Is, bokhyllekommentar och självporträtt?

Årets sista blogginlägg. Kvalitet, som alltid.

Är det bara jag som har is hemma? Jag vet att det är lite smuts runt friskluftsintaget men det blir svart på en vecka efter rengöring. Jävla bilister.



Visa mig din bokhylla och jag skall säga vem du är, brukar det heta. I detta fallet är det dock så att jag visar er en sektion ur min bokhylla för att delge er min syn på det kommande 10-talet. Mitt system är att jag inte har något system och det är således en ren slump att en stor mängd dystopier står uppställda bredvid varandra (en ren slump eftersom ni alla kan se att det även finns några böcker som inte är dystopier inställda mellan dystopierna).



Ett hett efterlängtat självporträtt, slutligen.




Gott Nytt År!

Sammanfattning av mitt aktieår 2009

Så här på årets sista börsdag kan det vara intressant att gå igenom hur mina aktier har utvecklats det gångna året.

(Slutkurs 2008 - slutkurs 2009, utveckling i procent 2009)

Industrivärden C (50 - 82,25, 64,5 procent)

Innehav: 475 st.
Transaktioner under året: nej.

Industrivärden gick som tåget under 2009 och slog index rejält. När börsen går upp gör belåningen att index slås eftersom Industrivärdens innehav i stor utsträckning är index.


Investor B (117 - 132,90, 13,6 procent)

Innehav: 150 st.
Transaktioner under året: nej.

Investor klarade det förskräckliga året 2008 mycket bra och det är inte oväntat att aktien hade svårt att hänga med i tjurrusningen 2009. Investor är ett stabilt innehav och jag är nöjd med avkastningen.

Kinnevik B (63 - 107, 69,8 procent)

Innehav: 150 st.
Transaktioner under året: nej.

70 procent upp får man vara nöjd med. Kinnevikflickorna är upptagna och en av sönerna verkar ha lite trubbel med rättvisan men vem bryr sig?

Swedbank A (36,73 - 71, 93,3 procent)

Innehav: 265 st.
Transaktioner under året: Köp 60 á 48 kr. Nyemission 105 aktier á 39 kr. Köp totalt 6 975 kr.

Swedbank pref (36,73 - 70,5, 92 procent)

Innehav: 50 st.
Transaktioner under året: nej.

Klockrent år, till slut, för Swedbankaktien (händelserikt i alla fall). Det går bara runt i skallen när jag skall försöka reda ut turerna kring köp och nyemissioner och olika aktieslag. Jag nöjer mig därför med att konstatera att jag har betalat 500 kr mer än mina aktier i Swedbank nu är värda.

Svolder B (26,70 - 54, 102,3 procent)

Innehav: 0 st.
Transaktioner under året: 100 aktier sålda till kursen 60,25 kr (upp 125 procent i år, sen köp 101 procent).

Lundbergföretagen B (304 - 363, 19,4 procent)

Innehav: 10 st.
Transaktioner under året: Köp 10 aktier á 312 kr (upp 16 procent sedan köp).

Jag förväntar mig inga snabba kast vad gäller Lundbergs utan detta lilla innehav är av den mer stabila sorten som svänger lite mindre än index både när det går upp och när det går ner.

Hur har då aktieportföljen utvecklats procentuellt i år? Jag vet att åtminstone två av bloggens mer regelbundna läsare är matematiklärare och det bör därför inte vara särskilt svårt för er att leverera ett korrekt svar. Alla andra läsare är naturligtvis också välkomna att försöka. Värdet av aktieportföljen var vid årets början 60 080 kr. Värdet vid årets slut är 101 024 kr. Under året har aktier köpts för 6 975 kr och sålts för 6 025 kr. Rätt svar belönas med antingen en trisslott eller en träff med undertecknad (jag väljer beroende på vinnare). Svaret skall anges med en decimals noggrannhet (flera svar kan vara korrekta men endast ett belönas).

Betydelsen av likviddagar vid fondförsäljning

Det finns faktiskt vissa fördelar med att dels vara kund i en riktig bank och dels äga denna banks fonder. Jag är till exempel kund i både Swedbank och Avanza och kan därför göra adekvata jämförelser dem emellan. För aktiva fondsparare kan det vara viktigt att snabbt kunna genomföra affärer. Snabba fondaffärer är dock endast möjliga om man köper och säljer i storbankens egna fonder. För Roburs fonder gäller till exempel noll likviddagar för 80 procent av försäljningsvärdet. Det går alltså att sälja t ex Robur Ryssland och samma dag kunna omplacera 80 procent av likviden till en ny fond. Säljer man å andra sidan en extern fond, exempelvis som jag gjorde med HSBC Indian Equity i en vändningsaffär, tar det en hel vecka innan man får tillgång till likviden. I sådana fall gäller det att som fondsparare ha tillgång till överskottslikviditet om man inte vill utsätta sig för en extra stor kursrisk under den dryga vecka det kan ta att sälja en fond och inhandla en annan med samma pengar.

En aktiv fondsparare behöver inte bara ta ställning till hur bra fonden är utan också hur snabbt pengarna rullar.

Swedbank:
Försäljning av Swedbank Roburs fonder som görs före bryttiden sker normalt till samma bankdags handelskurs. Försäljning för upp till 80 procent av innehavets värde betalas ut direkt till ditt konto. Om du säljer hela innehavet så betalas normalt resterande del ut 1-3 bankdagar efter försäljning.

Försäljning av externa fonder som görs före bryttiden sker normalt till nästa bankdags handelskurs. Beloppet betalas normalt ut 3-5 bankdagar efter att försäljningen har registrerats.

Reinfeldt: Viktigt att väljarna inte röstar smart 2010

Vi närmar oss snabbt det viktiga valåret 2010. Jag vill därför passa på att vidarebefordra vår kloka statsministers ord till väljarna (SvD 23 augusti 2009):

Sverigedemokraterna ska inte ha onödigt mycket medialt utrymme där de ständigt görs spelteoretiskt intressanta. Det riskerar att leda till att väljare agerar smart snarare än att de utgår ifrån regeringsalternativ.

Är ni smarta?

Husarrest för äldre och rörelsehindrade?

Nyss hemkommen från ett besök hos den inte helt närbelägna matbutiken tvingas jag konstatera att inte ens en man som nästan är 20 kan ta sig fram på Göteborgs helt istäckta trottoarer. Det som var tänkt att bli en trevlig vinterpromenad omvandlades 10 meter från min port istället till en promenad till spårvagnen. Blankis lämpar sig nämligen dåligt för promenader. Inte ens spårvagnshållplatserna hålls isfria. Men räcker det inte att sanda? Nej, efter en timme ligger sanden fint infrusen i en stad med Göteborgs klimat. Vad skall man då göra? Man skall salta. Salta av bara fan. Saltar man inte trottoarerna dömer man äldre och rörelsehindrade till husarrest.

Varför går det bra att salta vägarna men inte trottoarerna? En bil med vinterdäck klarar sig betydligt bättre på halt väglag än en tvåfotavarelse med skor.

Miljögalenskaperna har gått för långt. Miljöpartiets ledare åker omkring i sina fyrhjulsdrivna stadsjeepar, naturligtvis på isfria vägar. Valboskapen får däremot välja mellan att stanna inne eller att riskera att bryta benen. Undrar förresten hur mycket extra bensin som går åt när folk väljer att ta bilen istället för att gå?

