Byte av a-kassa

Jag har inlett det nya året med att byta a-kassa och sparar därmed ett par hundralappar varje månad. Det finns stora pengar att spara på att vara medlem i rätt a-kassa. Det skiljer nämligen mer än 4 000 kr per år i avgift mellan de dyraste och billigaste a-kassorna. Att arbetslösheten bland respektive a-kassas medlemmar har betydelse för avgiftens storlek resulterar i att låglöneyrken har högst avgift och höglöneyrken lägst avgift.

Många svenskar har flera olika a-kassor att välja mellan. Den som har en akademisk examen kan alltid välja att vara med i AEA och betalar då endast 90 kr per månad i avgift. Många akademiker är säkerligen medlemmar i t ex Unionens eller Journalisternas a-kassa och skulle enkelt kunna spara en slant varje månad på att byta a-kassa. Jag gissar att det även finns en hel del musiker med högskolexamen som betalar 415 kr per månad för medlemskap i Musikernas a-kassa men som istället skulle kunna vara medlemmar i AEA och därmed spara drygt 300 kr per månad.

Problemet med att folk söker sig från dyra a-kassor som Musikernas till billiga som AEA är att den billigare a-kassan då får medlemmar som är mer benägna att vara arbetslösa, och om arbetslösheten bland en a-kassas medlemmar stiger ja då stiger även avgiften. Medlemmar i AEA gör därmed bäst i att inte informera akademiker med benägenhet för arbetslöshet, och som för närvarande är medlemmar i en annan a-kassa, om att det finns alternativ.

Tabellkälla: LO-tidningen

Arbetskrav för socialbidrag

Politikerna i Landskrona har beslutat att alla som får socialbidrag måste arbeta som praktikanter. Det är ett utmärkt initiativ. Jag har länge varit av uppfattningen att alla socialbidrag måste kopplas till en motprestation, antingen i form av arbete, utbildning eller återbetalningslöfte.

Huvudfokus för socialbidragstagaren bör vara att få en inkomst från arbete istället för att vara beroende av bidrag. Kommunen skall vara socialbidragstagaren behjälplig i strävan att erhålla ett jobb. I Göteborg ställer olika stadsdelar olika krav på socialbidragstagaren när det gäller hur många jobb som måste sökas varje månad - kraven varierar mellan ett sökt jobb per dag till endast 10 per månad. Min personliga uppfattning är att en person som har hela dagen till sitt förfogande bör klara av att söka mer än ett jobb om dan.

Jobbsökeri tar naturligtvis en hel del tid i anspråk om det sköts på rätt sätt. Jag vill därför inte tvinga socialbidragstagarna att arbeta 40 timmar i veckan för att vara berättigade till stöd, men 20 timmar verkar rimligt. Eventuellt kan socialbidragstagarna få jobba i 20 timmar och sedan ha närvaroplikt på en arbetssökarverkstad resterande 20 timmar.

Det är inte av illvilja jag ställer dessa krav på socialbidragstagare. Den som går hemma hela dagarna blir passiviserad och det gynnar inte möjligheten att återinträda på arbetsmarknaden. På Flashback skriver någon: Det är till och med bättre att gräva hål och fylla igen dom än att inte göra någonting. Varför kanske ni undrar? För man blir lat av att inte göra någonting. Hårt arbete har byggt upp denna stat och för att bihålla en hög levnadsstandard så måste vi fortsätta att jobba hårt. Vem skall betala bidragen när ingen arbetar? Så sant som det är sagt.

Det finns även rena rättviseskäl bakom mitt krav på arbetsplikt för socialbidragstagare. Redan idag omfattas ungdomar med arbetslöshetsersättning nämligen av praktikplikt. Efter en tids arbetslöshet beordas arbetslösa ungdomar ut på gratis praktikarbete och det är naturligtvis stötande att inte ställa samma krav på socialbidragstagare.

A-kasseavgiften chockhöjs (och sänks sedan)

Ett brev informerade mig idag om att min avgift till A-kassan kommer att höjas rejält. Det är den höga arbetslösheten som tvingar fram höjningen. Om alla arbetslösa medlemmar i min A-kassa skaffade jobb, alternativt bytte till en annan A-kassa, skulle avgiften istället kunna sänkas. Det vore bättre för min privatekonomi.

A-kasseavgiften kommer att sänkas med 50 kr för alla den 1 juli. För de flesta gäller alltså att de får en höjning av avgiften från och med 1 maj och en sänkning med 50 kr i juli. Trots denna sänkning kommer nog de allra flesta ändå att betala betydligt mer i A-kasseavgift i år än de har gjort de senaste åren.

Till Er som eventuellt är missnöjda vill jag slutligen säga: Var inte missnöjda! Regeringen har genom kraftiga skattesänkningar på arbete kompenserat för alla A-kasseavgiftshöjningar flera gånger om.

A-kasseavgiften sänks något

I dessa dystra ekonomiska tider tackar man och bockar för alla budgetförstärkningar. Med början denna månad sänks min A-kasseavgift vilket på ett år ger cirka 800 kronor mer i plånboken. Jag antar att de flesta A-kassorna sänker sina avgifter rätt rejält i år.