måndag 15 juli 2019

Xact Högutdelande och dyra investmentbolag

Investmentbolagen som jag normalt sett är så förtjust i tycks mig vara väldigt dyra just nu. Rabatterna är på historiskt låga nivåer och i många fall handlas bolagen till och med till höga premier. Kanske lyckas jag hitta något investmentbolag med hyfsad värdering till nästa löning men jag har även börjat se mig om efter alternativ.

Ett sådant alternativ är den börshandlade fonden XACT Högutdelande. Fonden placerar i nordiska bolag med låg volatilitet och som lämnar utdelning. I nuläget är cirka 50 procent placerat i svenska bolag, cirka 20 procent i finska bolag, 17 procent i norska bolag och 10 procent i danska bolag.

Jag har idag köpt en liten post i denna fond och det är troligt att jag köper på mig mer när lönen kommer om investmentbolagen fortsätter att värderas högt.

söndag 14 juli 2019

Jan Bolmeson redovisar motstridiga siffror i resereportage från Better Globe i Kenya

Jan Bolmeson, även känd som Rikatillsammans, har varit och hälsat på sina bönder i Kenya. I sin reseskildring berättar han även hur många hektar skog som finns på de olika plantagerna. Men siffrorna han nämner varierar.

Bolmeson säger att han har besökt plantagen i Kiambere och att det där finns lite drygt 1000 hektar skog.

Bolmeson säger sig även ha besökt plantagen i Nyongoro och att det där är planterat cirka 1000 hektar skog. Bolmeson skriver även att det är planterat cirka 1500 hektar skog i Nyongoro. Det är väldigt stor skillnad mellan 1000 och 1500 hektar, vilken siffra är rätt? Se skärmklipp längst ned i detta inlägg.

Den viktigaste kritiken mot Better Globe handlar förmodligen om avsaknad av offentlig redovisning. Vi vet inte vilka tillgångar som finns i det Kenyanska bolaget Vi vet inte hur mycket mark det finns, hur mycket skog det finns eller vad skogen är värderad till. Enligt Bolmesons reseskildring skall det dock finnas antingen 2000 hektar skog eller 2500 hektar skog. Vad kan denna skog vara värd?

När Billerud Korsnäs nyligen sålde sin skog till AMF blev priset 38 500 kr per hektar skogsmark. Med detta höga pris skulle Better Globes mark i Kenya vara värd mellan 77 miljoner och 96 miljoner kronor beroende på vilken av Bolmesons båda uppgifter som stämmer. Nu är naturligtvis mark i Kenya oerhört mycket billigare än i Sverige, förmodligen är värdet lägre än en tiondel av priset i Sverige. Enligt information från 2006 tillhör Kenya de länder i Afrika där en hektar mark kostar mellan 100-200 amerikanska dollar per hektar (Se statistik längst ner). Det är heller inte värdet på marken som är det viktiga utan värdet av skogen. Better Globe vägrar som bekant att redovisa vilka tillgångar de äger och därmed återstår bara att gissa.

Om vi räknar mycket högt är alltså marken Bolmeson menar att Better Globe äger värd mindre än 100 miljoner kronor (förmodligen mindre än 10 miljoner kronor om vi tillämpar afrikanska priser). Enligt en artikel i norska Bisandsaktuelt har omsättningen i Better Globe de tre senast redovisade åren överstigit 100 miljoner kronor och bara 2017 drog Better Globe in 56 miljoner norska kronor, varav merparten skickas vidare till Better Globe Forestry i Kenya. Märk väl att bolaget bedrivit sin verksamhet i över 10 år och de totala intäkterna bör handla om 100-tals miljoner kronor, särskilt som det i artikeln står att 17000 svenskar skickar pengar till Better Globe.

Om flera hundra miljoner kronor har betalats till det Kenyanska bolaget bör det finnas tillgångar på minst motsvarande summa. Att marken Bolmeson har besökt inte är värd ens i närheten av detta är uppenbart. Var finns resten av tillgångarna? Visa redovisningen, Bolmeson!

