blankning och obligationer.

Det som talar för fonden är kanske framförallt att Filip Weintraub placerar sin egen förmögenhet i fonden, att han har en mycket lång placeringshorisont och att placeringsfilosofin liknar den som så framgångsrikt användes när Weintraub förvaltade Skagen Global.

Det som talar emot fonden är att den är dyr, mycket dyr. Förvaltningsavgiften uppgår till 1,5 procent men dessutom tas en prestationsbaserad avgift på 20 procent av avkastningen som överstiger euribor ut, med ett treårigt High watermark. Valet av euribor känns lite märkligt. Varför skall en global aktiefond jämföras med riskfri ränta snarare än ett globalt aktieindex?

Det intressanta för en fondsparare är dock inte hur mycket avgifter man betalar utan hur stor avkastning man får efter att avgifterna är dragna. Jag betalar gärna mycket pengar till Filip Weintraub om hans fond ger mig god avkastning!

Det är mycket möjligt att jag ger Filip Weintraub och hans fond Labrusca Global en chans. I nuläget äger jag endast en globalfond och det är Skagen Global. Om jag bestämmer mig för att köpa Labrusca kommer jag att föra över en del kapital från Skagen Global till denna fond.

Miljöpartiets blivande(?) språkrör roar sig

Med anledning av att politikerbroilern Gustav Fridolin idag valdes in i Miljöpartiets partistyrelse och allmänt tippas efterträda Peter Eriksson som språkrör kan det vara på sin plats att återigen länka nedanstående bild. Gustav Fridolin befinner sig på något slags fylleorgie på Hultsfredsfestivalen. Notera Palestinasjalen. Byxorna är neddragna och någons hand befinner sig i Gustavs skrev. Snart i en regering nära dig?

Flytt avslutad

Alla aktieinnehav finns numera i kapitalförsäkringen. Flyttkarusellen är därmed avslutad. Det finns flera orsaker till varför jag samlar aktieinnehaven i kapitalförsäkringen; jag slipper fundera över skattekonsekvenser vid affärer och courtaget är lägre. Sammantaget ger detta att motståndet blir mindre när det gäller att genomföra nödvändiga förändringar bland innehaven. Flytten har inte föranletts av några övervägningar kring huruvida kapitalförsäkringen som sådan är mer eller mindre gynnsam jämfört med en vanlig depå. Kvar hos Swedbank finns, utöver buffert- och transaktionskonton, fortfarande cirka 50 000 kr i fonder.

Göran Johanssons avskedspresent till Göteborgarna

Så fick han sitt hjul till slut, Göran Johansson. Det omdebatterade "stadshjulet" är på plats och monterat. En sista avskedsgåva till Göteborgarna, för Göran är inte längre kommunstyrelsens ordförande.

Det känns helt rätt att hjulet har placerats i anslutning till det operahus Göran Johansson mer eller mindre på egen hand beslutade skulle byggas. Göran Johansson är driftig och vet hur han skall få saker att hända. Tyvärr saknar han smak och det som kunde ha blivit ett operahus som satte Göteborg på kartan blev istället något slags hamnmagasin. Stadshjulet blev förhoppningsvis Göran Johanssons sista insats för stadens förfulning.

Ursäkt

En läsare har påpekat att denna bloggs användning av begreppet "profeten Muhammed" är djupt kränkande för kristna. Läsaren påpekar att en upphöjelse av Muhammed till profet är samma sak som att förneka Jesus som Messias, dvs ren hädelse enligt kristen tro.

Jag har tidigare inte tänkt på hur kränkande det kan vara för mina kristna läsare att ständigt få läsa om "profeten Muhammed", "pedofilprofeten" etc och kommer därför fortsättningsvis att referera till Muhammed som "muslimernas profet" om det anses nödvändigt att överhuvudtaget använda ordet "profet" i texten. Jag ber hemskt mycket om ursäkt och lovar att göra bot och bättring.

Med anledning av ovanstående vill jag även be alla muslimer som läser detta att endast använda begreppet "profeten Muhammed" inom hemmets fyra väggar så att ni inte, medvetet eller av misstag, råkar kränka landets kristna befolkning när ni är ute och protesterar mot kränkande behandling av Muhammed, muslimernas profet.

Vad har dessa människor i Sverige att göra?

Konstnären och yttrandefrihetskämpen Lars Vilks attackerades som bekant av en medeltidspöbel under en föreläsning i Uppsala häromdagen. När jag ser på filmerna av det som hände frågar jag mig varför människor som de i pöbeln överhuvudtaget befinner sig i Sverige? Varför tillåter vi dem att vistas här?