Uppdatering: Saltning har nu påbörjats. Detta sker dock alldeles för sent och många har redan helt i onödan hunnit bryta benen. GP

God Jul och en berättelse om snö och salt

När snön färgar gatorna vita och snösvängens fossildrivna fordon gör dem svarta igen drag jag mig till minnes den tid för länge, länge sedan då jag själv ägnade några veckor åt snöröjning. Det var en härlig tid. Snön lade sig djup redan mot slutet av oktober och jag fick pulsa genom meterdjupa drivor för att kunna ta mig till skolan.

Det var andra tider då. Snösvängens huvudprioritet var att hålla trottoarer och gator framkomliga samt att motverka halka. Ja, på den tid då jag jobbade i snösvängen utbildades vi inte i genuskunskap och sensitivitetsträning var ännu ett okänt begrepp. Vi snöröjde och halkbekämpade. När jag jobbade i snösvängen var det ingen som halkade och bröt benen. Tanterna applåderade där jag kom med min spade och mer än en gång blev jag hembjuden till ensamma hemmafruar för att njuta en värmande kopp glögg.

Hemligheten bakom den effektiva halkbekämpningen stavades salt. Varje morgon åkte vi iväg till saltberget för att blanda ut sanden på pickupens flak med 50 procent salt. Jag medger att en och annan redan på min tid inom snösvängen hade börjat klaga på saltets skadliga effekter. Eventuellt fanns det även ett mycket tydligt beslut om att salt ej fick användas om det inte var absolut nödvändigt. "Tro fan de e nödvändit, int ska särringarna ramla på rompan int" skrockade kollegan förnöjt varje morgon när han började sin runda med att besöka saltberget.

När jag snöröjde och halkbekämpade lämnade jag bara helt svarta och absolut is- och snöfria trottoarer efter mig. Min tid i snösvängen var kort men jag är fortfarande nöjd med vad jag åstadkom. Inte en enda tant halkade i mitt område (och om någon ändå halkade på grund av slarv med halkbekämpningen var den (in)officiella linje Renhållningsverket i Göteborg arbetade efter att halkbekämpning skulle ske retroaktivt så att den utsände inspektören skulle kunna konstatera att det inte alls var halt där tanten hade halkat och därmed helt och hållet tantens eget fel att hon halkat).

Vad lär vi oss då av denna berättelse? Jo, att man kan ha olika uppfattning om hur ett problem skall hanteras (t ex snö) och att beroende på hur problemet hanteras (salta, inte salta) varierar utfallen (tanter bryter benen, tanter bryter inte benen) och att fördelar måste vägas mot nackdelarna (tanter utan brutna ben respektive rostskador på bilar, ekologiska effekter, förstörda skor etc). Ja det och en sak till, om ni ändå halkar omkull och skadar er på ett område där fastighetsägaren eller kommunen har slarvat med halkbekämpningen skall ni säkra bevis genom att tillkalla vittnen och gärna fotografera underlaget så att den ansvarige inte ostraffat kan ägna sig åt retroaktiv halkbekämpning för att slippa påföljd.

God Jul!

Göteborgs innerstad: Åt helvete med bilarna!

Låt mig berätta för er om det trafikhelvete jag som miljömedveten Göteborgare tvingas stå ut med varje dag på väg till och från arbetet.

Drottningtorget, Centralstationen och Nils Ericsonterminalen utgör tillsammans en gigantisk knutpunkt för hela Västsveriges kollektivtrafik och denna knutpunkt är belägen mitt i centrala Göteborg.

Hur jag tar mig till Centralhuset kan vi lämna därhän men jag står alltså utanför dörrarna vänd mot Drottningtorget varje eftermiddag, och där blir jag stående, ofta ett bra tag. Mellan Centralhuset och Drottningtorget tyckte nämligen stadens trafikplanerare det vara lämpligt att anlägga fyrfilig överbelastad anknytningsväg till Hisingen. Innan jag kan ta mig från Centralhuset till Drottningtorget måste jag först vänta i flera minuter innan trafiksignalerna slår om till rött för bilarna. Jag står tillsammans med hundratalet andra resenärer och väntar på en liten trottoarstump samtidigt som bilar, bussar och lastbilar stressar förbi och stänker ner oss stackars miljömedvetna kollektivtrafikresenärer med slask och svart vatten.

Jag skyndar sedan över det än så länge bilfria Drottningtorget.

På väg till Slussgatan måste jag sedan välja mellan att gå längs en halvt avspärrad trottoar/cykelbana eller att gena över den faktiskt ganska glest trafikerade gatan. Cyklister är livsfarliga och jag väljer därför allt som oftast att gena över gatan i riktning mot Trädgårdsföreningens entré. Jag har varit på väg att bli överkörd av cyklister och bilar ett flertal gånger. Det känns som om avspärrningen funnits där hela hösten men jag har aldrig sett något arbete utföras.

Det är trevligt att gå längs med Trädgårdsföreningens staket i riktning mot Gamla Ullevi.

Efter några hundra meter är det dock slut på det roliga. För att ta mig i riktning mot Gamla Ullevi måste jag nämligen passera tiotalet bilfiler och inte mindre än tre övergångsställen. Först får jag vänta ett par minuter innan jag kan passera de första tre filerna. Hundratals bilar sveper förbi. Därefter får jag promenera cirka 20 meter innan det återigen är dags att låta bilarna få företräde. Har jag tur slår det snabbt om till grönt och jag ilar över vägen, men jag är inte framme vid Gamla Ullevi ännu. Två filer återstår och jag måste som regel återigen vänta på att trafikljuset skall slå om.

Det är trevligt att gå längs med Gamla Ullevi i riktning mot Nya Ullevi. Har jag tur pågår ett aerobicspass på gymmet.

Dessa hinder måste jag övervinna innan jag kan ta mig från Gamla Ullevi till Nya Ullevi. Cykelbana. Cykelbana. Spårvagnsspår. Spårvagnsspår. Två bilfiler. Spårvagnsspår. Spårvagnsspår. Två bilfiler. Två bilfiler. Cykelbana. (Oftast går jag i riktning mot Stampens kyrkogård och då byter vi ut de två sista hindren mot tre bilfiler, två bilfiler, tre bilfiler, gata).

Sträckan mellan Centralhuset och Nya Ullevi är inte längre än 700 meter men gångtrafikanterna passerar följande hinder på sin väg: 4 bilfiler, spårvagnsspår, cykelbana/gata, tio bilfiler, cykelbana, cykelbana, spårvagnsspår, spårvagnsspår, två bilfiler, spårvagnsspår, spårvagnsspår, två bilfiler, två bilfiler, cykelbana.

Vi befinner oss hela tiden mitt i centrala Göteborg. Drottningtorget, Trädgårdsföreningen, Nya och Gamla Ullevi. Det är naturligt att gå mellan dessa platser men vad fan har bilarna där att göra?

Hela centrala Göteborg klyvs av gigantiska genomfartsleder som utgör ett helvete för alla som inte är bilister.

Göteborg har en förhållandevis liten stadskärna. Det handlar bara om några minuters promenad nästan oavsett var man är på väg. Bilarna fyller därmed ingen funktion i innerstaden (möjligtvis med undantag för viss yrkestrafik). Den enda funktion bilarna fyller i centrala Göteborg är att sänka livskvaliteten för alla gångtrafikanter som för miljöns, hälsans och privatekonomins skull sagt nej tack till bilinnehav.