Nu kommer Better Globe försvara sig med att några av deras träd har skänkts till lokala bönder som i sin tur lovat att dela med sig av intäkterna från dessa träd vad det lider. Redovisa i så fall hur denna tillgång är värderad. I min bok är en fordran i form av intäktsdelning från en fattig bonde i Kenya inte värd något alls men det bör vara det i Better Globe Forestrys bokföring såvida pengarna inte har försvindlats.




onsdag 10 juli 2019

Erik Selin - börsens skönaste snubbe

Det är alltid lika trevligt att läsa intervjuer med geniet Erik Selin, huvudägare i fastighetsbolaget Balder och god för över 20 miljarder kronor.

Några citat ur den senaste artikeln i Dagens Industri (10 juli 2019):

”Värderingen är rimlig. Det ser ganska bra ut i omvärlden”
”Jag köper sådant jag förstår och som är rimligt prissatt."
”Jag är dålig på att sälja. Någon gång byter jag uppfattning, det är inte så att jag aldrig säljer. Men det passar mig bättre att köpa och behålla.”
”Vi har ingen strategi och inga affärsplaner eller budgetar, vi kan alltid göra bra affärer som dyker upp. Bristen på strategi är en klar fördel över tid”
Jag började tyvärr köpa aktier i Balder alldeles för sent och har därför missat en stor del av Erik Selins resa. Selin är dock inte äldre än 51 år och det finns därför förhoppningsvis flera årtionden kvar att ta rygg. En man som har byggt upp en förmögenhet från 0 till flera tiotals miljarder kronor och som enligt egen utsago inte har några andra intressen än aktier och fastigheter bör vara värd att lyssna till. Alltid ödmjuk. Drar sig inte för att svara "vet inte" på frågor. En skön snubbe, helt enkelt. Min idol.

tisdag 2 juli 2019

Avanza dyrast och Nordnet billigast för synskadade aktiesparare

En diskussion på jobbet om blindhet fick mig att fundera kring hur synskadade handlar aktier. Jag är medveten om att det finns olika text-till-tal-hjälpmedel att använda men jag utgår nog ändå ifrån att ett klassiskt telefonsamtal till mäklarbordet är att föredra om man inte kan se överhuvudtaget.

Att ringa direkt till mäklarbordet är dock hos vissa aktörer förknippade med höga avgifter jämfört med att lägga ordern direkt i app/hemsida.

Prisjämförelse för handel i svenska aktier via mäklarbord/kontor
Hos Avanza är minimicourtaget för telefonorder via mäklare 198-238 kr beroende på courtageklass (att jämföra med minimicourtage på 1-99 kr för vanliga order).

Hos Nordnet kostar det inte extra att lägga en telefonorder via mäklare utan courtaget är det vanliga, dvs 9-99 kr beroende på courtageklass.

Hos Nordea är minimicourtaget för att lägga order via mäklarbordet 125 kr, dvs högre än att lägga order själv i internetbanken.

Hos Swedbank är minimicourtaget 150 kr eller 0,5% att jämföra med 29-99 kr för order i internetbanken.

Hos SEB är minimicourtaget på order på kontor 100 kr (20 kr via internetbanken).

Hos Handelsbanken är minimicourtaget för order på kontor 175 kr (99 kr internetbanken).

Jämförelsen ovan mellan de två största internetmäklarna och de 4 storbankerna visar att Avanza är klart dyrast när det gäller att lägga telefonorder. Nordnet är klart billigast i och med att det inte kostar något extra att lägga en telefonorder.


söndag 30 juni 2019

Ekonomisk ställning 30 juni 2019

Aktier: 1 315 365 kr
Preferensaktier: 26 592 kr
Aktiefonder: 160 500 kr
Räntesparande: 365 013 kr

Summa tillgångar: 1 867 470 kr.

Efter en kraftig börsnedgång i maj återhämtade sig index under juni och sparportföljen kunde notera ett nytt ATH, även om det inte är många kronor upp jämfört med utgången av april.


tisdag 30 april 2019

Ekonomisk ställning 30 april 2019

Aktier: 1 296 219 kr
Preferensaktier: 21 546 kr
Aktiefonder: 155 994 kr
Övriga tillgångar: 392 581 kr

Summa tillgångar: 1 866 340 kr.

Det var senast i september 2018 jag kunde rapportera ett ATH för mina finansiella tillgångar. Nu hände det igen. Kanske är det toppen vi ser nu? Synd i så fall. Jag hade gärna testat på att spränga 2-miljonersgränsen först.

För tillfället ligger jag 79/21% i aktier respektive räntesparande. Aktieportföljen har under inledningen av året halkat efter index och eftersom jag inte ligger fullinvesterad har totalutvecklingen blivit ännu lite sämre. 