Film som visar angreppet:



Film som visar händelseförloppet uppifrån läktaren:



"Allah Akbar"-skränande pöbel utanför salen:



Det var inte bara Lars Vilks som angreps i föreläsningssalen. En åskådare blev bespottad och misshandlad av den religiösa pöbeln sedan han uppmanat till besinning (slutet av film två visar detta händelseförlopp mer i detalj):



Personerna som misshandlade den modige unge mannen, som flera gånger ju faktiskt bokstavligen vänder andra kinden till, erkänner sina brott på Facebook, klicka för förstoring (bild ursprungligen postad på Flashback):

På Facebook startades för övrigt även gruppen "Mörda horungen (Lars Vilks)!!!" av en viss Lottovinst vid namn Hussein Ali Khan:




Alla medlemmar av den aktuella Facebookgruppen bör rimligen hämtas in av Farbror Blå för förhör. De personer som spottar på och misshandlar åskådaren (både filmbevis och erkännande finns på nätet) bör, om polisen sköter sitt jobb (vilket inte är säkert) redan sitta inlåsta.

Det går bra att köpa men inte att sälja!

Följande meddelande möter mig i Swedbanks Internetbank:

"Fondandelar i Rysslandsfonden kan köpas som vanligt, dock kan inte inlösenuppdrag verkställas för närvarande. Dessa kommer verkställas så snart det är möjligt.
Detta beslut har tagits i enlighet med rådande regelverk, såväl lagstiftning som fondbestämmelser. Skälet är situationen på den ryska marknaden med kraftigt försämrad likviditet för många värdepapper samt de idag stora utflödena i fonden."

Swedbank meddelar alltså att det går bra att köpa andelar i Rysslandsfonden. Det går också bra att lägga en säljorder men Swedbank bestämmer själva vilken dag och till vilken kurs denna säljorder skall verkställas. Det låter ju, hmm, intressant...

Det verkar som om den stora massan av svenska småsparare fick lite panik i helgen efter förra veckans ras och tryckte på säljknappar mest hela tiden, men att en stor fond som Robur Ryssland inte kan hantera ett stort utflöde av pengar kom som en överraskning för mig. Moskvabörsen är tydligen mycket mindre än jag har föreställt mig.

Liten omstuvning

Jag har bestämt mig för att samla alla aktier i kapitalförsäkringen och har därför under morgonen sålt och återköpt de flesta innehaven. Med hjälp av mina goda tradingkunskaper lyckades jag återköpa innehaven för mindre än vad jag sålde dem för och kunde därmed i någon mån kompensera för dubbla courtage. Jag passade samtidigt på att öka i Swedbank med 35 aktier men äger nu endast Swedbank A och inte längre några preferensaktier.

Mer om varför i ett senare inlägg.

Drevet går...mot varghataren

Ni såg kanske Dokument Inifrån om en grupp grovt kriminella svenskar som bestämt sig för att utrota vargen ur den svenska faunan?

De kriminella varghatare som medverkade i programmet omfattas naturligtvis av källskydd och journalisten lär inte röja deras namn. Problemet för de kriminella varghatarna är dock att även om ansikten och röster förvrängdes i programmet kan uppmärksamma tittare ändå samla ledtrådar om varghatarnas identiteter på hög när de gång på gång tittar på programmet och lägger märke till varje liten detalj.

På Internet pågår nu en frenetisk jakt på de personer som medverkade i programmet och kanske då främst på den så kallade samordnaren, som eventuellt också redan är identifierad. Även vapenexperten kan ha skäl att känna sig orolig. Förhoppningsvis sitter en hel del kriminella varghatare ute i sina stugor och är rejält uppskrämda just nu. Drevet går och den här gången är det inte vargen som är utsatt...

Antalet vargar i Sverige

Personliga assistenter

Politik handlar i stor utsträckning om att fördela knappa resurser. Alla har vi väl våra favoritområden som vi gärna tilldelar ökade anslag. På samma sätt finns det områden vi inte värnar lika mycket om. Bloggkollegan Ekonomiskt oberoende innan 30 vill till exempel dra ner på biståndet. Jag satsar gärna lite mindre pengar på partistöd, presstöd och stöd till religiösa samfund, bara för att nämna några områden.

