God Jul och en berättelse om snö och salt

När snön färgar gatorna vita och snösvängens fossildrivna fordon gör dem svarta igen drag jag mig till minnes den tid för länge, länge sedan då jag själv ägnade några veckor åt snöröjning. Det var en härlig tid. Snön lade sig djup redan mot slutet av oktober och jag fick pulsa genom meterdjupa drivor för att kunna ta mig till skolan.

Det var andra tider då. Snösvängens huvudprioritet var att hålla trottoarer och gator framkomliga samt att motverka halka. Ja, på den tid då jag jobbade i snösvängen utbildades vi inte i genuskunskap och sensitivitetsträning var ännu ett okänt begrepp. Vi snöröjde och halkbekämpade. När jag jobbade i snösvängen var det ingen som halkade och bröt benen. Tanterna applåderade där jag kom med min spade och mer än en gång blev jag hembjuden till ensamma hemmafruar för att njuta en värmande kopp glögg.

Hemligheten bakom den effektiva halkbekämpningen stavades salt. Varje morgon åkte vi iväg till saltberget för att blanda ut sanden på pickupens flak med 50 procent salt. Jag medger att en och annan redan på min tid inom snösvängen hade börjat klaga på saltets skadliga effekter. Eventuellt fanns det även ett mycket tydligt beslut om att salt ej fick användas om det inte var absolut nödvändigt. "Tro fan de e nödvändit, int ska särringarna ramla på rompan int" skrockade kollegan förnöjt varje morgon när han började sin runda med att besöka saltberget.

När jag snöröjde och halkbekämpade lämnade jag bara helt svarta och absolut is- och snöfria trottoarer efter mig. Min tid i snösvängen var kort men jag är fortfarande nöjd med vad jag åstadkom. Inte en enda tant halkade i mitt område (och om någon ändå halkade på grund av slarv med halkbekämpningen var den (in)officiella linje Renhållningsverket i Göteborg arbetade efter att halkbekämpning skulle ske retroaktivt så att den utsände inspektören skulle kunna konstatera att det inte alls var halt där tanten hade halkat och därmed helt och hållet tantens eget fel att hon halkat).

Vad lär vi oss då av denna berättelse? Jo, att man kan ha olika uppfattning om hur ett problem skall hanteras (t ex snö) och att beroende på hur problemet hanteras (salta, inte salta) varierar utfallen (tanter bryter benen, tanter bryter inte benen) och att fördelar måste vägas mot nackdelarna (tanter utan brutna ben respektive rostskador på bilar, ekologiska effekter, förstörda skor etc). Ja det och en sak till, om ni ändå halkar omkull och skadar er på ett område där fastighetsägaren eller kommunen har slarvat med halkbekämpningen skall ni säkra bevis genom att tillkalla vittnen och gärna fotografera underlaget så att den ansvarige inte ostraffat kan ägna sig åt retroaktiv halkbekämpning för att slippa påföljd.

God Jul!