Aktieportföljen nedan. Jag har tagit hem lite vinst i Hansa och blivit av med lite vinst i Swedbank. UPM Kymmene är ett nytt innehav, så även Handelsbanken och Synthetic MR samt kanske även något pytteinnehav.



Fondportföljen nedan. Jag har lagt cirka 1 procent i den nya fonden Core Ny Teknik samt även börjat köpa lite i MS INVF US Growth.


I preffportföljen har jag plockat in SBB D, som på papperet inte är någon preff.


Tittar vi slutligen på fördelningen av alla tillgångar ser vi att investmentbolag utgör lite under 50 procent och aktiefonder lite under 10 procent. På lite sikt strävar jag efter att öka båda dessa inslag. På fondsidan vill jag ha några procentenheter mer i Globala indexfonder. 



måndag 22 april 2019

Importera fondkurser från Avanza till Googledocs

Signaturen Dalgren Invest på Twitter har nu tagit fram en ny metod för att hämta fondkurser från Avanza till Googledocs.

Man får söka fram den fond man är intresserad av i fondlistan och sedan kopiera in webbadressen i koden nedan. Det är viktigt att det bara filtreras fram den fond man är intresserad av i fondlistan.

=IMPORTXML("URLAVANZA"; "// td [@class='overview fundListNav noSort']")

torsdag 11 april 2019

Affärsvärlden och Filter granskar Better Globe

Så kom då äntligen den hett efterlängtade granskningen av bedrägeriet Better Globe och personerna bakom, med Jan Bolmeson i spetsen. Journalisterna Christoper Friman (Filter) och Annelie Östlund (Affärsvärlden) beskriver i långa reportage tveksamheterna rörande såväl Better Globe som personerna bakom Better Globe. Dessutom uppmärksammas hur delar av "Sparsverige" på tveksamma grunder skänker legitimitet åt Better Globe genom att bjuda in Jan Bolmeson till seriösa sammanhang.

Artiklarna läser ni i Affärvsärlden och Filter

Även denna blogg omnämns i Filters reportage (bild nedan).


söndag 7 april 2019

Sätts skojaren på plats nästa vecka? Spänningen är olidlig

Vecka 15 skall det tydligen publiceras artiklar i flera tidningar om den där ökände trädskojaren som under många års tid fungerat som spindeln i nätet för Sveriges olika bluff- och pyramidspelsverksamheter. Tyvärr är han hal som en ål så jag är inte helt säker på att journalisterna har lyckats sätta dit honom ordentligt. Men vi får se. Förhoppningsvis är nästa vecka början på slutet för lurendrejeriet som är Better Globe.

lördag 16 mars 2019

Swedbank Plånbok vs Google Pay

Swedbank släppte för en tid sedan en konkurrerande app till Google Pay och Samsung Pay som de kallar Swedbank Plånbok. Swedbanks kunder har inte kunnat ansluta sina betal- eller kreditkort till Google Pay så det var ett välkommet besked att man nu ändå skulle kunna använda sin mobiltelefon till kontaktlösa köp i fysiska butiker - äntligen skulle jag kunna lämna plånboken hemma!

Det visade sig dock snabbt att det var en riktig skitapp Swedbank lanserat. Jag har inte lyckats genomföra ett enda köp med Swedbank Plånbok. Läser man i forum på Internet där Swedbank Plånbok diskuteras är kritiken massiv och jag är långt ifrån ensam om att råka ut för krångel.

Glädjen blev därför stor när Klarna släppte sitt Klarna-kortet, som är ett Visa-kort kopplat till kundens vanliga transaktionskonto i dennes huvudbank, men med möjlighet att använda Klarnas funktioner för senare betalning eller kreditköp. Kostnaden för Klarna-kortet är 0 kr och man kan ansluta det till Google Pay.

Efter fiaskot med Swedbank Plånbok var jag ivrig att pröva Klarna-kortet med Google Pay. Att skaffa kortet var hur enkelt som helst och man ansluter till Google Pay direkt i Klarna-appen.

Hur funkar det då att använda Google Pay på stan? Hur bra som helst! Fram med telefonen bara och så är köpet genomfört. Jag har inte upplevt något som helst krångel och inga nekade köp med Google Pay. Nu vågar jag äntligen lämna plånboken hemma.