Nästan alla utgiftsposter i den omfattande statsbudgeten kan diskuteras och diskuteras dessutom ofta flitigt. Somliga vill höja försvarsanslagen, andra vill minska barnbidragen. Eftersom resurserna är knappa gäller det som regel att minska anslagen till ett område för att kunna öka anslagen inom ett annat.

Det finns dock ett kapitel i statsbudgeten som aldrig ifrågasätts. Jag tänker på Assistansersättningen som 2014 beräknas sluka 30 miljarder kronor. Utslaget på de endast 17 000 brukarna blir det alltså nästan 2 miljoner kronor per assistansberättigad.

Låt mig först klargöra att jag inte är motståndare till systemet med personliga assistenter rent principiellt. Jag är beredd att avdela omfattande resurser för att göra livet bättre för handikappade. Jag är dock inte beredd att avdela hur stora resurser som helst och jag är definitivt inte beredd att acceptera ett system som sväller över alla gränser utan att någon ifrågasätter kostnaderna.

30 miljarder är ingen anmärkningsvärd kostnad. Försvar och samhällets krisberedskap kostar i en jämförelse ungefär 46 miljarder. Rättsväsendet går lös på 36 miljarder kronor. Universiteten och högskolorna kostar 38 miljarder, studiestödet 24 miljarder. Det anmärkningsvärda är att dessa 30 miljarder går till en liten grupp om endast 17 000 brukare!

"Nu är du bara småsint Gustav! Klart de handikappade skall ha sina assistenter!" Låt mig problematisera frågan. Om du har turen att bli handikappad innan du fyller 65 år får du din assistansersättning även som pensionär. Om du blir handikappad efter 65 år fyllda återstår ett liv i det vanliga vårdsystemet, dvs på ålderdomshem, sjukhem och sjukhus. De äldre har inte rätt till personliga assistenter för att kunna fortsätta leva ett värdigt liv efter en olycka. Endast personer under 65 år har det. Är det självklart att satsa 30 miljarder kronor på 17 000 brukare under 65 år eller kan det vara aktuellt att minska summan 30 miljarder till 25 miljarder och istället satsa 5 extra miljarder inom äldrevården? Det handlar alltså i slutändan om vanlig hederlig svensk fördelningspolitik. Vilka grupper skall gynnas?

När reformen om personliga assistenter till handikappade infördes 1994 beräknades kostnaden till 1 miljard kr och omfattningen till 6 000 personer. År 2000 var kostnaden 7 miljarder kr och år 2005 14 miljarder kronor. 2014 beräknas kostnaden bli 30 miljarder kronor. Det är inte helt orimligt att kostnaden inom 10-20 år ligger på 50-60 miljarder kronor om man beaktar den hittillsvarande ökningstakten.

Jag tror att vi har att göra med en lagstiftning som i sig själv är kostnadsdrivande. Det är mindre troligt att de handikappade på bara några år har ökat kraftigt eller att det tidigare fanns ett stort och osynligt behov. Att bidragssystem leder till att bidragstagarna försöker maximera det egna uttaget är inte konstigt.

Är det självklart att att var och en har rätt att passas upp i hemmet 24 timmar per dygn? Är det inte mer rimligt att personer som inte kan ta hand om sig själva istället får bo på speciella boenden? Jag förstår mycket väl att det är trevligt att bo kvar i sin egen lägenhet även efter att man har blivit helt förlamad. Frågan är om det är rimligt ur ett fördelningspolitiskt perspektiv. Ett stort antal assistenter skulle kunna sparas in genom att låta 10 brukare som idag bor i egna lägenheter spridda över en stad istället bo i egna lägenheter i ett och samma hus. En assistent skulle då kanske kunna ha sömnjour för två eller tre brukare samtidigt istället för som idag endast en enstaka.

Uppenbarligen är det så att personer som idag har rätt till personliga assistenter inte hade det för 5, 10 eller 15 år sedan. Var Sverige på den tiden ett inhumant samhälle?

Låt mig avslutningsvis säga att jag vill att handikappade skall ha ett bra liv. Jag anser dock inte att systemet med personliga assistenter nödvändigtvis är det enda systemet som kan åstadkomma ett värdigt liv för handikappade. Många personer får rimligtvis ett lika bra liv på ett gruppboende där brukarna kan dela på personalen snarare än att varje brukare skall ha en egen personalstab. Politik handlar i stor utsträckning om att fördela knappa resurser. Politikerna måste visa att nyttan av systemet med personliga assistenter överstiger den nytta resurserna kan ge inom alternativa användningsområden, exempelvis ökade satsningar på sjukvård eller äldreomsorg.