Mot ovanstående bakgrund gläder det mig därför att trängselskatter är på väg att införas. Det är däremot oklokt att sätta avgiften till så lite som 10 kr för att passera en betalstation. Det måste svida i de lata och miljöförstörande bilisternas plånböcker! Först när det kostar kanske 100 kr per passage lär vi se en sådan dramatisk minskning av biltrafiken i centrala Göteborg att genomfartslederna kan omvandlas till sköna rekreationsområden för trevliga kollektivtrafikresenärer.

Dagens elaking: Finanskvinnans "etik"

Finanskvinnan (grattis till jobbet) upptäckte häromdagen att hennes "etiska" portfölj inte var helt "etisk" eftersom MTG bedrev spelverksamhet och pornografi. Jag talade då om för henne att det inte bara var MTG som var "oetiska" utan att hela hennes portfölj var att likställa med en vice fund. Ratos drar in mycket pengar på spritförsäljning, Industrivärdens innehav Volvos dotterbolag Renault Trucks Defence tillverkar militära pansarfordon, Volvo AERO är partner i JAS-projektet, Volvos lastbilar säljs till krigsmakter jorden runt, Scanias motorer sitter i krigsmaterielproducenten Patrias pansarbilar och Scanialastbilar säljs till krigsmakter både här och där, för att nämna några exempel. Ett exempel till, när jag ändå håller på: Berkshire Hathaways stora innehav i Coca Cola, med sin långa historia av att kränka fackliga rättigheter kan ej heller kallas "etiskt, vilket för övrigt även gäller Kraft Food som fått våldsam kritik för bl a olika miljöskandaler. Finanskvinnan lyckas därmed pricka in 1. Spel 2. Pornografi 3. Droger och 4. Vapen i sin "etiska" portfölj.

Men vad är egentligen oetiskt? Svenska staten bedriver spelverksamhet, säljer sprit och för krig i Afghanistan vilket väl måste innebära att alla vi svenskar är världens kräk? Nej, ni är naturligtvis inga kräk, åtminstone inte av den anledningen. Vad är förresten mest omoraliskt, att tillverka vapen som skydd mot en totalitär och aggressiv fiende eller att strunta i vapnen och låta människor leva under förtryck. Var det oetiskt att ta till vapen mot Hitler? Jag får aldrig några bra svar när jag ställer sådana frågor till etiska aktiesparare.

Massarbetslöshet, varför inte importera lite städare och diskare för att spä på den ytterligare?

Migrationsverket redovisar i en rapport utfallet av de nya reglerna för arbetskraftsinvandring. Från 1 januari till 1 december beviljades 14 109 arbetstillstånd. Den största gruppen är "Medhjälpare inom jordbruk, trädgård, skogsbruk och fiske" och här hittar vi främst thailändska bärplockare. Mer intressant är att Migrationsverket beviljat nästan tusen arbetstillstånd inom restaurangnäring och 270 tillstånd för städare. Byggarbetare har beviljats ett par hundra arbetstillstånd.

Under ett år när massarbetslösheten slog till mot Sverige väljer regeringen att importera städare och diskare. Tydligen är det omöjligt att hitta städ- och diskkunnig personal bland hundratusentals arbetssökande svenskar och i Sverige boende utlänningar. Alliansregeringen förlorar all trovärdighet när det gäller att bekämpa arbetslösheten då den möjliggör kraftigt utökad arbetskraftsinvandring. En regering som väljer att driva igenom en lagstiftning som möjliggör arbetskraftsinvandring inom lågkvalificerade yrken utan brist på personal sätter arbetsgivarnas intressen före arbetstagarnas. Moderaterna är definitivt inte något "arbetareparti", hur mycket Fredrik Reinfeldt än försöker lura svenskarna att tro det.

Lever Sven Hagströmer som han lär?

Sven Hagströmer är ordförande i Avanza. Sven Hagströmer är också medlem i Humanisterna och aktiv i debatten om det sekulära samhället. Att Sven Hagströmer på sin fritid arbetar mot religion och för det sekulära samhället hindrar honom dock inte från att i egenskap av ordförande i Avanza tjäna pengar på shariafonder.

Vad anser egentligen Sven Hagströmer om Avanzas shariafond? Vad anser han om uttalandet från fondbolaget Selectors Lotta Westerberg: "Vi vet att det finns en stor grupp som representerar cirka 5 procent av den svenska befolkningen som inte tidigare har haft några investeringsmöjligheter i enlighet med sin tro. Och vi bedömer att marknaden kommer fortsatta att växa". Delar Sven Hagströmer Lotta Westerbergs uppfattning att alla muslimer i Sverige är så rättrogna att de endast kan tänka sig att spara i en shariafond? Är det Sven Hagströmers uppfattning att islamismen är det sanna islam? Är det Sven Hagströmers uppfattning, som sekularist och humanist, att samhället skall anpassa sig efter vad religiösa grupper kräver och hur passar det i så fall ihop med hans medlemskap i Humanisterna?

Avanza går islamisternas ärenden

I SVT-dokumentären Slaget om muslimerna som jag skrev om här framkom att Avanza Bank springer islamisternas ärenden. I ett försök att attrahera trångsynta människor som kunder har Avanza lanserat så kallade shariafonder. Vad Avanza inte nämner är att dessa shariafonder inte bara låter bli att investera i vapen, droger och finansbolag. Shariafonderna avstår dessutom från att investera i Israel. Det sägs inte alltid öppet, men det är tydligt att även bolag som har en judisk koppling ratas av shariafonderna.

När Avanza tar in shariafonder i sitt sortiment gläder man islamister som anser att bögar skall dödas, att kvinnor gärna kan få en hurring av sin man, att musik är djävulskt och att kvinnor skall bära slöja. Det är denna syn på samhället Avanza stöder. För 20 nya kunder (fler islamister har Avanza inte attraherat enligt SVT-dokumentären) är Avanza villiga att i profitens namn förhandla bort sin moral.

Det finns inte en enda fond i Avanzas sortiment som huvudsakligen investerar i Israel. Däremot finns det nu antijudiska fonder tillgängliga i spararnas bank. Konkurrenten Nordnet har, vad jag har kunnat utröna, inga shariafonder i sitt sortiment. Det tål att tänkas på vid val av nätmäklare.

Är islam islamism?

Svaret på frågan i rubriken är Ja, islam är islamism. Som islamkritiker är jag glad att nu även ha fått stöd för denna min hållning av journalisten Evin Rubar som i SVT-dokumentären Slaget om muslimerna visar hur ledarna för de största muslimska samfunden i Sverige tolkar islam.

Se dokumentären om ni inte redan har sett den. Fråga er sedan hur Centerpartiet, Miljöpartiet, Socialdemokraterna och Moderaterna kan tillåta islamister att kandidera på sina listor. Islamister som anser att mannen styrs av förnuftet och därför skall bestämma över kvinnan som styrs av sina känslor, att kvinnan inte får ta män i hand, att musik bör förbjudas, att muslimer skall upprätta segregerade samhällen i samhället utan kontakt med icke-muslimer osv. Fråga er också hur lämpad Fredrik Reinfeldt är att styra Sverige, som under krisen kring Muhammedkarikatyrerna besökte Sveriges ledande islamister för att höra deras åsikter, eller för den delen Mona Sahlin, som efter 11 september iklädde sig en slöja och besökte samma islamister för att samtala.

Evin Rubar är i mitt tycke Sveriges modigaste journalist. Inte nog med att hon vågar ge sig på islamismen, hon står även bakom det uppmärksammade reportaget Könskriget som exponerade extremfeminismen. Varför kan inte alla journalister vara som Evin Rubar?

Swedbank är numera en trevlig aktieplacering

Den senaste tidens kraftiga uppgång för Swedbankaktien gör att mitt inhopp i bolaget numera för första gången är lönsamt. Det känns bra.

Någon utdelning lär Swedbank inte lämna nästa år och även året därefter lär bli sparsmakat på utdelningsfronten. På lite sikt tror jag dock att Swedbank kan bli en riktigt trevlig utdelningsaktie, särskilt om reserveringar för kreditförluster kan återföras på samma sätt som ofta sker efter finanskriser - bankerna tar i lite för mycket med reserveringarna och när krutröken har skingrat sig visade det sig att förlusterna inte blev så stora som befarat.

Nu när jag har fått detta inlägg ur mig kan vi se fram emot en statsfinansiell kollaps i Baltikum och en Swedbankaktie som störtdyker. Nåja, min placering i Swedbank var i så fall lönsam i några dagar åtminstone. Det kan ingen ta ifrån mig.

Fatima Doubakil igen

Jag var inte ensam om att se gårdagens avsnitt av Debatt, märker jag. Antalet besökare som hittade till bloggen genom att googla "Fatima Doubakil" och klicka sig fram till artikeln Den skattefinansierade tokstollen Fatima Doubakil ökade nämligen med 20-30 ggr igår (i absoluta tal handlar det dock bara om en ökning från 1-2 till 40).

Debattredaktionen måste bestå av Sverigedemokrater. Varje gång Fatima Doubakil öppnar sin turbotrut i rikstäckande tv blir ytterligare några tusen svenskar akut islamkritiska.

Gästblogginlägg av Sofe

Någon, låt oss för enkelhetens skull kalla honom för Gustav, har förklarat för mig att om jag bloggar om mina pengar och mitt sparande kommer det att bli mycket roligare och lättare att spara pengar. Ha! Är allt jag har att säga om det. Men eftersom det skulle bli ett tämligen kort inlägg tänker jag elaborera lite.

Jag vill minnas att jag en gång för länge sedan, eventuellt i bloggform, uttryckte att om valet står mellan att läsa på om fonder och att upprepade gånger hugga mig i låret med en gaffel skulle jag helt klart välja gaffeln. Varför? Jo för att det är mindre smärtsamt. Sen skulle det också vara ganska intressant att se exakt hur mycket man blöder och hur hårt man måste ta i för att över huvud taget få in gaffeln. Och hur känns det egentligen i skelettet om man skulle träffa det med en gaffel? Sitter det någon liten nerv i närheten som skulle registrera detta? Eller skulle det bara knaka lite tyst? Eller rent utav gå av? Frågorna är oändliga till antalet och alla lika intressanta. När det gäller fonder kan man egentligen bara fråga ”Kommer den här fonden att gå bra?” och så gissar man på något och så har man fel.

Visst sparar jag litegrann men inte en fast summa varje månad. Om någon, jag själv inkluderat, talar om för mig att jag måste göra något jag inte finner något nöje i och att jag dessutom måste göra det regelbundet och i samma utsträckning varje gång vaknar fjortisen i mig och jag blir ytterst rebellisk. Vill det sig illa slutar det då med ett gäng impulsköp bara för att. En inte helt glasklar men ändock parallell kan dras till den gången jag på allvar funderade på att uppfinna en pälsroller för katter för att slippa detta evinnerliga dammsugande. Den idén förkastades redan på planeringsstadiet eftersom den roller jag ”uppfann” var oerhört lik, en del skulle säga identisk med, en helt vanlig klädroller med den skillnaden att det klibbiga pappret skulle ha någon form av kattmönster. Eventuellt tassavtryck. Det skulle också finnas en specialutgåva där mönstret skulle bestå av icke-klibbiga kattansikten för en lite skojig effekt. Men som sagt var. Det kändes mer som stöld än uppfinning. Plus att det inte funkade i praktiken. Så nu dammsuger jag även om det finns ca en miljard saker jag hellre skulle göra.

Så kanske finns det hopp om mig med? Om jag på något sätt eliminerar alternativet att inte spara regelbundet kommer jag att tvingas in i någon form av ekonomiskt ansvar. Jag är skeptisk men känner ändå press på mig att vara försiktigt hoppfull. Dessutom vore det trevligt att inte behöva svara ”dammsugning” om någon frågar mig vad jag hatar mest i hela världen (OBS! man får inte svara krig, svält eller något annat som man hatar per default). Jahapp.

//Sofe

Ekonomisk ställning 30 november 2009

Tillgångar och skulder 30 november 2009

Räntesparande: 103 649 kr.
Aktiefonder: 112 593 kr.
Aktier: 97 319 kr.

Summa tillgångar och skulder: 313 561 kr.

Andel aktiesparande: 67 procent.
Andel räntesparande: 33 procent.

Under november månad ökade sparkapitalet i värde med 13 050 kr (4,3 procent).

Under den gångna månaden köptes fonder i kapitalförsäkringen för 15 000 kr och den nya fonden JPM Global Natural Resources svarade för två tredjedelar av denna summa. Utanför kapitalförsäkringen har fondköp för netto 2 000 kr genomförts. Jag har även genomfört en blygsam omfördelning av kapital från min Kinafond till Rysslandsfonden. Aktieinnehavet i Svolder har avvecklats med god förtjänst. Vändningsaffärer har genomförts i Indienfonden för att lösa upp vinster som jag kan kvitta mot förluster tidigare under året.

Andelen aktiesparande har under månaden ökat med 3 procentenheter till 67 procent. Jag tror att det finns utrymme för en fortsatt ökning av aktieandelen innan vi närmar oss det konjunkturläge där det är dags att vikta över till räntor. Innan året är slut har andelen aktiesparande förmodligen passerat 70 procent.

December brukar inte vara någon bra sparmånad för mig. Detta beror inte bara på julklappsinköp utan även på att min privata konsumtion tenderar att öka när julkänslorna tar fart. En hel del inköp brukar även ske under ledigheten i mellandagarna. I år önskar jag mig för övrigt en leksak och med tanke på att 2009 har varit ett framgångsrikt år rent ekonomiskt är sannolikheten stor att jag själv tvingas öppna plånboken och köpa den till mig.

Lindmark fortsätter haussa Japan

Morningstars Jonas Lindmark fortsätter sin vana trogen att haussa Japanska aktier. Köp Japanfonder är Jonas Lindmarks stående rekommendation i kombination med Sälj tillväxtmarknadsfonder.

Någon gång får Jonas Lindmark säkert rätt. Japanfonderna har dock varit en rätt taskig placering både på kort och lång sikt, vilket inte kan sägas om tillväxtmarknadsfonderna. Hur jag än anstränger mig att förstå Jonas Lindmarks ständiga haussande av Japan lyckas jag inte. Att en långsiktig placering i Japan skulle ge bättre avkastning än tillväxtmarknaderna är Jonas Lindmark tämligen ensam om att anse.

"Jaja, tack för mig. Kommer inte återvända till denna blogg nått mer"

"Jaja, tack för mig. Kommer inte återvända till denna blogg nått mer."

Sagt av besökande batikhäxa som sedan fick för sig att be bland annat Finanskvinnan att sluta länka till Sparsamt leverne på grund av denna bloggs rasistiska innehåll.

Jag blir alltid lika glad när anonyma batikhäxor blir så upprörda av vad de läser här att de meddelar att de minsann aldrig mer kommer att återvända till bloggen. Bättre uppmuntran kan jag inte få! Det skrivna ordet kanske trots allt ibland påverkar människor.

Barn i Sverige 2009

Barn 1 Barn 2 Barn 3 Barn 4 Barn 5 Barn 6 Barn 7 Barn 8 Barn 9 Barn 10 Barn 11

Är det inte dags att sätta stopp för farsen om de så kallade ensamkommande flyktingbarnen nu?

Kollage (för den som inte orkar klicka 11 gånger).

Jag vill kunna köpa Brummer Multi-Strategy hos Avanza

Precis som rubriken säger vill jag kunna köpa Brummer Multi-Strategy hos Avanza. Jag vill kunna göra det direkt från min kapitalförsäkring och inte gå omvägen via en mäklare.

Det är kanske inte läge att gå in i hedgefonder just nu men i takt med att börsuppgången fortsätter med oförminskad styrka gäller det att vara beredd att vikta om, och BMS är - vad det verkar - en av de mest pålitliga hedgefonderna och därmed förhoppningsvis ett utmärkt val.

Seså Avanza, se nu till att prata ihop er med Brummer om ett lämpligt kick-backavtal. Hela er affärsidé bygger på att erbjuda spararna marknadens främsta fonder och frånvaron av Brummer i sortimentet är därför anmärkningsvärd.

Swedbank i mobilen

Det är fredagskväll och jag roar mig med att testa Swedbanks "Mobilbanken". Tjänsten är kostnadsfri och alla kunder i Internetbanken kan logga in genom att surfa in på www.swedbank.se/mobil och där ange sitt personnummer och sin personliga kod.

Mobilbanken är mycket avskalad. I en ekonomisk översikt kan man se sina kontosaldon samt transaktioner. Tyvärr kan man inte se mer än det totala fondsaldot, dvs inte de enskilda fonderna. Aktiedepån visas inte heller. Däremot ser jag en post som heter "Swedbank" men vad som ligger bakom denna har jag ännu inte lyckats lista ut då värdet inte stämmer med några av mina innehav.

En annan nyttig tjänst är överföring mellan egna konton men sen finns inga fler användningsområden. Mobilbanken erbjuder nämligen bara fyra tjänster: Ekonomisk översikt, Överföra, Ladda kontantkort och Byt kod. På startsidan kan man se valutakurser, bolåneräntor samt göra en bokalkyl.

Det är bra att banken nu också finns i mobilen. Tyvärr är tjänsterna inte tillräckligt vassa. Det jag saknar mest av de tjänster som bör kunna finnas i en mobilbank utan att rucka på säkerheten är att jag inte kan se aktuellt värde för enskilda fonder och aktier. Visst är det bra att kunna se saldot på sina konton men jag har egentligen inget behov av en sådan tjänst. Mina pengar klarar sig bra på kontona utan att jag skall behöva titta till dem på bussen. Stor nytta skulle jag ha av att kunna överföra pengar till konton utanför banken, betala räkningar samt köpa och sälja aktier. Förhoppningsvis tillförs fler funktioner allt eftersom, kanske hänger det på bristande säkerhet i mobiltelefonerna?

Vändningsaffär

Jag har genomfört en (omvänd) vändningsaffär i min Indienfond (HSBC) för att passa på att dra lite nytta av de förluster som realiserades i min fondupprensning i början av året.

Nyvaccinerad

Så där ja. Nu har jag gått och blivit vaccinerad mot den nya influensan.

Jag passade på att vaccinera mig efter jobbet och var därför glad över att köerna inte var alltför långa, en dryg timme bara fick jag vänta på min spruta. En liten stund efter att jag hade fått min kölapp upplyste personalen om att vaccinet var slut och att inga nya kölappar därför skulle delas ut. Jag slank igenom med knapp marginal!

Min vårdcentral är en väldigt stor vårdcentral. Jag hade aldrig besökt den tidigare och blev därför lite förvånad över dess bristfälliga planlösning. Alla besökare går in via samma entré. Det fanns en särskild kassa för vaccination, men bredvid denna kassa stod folk i kö för nummerlapp till jourtider. En hel del (får man anta) influensasjuka köade därmed med friska som ville vaccinera sig mot samma influensa. Entrédörrarna var försedda med lappar som upplyste de personer som trodde sig ha influensa om att de skulle bege sig direkt till receptionen och inte uppehålla sig i det väntrum som var avdelat för vaccinationen. Jag tycker det är märkligt att vårdcentraler, sjukhus och sjukstugor generellt inte byggs för att omedelbart kunna separera smittbärare från övriga patienter och besökare med hjälp av särskilda ingångar, väntrum och köer. Pandemier kommer och går och det borde vara självklart att en nybyggd vårdcentral har en planlösning som motverkar smittspridning.

Fyra sköterskor arbetade heltid med vaccination. Tre av dessa stack patienterna och den fjärde administrerade vaccinet. Jag uppskattar att de tre sköterskorna tillsammans vaccinerade ungefär 40 patienter i timmen, dvs lite knappt 5 minuter per spruta. Vid obegränsad tillgång till vaccin och i ett pandemiskt nödläge skulle det troligen inte vara några problem att vaccinera 3 eller 4 gånger så många med samma personalstyrka, eventuellt skulle sköterskan som administrerade vaccinet dock behöva förstärkning i ett sådant läge. Proceduren sprit på armen, torka, skaka spruta, stick och spruta in vaccinet, på med plåster tar ju faktiskt inte mer än cirka 30 sekunder i anspråk, resterande tid är utfyllnad, kanske för att inte stressa sönder personalen.

Helhetsintrycket är att personalen jobbar på bra och att vaccinationsrutinerna fungerar tillfredsställande. Jag är nöjd med mitt besök på vårdcentralen.

Märklig artikel i Aftonbladet, förlåt Aftonhoran

"Så blir du en börsvinnare" är rubriken på Aftonhorans artikel som gör mig lite orolig. När kvällspressen börjar skriva artiklar om hur man tjänar pengar på aktier brukar det nämligen vara dags att sälja allt och lägga sig likvid.

I artikeln citeras civilekonomen Ashkan Pouya, 33 år, som "trotsade finanskrisen och gick in med hela sitt sparkapital på börsen vid årsskiftet. Det har lönat sig. Hans investeringar har gått plus med 20 miljoner kronor och är nu värda över 100 miljoner. – Mitt tips är att leta efter bra bolag som för tillfället är oälskade av den stora investerarmassan. Även om allt skulle gå åt helvete finns det alltid några företag som världen behöver, säger han."

Den räknekunnige inser snabbt att Ashkan Pouya inte ens har slagit index. En placering i en indexfond som Avanza Zero hade gett honom ungefär dubbla avkastningen. Ashkans tips att leta efter bra bolag som för tillfället är oälskade av den stora investerarmasssan verkar med andra ord inte vara en särskilt bra metod.

Jag länkar för övrigt av princip aldrig till artiklar i Aftonhoran.

Amazing Race

Jag hann inte ens bli orolig. TV6 sätter igång med en ny säsong av Amazing Race redan ikväll kl 1800, trots att sista avsnittet av föregående säsong sändes så sent som förra söndagen. Amazing Race är i mitt tycke bland det bästa som jänkarna har fått fram på senare år.

Det skulle säkert vara en lyckad affärsidé om ett reseföretag skapade ett Amazing Race-koncept för reshungriga miljonärer, där man tävlar sig fram genom länderna på backpackervis. Om jag hade rejält med pengar skulle jag gärna köpa mig en sådan resupplevelse.

Stor förändring i sparportföljen

Ni har alls ingen anledning att klaga över bristen på nyheter vad gäller mitt sparande. Efter att ha skrivit inlägget om investeringsklockan den 18 oktober har jag köpt in råvarufonden JPM Global Natural Resources, som efter successiva köp numera svarar för cirka 3 procent av mitt totala kapital. Det handlar om en monumental förändring av sparkapitalets sammansättning. Basen i aktiesparandet utgörs fortfarande av stora investmentbolag och fonder med tillväxtmarknadsinriktning men råvaror har nu för första gången i min sparhistoria tagit klivet in i finrummet.

Avanza-dagen i Göteborg

Skall ni på Avanza-dagen i Göteborg imorgon? Jag har anmält mig men om jag dyker upp beror på dagsformen. Det är lite trist att ta omvägen förbi Svenska Mässan efter jobbet om det både regnar och är mörkt.

Avanzas vd Nicklas Storåkers dyker i alla fall upp och han skall få en fin present av mig, om jag går dit vill säga. En supertårta skall han få. Kastad i ansiktet. Den smakar gott och är jättefin, min tårta, därför kastar jag den rakt i ansiktet på Nicklas Storåkers strax innan han går upp på scenen för att hålla tal imorgon. Lite grand som han kastar superreklam på sina kunder i deras depåer utan att be om lov först.

Värdelöst Avanza Vad Avanza glömde berätta Avanza ger sig inte

Uppdatering:

Jag upptäckte precis att fina tårtor kostar en hel del pengar. Jag kommer därför att nöja mig med att kasta en mental tårta.

Skärpning Telenor!

Det faktum att problemet är litet är ingen anledning att ignorera det. Telenor smsar en avisering varje gång de skickar en elektronisk faktura till min Internetbank. Tyvärr skickar Telenor ut aviseringen tidigast dagen efter att fakturan anlänt till Internetbanken. Min bank, Swedbank, hinner avisera mig om att en faktura har anlänt, innan den som skickade fakturan gör det, vilket är mycket märkligt. Så här står det i smset från Telenor:

"Hej! Vi har skickat en faktura till din internetbank på x kr med förfallodag y. Fakturan finns tillgänglig i din internetbank inom kort. Mvh Telenor"

Telenor brukar skicka ut detta sms dagen efter att jag har betalat fakturan.

Nej Telenor, detta duger inte! Att ni är lite tröga i Norge är allmänt känt men det förklarar inte fördröjningen i sms-aviseringen. Några enkla knapptryckningar borde lösa problemet åt er. Korkade kommunistnorrmän.

Sverige bör bojkotta FN:s människorättsråd

FN:s råd för mänskliga rättigheter (UNHRC) kallar Sveriges regering till granskning i maj. Sveriges regering skall inför rådet i Genéve stå till svars inför demokratiska föredömen som Saudiarabien, Kina, Jordanien, Pakistan, Kuba, Egypten och Qatar. UNHRC formligen kryllar av diktaturstater. Sverige, en av FN:s största bidragsgivare, skall nu förnedras inför en panel av medlemmar som på hemmaplan piskar kvinnor, avrättar folk och skickar oliktänkande till omskolningsläger.

Sveriges regering bör av anständighetsskäl bojkotta rådets granskning. Det är ett hån mot allt vad mänskliga rättigheter innebär att låta kvinnohatande fullblodsrasister från Saudiarabien eller kommunister från Kuba bedöma Sverige, eller vilket annat demokratiskt land som helst för den delen. Ett officiellt långfinger är det enda Fredrik Reinfeldt bör skicka till rådets möte i maj 2010.

DN SvD GP Sydsvenskan

Hur mår du egentligen?

Jag får ibland från tykna bloggläsare frågan hur jag egentligen mår. Svaret på den frågan är numera: Alldeles utmärkt, tack! Tidigare i veckan var jag nämligen på sedvanlig kontroll hos företagshälsovården och jag kan härmed meddela att alla tester visade på mycket god hälsa. Något förvånande, med tanke på min ålder, är att jag inte bara bibehåller min fysiska status utan vad gäller hörseln faktiskt hör bättre idag än vid den senaste kontrollen samt vad gäller längden numera kan addera ytterligare en centimeter i kontaktannonsen. Blodtryck, kolesterol, triglycerider, blodvärde, glukos och levervärde visade entydigt att vi har att göra med en person med närmast gudalik fysik. När jag frågade om jag inte möjligtvis kunde passa på att vaccinera mig mot influensan när jag ändå var där fick jag svaret att en person med min hälsostatus förmodligen av naturen redan är immun mot alla typer av influensa. För säkerhets skull passade jag ändå på att ta en spruta mot säsongsinfluensan. Vaccinering mot den nya influensan hade ännu inte påbörjats för friska personer.

Eventuellt fortsatt tykna bloggläsare vill jag dessutom återigen informera om att denna bloggskribent minsann genomgått och blivit godkänd på ett omfattande psykopatitest inför en anställning. Så vitt jag vet är Sparsamt leverne därmed den enda garanterat psykopatifria ekonomibloggen.

Ullared, tv-serien - ja vad fan skall man säga?

När jag skriver detta blogginlägg har det snart gått ett dygn sedan premiären av det redan klassiska tv-programmet Ullared. Jag har aldrig varit på Ge-Kås i Ullared och bänkade mig därför i tv-soffan med viss förväntan inför gårdagens premiär. Det som följde fick mig att ompröva min syn på konsumtion, umgänge, svenskhet - ja rentav livet självt! Jag fick mer än en gång bekämpa pinsamhetsimpulser som ville tvinga mig att byta kanal, men jag bet ihop och stannade kvar framför tvn. Jag har aldrig sett något liknande. Jag blev helt matt. Herrejävlar.

Ursäkta de helt obefogade svordomarna. Många av de medverkande verkade vara trevliga personer. Jag gillade framför allt Morgan, som tycktes ha ett riktigt slappt drömjobb, samt den supande skånepappan som var tvungen "att fixa lite med tältet" medan familjen shoppade loss.

Mina Svolderaktier sålda

Jag har idag sålt alla mina aktier i Svolder till en nätt liten vinst av drygt 100 procent. Försäljningen skedde främst av skattetekniska skäl och skatten på hela vinsten kommer att kvittas bort mot förluster på fondförsäljningar. Eventuellt köper jag tillbaka aktierna igen i min kapitalförsäkring. Ett högutdelande bolag som Svolder hör hemma i en kapitalförsäkring och ingen annanstans med tanke på att utdelningarna där inte beskattas. Historiskt är det främst utdelningarna som har skapat värde för Svolders aktieägare.

Svolders aktieutdelning äger rum i november. Det finns en tendens till att Svolderaktien handlas med krympande rabatt under våren och fram till att utdelningen skiljs av. Därefter brukar rabatten öka igen, mer än vad som är motiverat med hänsyn till utdelningen.

Ekonomisk ställning 31 oktober 2009

Tillgångar och skulder 31 oktober 2009

Räntesparande: 106 760 kr.
Aktiefonder: 93 141 kr.
Aktier: 100 610 kr.

Summa tillgångar och skulder: 300 511 kr.

Andel aktiesparande: 64 procent
Andel räntesparande: 36 procent.

Det finns viktigare saker här i livet än att kommentera den privatekonomiska utvecklingen den senaste månaden. I eftermiddag spelar vi för guld. Om Blåvitt inte vinner mot Aik Solna blir detta mitt sista blogginlägg.

Expressen håller med mig om Doubakil

Jag noterar att Expressens ledarredaktion delar denna bloggs uppfattning om den skattefinansierade tokstollen Fatima Doubakil. I en artikel den 25 oktober skriver Expressens ledarredaktion följande:

"Ett av förra veckans mest bisarra inlägg i SD-debatten på Newsmill stod Fatima Doubakil för. Hon hävdade någon slags kålsuparteori: att Folkpartiet var ungefär lika rasistiskt som Sverigedemokraterna och att integrationsminister Nyamko Sabuni kontinuerligt ägnar sig åt "antiislamisk propaganda". Doubakil är ordförande i något som kallas "Muslimska Mänskliga Rättighetskommittén". Vad denna kommitté egentligen består av, vad man vill, och hur dess arbete finansieras framgår inte av hemsidan. Men som så kallad "organisationsföreträdare" blir man ju plötsligt mer trovärdig i debatten.

I egenskap av styrelseledamot i Afrosvenskarnas förbund krävde Doubakil för ett par år sedan att Tintin skulle plockas bort från bokhyllorna:"Det finns ingen plats för Tintin i ett demokratiskt samhälle" fastslog hon då. Då public service-radions P1 uppenbarligen fann hennes FP-svammel värt att debattera i fredags kände sig Fredrik Malm tvungen att inställa sig. Ibland är det faktiskt synd om våra riksdagsledamöter. Men det är förstås mest synd om Sveriges muslimer. Genom att fullständigt devalvera begreppet "rasist", och genom sina sanslösa påståenden har Doubakil blivit en tillgång för Sverigedemokraterna. De extrema antirasisterna kan dessvärre göra större skada än nytta."

Nu återstår bara att se om Ungdomsstyrelsen m fl statliga myndigheter samt Allmänna arvsfonden kommer att fortsätta strö pengar över Fatima Doubakils organisationer.

Viktigt att utnyttja förlustavdrag

När jag sålde av mitt innehav i Carnegie World Wide uppstod en realisationsförlust på cirka 2 000 kr. Fondupprensningen i början av året gav också upphov till realisationsförluster. Vi befinner oss snart i november och det börjar bli hög tid att ta ett helhetsgrepp kring hur mycket realiserade vinster och förluster man har. Förluster är värda 30 procent om de kvittas mot vinster. För den som inte har några vinster realiserade att kvitta förluster mot kan det vara en mycket god idé att skapa sådana. Om man inte vill minska sitt innehav i exempelvis en fond man tror långsiktigt på går det faktiskt alldeles utmärkt att sälja av ett antal andelar som motsvarar din realiserade förlust och sedan köpa tillbaka dessa andelar igen. Bättre affär är svår att göra. Har man lyckats klanta till det med förluster får man göra det bästa av situationen.

Draknästet säsong 2 - bättre utan Ljubo och Gunilla

Realtid skriver att Draknästet i säsong två får klara sig utan sina svagaste kort, Ljubo Mrnjavac och Gunilla von Platen. Utan att känna till något om deras ersättare vågar jag ändå med stor säkerhet säga att ersättarna kommer att klara sig bättre än Ljubo och Gunilla. Jag ser redan fram emot premiärprogrammet!

Charlie Söderberg - Balansekonomi - Resurshuset - Pyramidism

Jag fick en kommentar i bloggen från en viss fbsmurf som tipsade om en nystartad tråd på Flashback med titeln "Lyxfällan, Charlie Söderberg, Balansekonomi och pyramidspel". Jag har själv skrivit ett flertal inlägg på detta tema under etiketten MLM. Nedan listas några av dessa inlägg:

Better Globe - det nya pyramidspelet
Lyxfällan byter programledare - pyramidrådgivning snart i TV
Bloggen Hur vi kan bli rika tillsammans
Hur vi kan bli rika tillsammans
Lyxfällan-Charlie vägrar svara på enkel fråga
Charlie Söderberg förespråkar pyramidspel
Bedrägeriet Bridge

Fbsmurf knyter samman de trådar jag själv mest bara har anat finns där och kopplar ganska tydligt ihop Charlie Söderberg med Balansekonomi med Resurshuset och diverse pyramidspel, t ex Bridge och Better Globe samt bloggen Hur vi kan bli rika tillsammans.

Flashbacktråden läser du här.

Jag noterar att den anonyme skribenten kallar sig fbsmurf. På Flashback betecknar ordet smurf en användares alternativa konto på diskussionforumet. Fbsmurf är alltså en person som har skapat kontot fbsmurf enkom för att diskutera detta aktuella ämne utan att vilja koppla samman sitt huvudkonto med ämnet. Det är inte jag som ligger bakom användaren fbsmurf.

Den skattefinansierade tokstollen Fatima Doubakil och en statsminister som gör skillnad på folk och folk

Sverigedemokraternas debattartikel i Aftonbladet har fått extremt mycket uppmärksamhet i samtliga svenska medier. Artikeln som sådan intresserar mig inte nämnvärt utan jag vill istället rikta fokus mot två andra aspekter av debatten.

Statsministern och alla andra partiledare fördömde artikelns innehåll. Det är märkligt. För inte så länge sedan var ju statsministern av uppfattningen att svensk grundlag förbjöd honom att kommentera eller fördöma innehållet i svenska tidningar, ni minns väl fortfarande Aftonbladets antisemitiska hetsartikel som fick Israel att kräva en svensk ursäkt?

Under året har två artiklar i Aftonbladet väckt våldsam debatt. Den första artikeln tar upp myten om judisk blodtörst och är uppenbart antisemitisk. Statsministern hänvisar till grundlagen och vägrar fördöma. Den andra artikeln angriper islam och använder styrkta källor. Statsministern blir fruktansvärt upprörd. Gör statsministern skillnad på folk och folk?

Hetsiga debatter i aktuella ämnen brukar dra till sig tokstollar av alla de slag. Debatten om Sverigedemokraterna drog till sig en person som skulle kunna illustrera ordet Tokstolle i ordboken, nämligen Fatima Doubakil från Muslimska Mänskliga Rättighetskommittén, Centrum mot Rasism och Afrosvenskarnas riksförbund.

När Fredrik Malm i fredags morse mötte Fatima Doubakil i debatt i P1 Morgon blev han så upprörd att han i sin blogg senare fällde följande omdöme om Fatima Doubakil: Min motdebattör Fatima Doubakil befann sig sannolikt på en annan planet, möjligen på marxismus-islamistus, som ligger ett antal ljusår bort. Fatima Doubakil hade nämligen i en debattartikel på Newsmill hävdat att Sverigedemokraterna inte är värre än Folkpartiet eller Svenska Dagbladets ledarsida. Fredrik Malm hade kort dessförinnan mött Jimmie Åkesson i SVT:s Debatt och faktiskt lyckats rätt bra, betydligt bättre än Maud Olofsson som ju i SVT:s morgonsoffa blev lika mosad som Mona Sahlin i debatten med Åkesson. Att Folkpartiet skulle vara ett islamofobiskt parti är dessvärre inte sant, vilket är uppenbart för varje sansad observatör. Dock inte för Fatima Doubakil.

Varför ägnar jag överhuvudtaget Fatima Doubakil någon uppmärksamhet? Svar: Jag finansierar hennes verksamhet. Mer om det längre ner.

Utöver att anklaga det mångkulturvurmande partiet Nummer Ett i Sverige, Folkpartiet, för rasism har Fatima Doubakil gjort sig skyldig till ytterligare stolleavtryck i den svenska debatten. Jag tar upp några få.

Som representant för Afrosvenskarnas riksförbund krävde hon ett förbud mot Tintin: Det finns ingen plats för Tintin i ett demokratiskt samhälle. Den DDR-klingande retoriken baserade sig på en granskning av seriealbumet Tintin i Kongo. Hets mot folkgrupp enligt Fatima Doubakil och Afrosvenskarnas riksförbund.

Som representant för Centrum mot rasism gick Fatima Doubakil till våldsamt angrepp mot GB för deras rasistiska glass Nogger Black. Ni minns väl den? Uppenbart rasistisk. Personligen gillade jag inte smaken så jag är lite osäker på om det innebär ett avståndstagande från rasistiska föreställningar eller...ja ni förstår nog. Jag får ringa Fatima för en konsultation.

Fatima Doubakil kallar Folkpartiet islamofobiskt, vill förbjuda Tintin och tycker att Nogger Black är rasistisk. Hon gör det som representant för de skattefinansierade organisationerna Centrum mot rasism, Afrosvenskarnas riksförbund och Muslimska mänskliga rättighetskommittén.

Centrum mot rasism är en paraplyorganisation för diverse opinionsbildande organisationer som bildades för att ta emot och fördela skattepengar vidare. Den kritiserades våldsamt i en artikelserie i Svenska Dagbladet 2005 där ledningen anklagades för vanstyre och ekonomisk misskötsel (kanske är det därifrån Fatima Doubakil, tidigare styrelseledamot i CMR, bär med sig sitt agg mot Svenska Dagbladet som ju tillsammans med Folkpartiet i Newsmillartikeln anklagades för att vara islamofobisk).

Muslimska mänskliga rättighetskommittén är en relativt nystartad organisation. Av det jag har kunnat utläsa från deras hemsida är organisationen klart islamistisk och de mänskliga rättigheter som förespråkas är förmodligen de som omfattas av den så kallade Kairodeklarationen om de mänskliga rättigheterna i islam. Kairodeklarationen antogs av muslimska länder som ett alternativ till FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna, som av dessa stater ansågs strida mot islam på områden som kvinnans ställning, religionsfriheten och yttrandefriheten. På MMRK:s hemsida läser jag nämligen att organisationen arbetar med en muslimsk värdegrund för rättvisa för alla människor oavsett etnicitet, religion och politisk bakgrund. Det handlar alltså om muslimska mänskliga rättigheter och inte FN:s universella mänskliga rättigheter. Ur Kairodeklarationen: Artikel 24 - Alla de rättigheter och friheter som anges i denna deklaration lyder under islamisk sharia.

På MMRK:s hemsida läser jag vidare: För att man skall vara en muslim, måste man tro på båda delar, dvs. tron och Sharia. Dessutom måste man tro på att man skall rätta sig efter dem. Informationen om islam på hemsidan hämtas från den fanatiskt bokstavstroende sajten islamguiden.com.

Fatima Doubakil och hennes organisation likställer mänskliga rättigheter med islamisk sharialagstiftning. Trots detta uppseendeväckande faktum har Fatima Doubakil vid ett stort antal tillfällen i offentliga sammanhang, utan närmare förklaring, presenterats som representant för MMRK. Helt okritiskt. Utan vidare granskning. Som om denna organisation är som vilken organisation som helst som arbetar för mänskliga rättigheter. Svenska journalister är sannerligen ett sorgligt släkte.

Det är du och jag och alla andra hårt arbetande (samt döda via Allmänna arvsfonden) människor i Sverige som finansierar åsiktsmaskinen Fatima Doubakil.* Miljonbelopp slussas varje år in i organisationer som anklagar Folkpartiet för att vara islamofobiskt, tycker att Tintin bör förbjudas och att en glass är rasistisk. Fatima Doubakil har gjort karriär i bidragsföreningsträsket och lever på att med hjälp av skattemedel komma med vanvettiga anklagelser mot allt och alla i det svenska samhället. Jag finner mig inte i detta. Inte en enda skattekrona skall betalas ut till stollar som Fatima Doubakil. Vad tycker du?

*Det system som används för att slussa skattepengar vidare till föreningar är mycket komplext och helt oöverblickbart. Jag vill ändå ge några exempel på dessa bidrag. Statliga Ungdomsstyrelsen delade under 2008 ut 3 143 260 kronor till Centrum mot rasism. Afrosvenskarnas riksförbund mottog under samma år 304 414 kr kronor i bidrag från Ungdomsstyrelsen. Källa: Årsredovisning 2008.

Allmänna arvsfonden har under perioden 2003-2009 delat ut inte mindre än 11 293 000 kr till Afrosvenskarnas riksförbund. Centrum mot rasism har under 2008 och 2009 tagit emot 6 489 000 kr från Allmänna arvsfonden. Källa: Arvsfondens projektdatabas.

Ungdomsstyrelsen är inte ensamma om att förse Fatima Doubakils organisationer med skattepengar. Departementen, olika myndigheter, kommuner och landsting är alla frikostiga med den här typen av stöd.

Avanza ger sig inte

Inte nog med att Avanza smutsar ner alla sina kunders depåer med ett låneerbjudande mitt på skärmen, idag har de dessutom smutsat ner depåsammanställningen ytterligare genom att utrusta alla värdepapper som är godkänd säkerhet för "Superlånet" med ett grönt S. Nu väntar jag bara på dagliga mejl och telefonsamtal som informerar mig om det allra senaste rörande Superlånet. Jag är Superseriös när jag ber Avanza att upphöra med dumheterna. Om marknadsföringen eskaleras ytterligare kan jag ej längre rekommendera Avanzas tjänster.

Inte enbart positivt med stigande börser

Jag får ibland frågan hur jag ser på börsläget: visst känns det fint med +40 procent i år? Men faktum är att jag i nuläget faktiskt inte är intresserad av kraftigt stigande börser. Jag ser mig själv som nettosparare ett antal år framöver och som sådan gynnas jag bäst av relativt låga ingångsvärden. Kanske hade det varit annorlunda om jag haft någon miljon på kontot men så länge förmögenhetsökningen huvudsakligen sker genom det månatliga sparandet är det inte enbart positivt att Stockholmsbörsen stigit med över 40 procent i år. I takt med att sparkapitalet växer i omfång och att nysparandet därmed blir allt lägre i förhållande till kapitalets totala storlek blir det viktigare med stigande kurser. Där är vi inte än. Börsuppgången hade gärna fått försenas med något år eller två.

Vad Avanza glömde berätta

Jag har tidigare skrivit om Avanzas nya Superlån. Vad jag inte skrev i det inlägget är att räntan på 0,99 procent endast gäller för de som är premiumkunder i banken. För baskunderna är räntan omkring en halv procentenhet högre.

Avanzas Premium respektive Bas-kategorier är ett ämne som förtjänar uppmärksamhet. Det förhåller sig nämligen som så att premiumkunder inte alls nödvändigtvis premieras när det gäller villkoren. Minimicourtaget för premiumkunderna är 99 kronor samtidigt som minimicourtaget för baskunder är 39 kr. Nästan alla småsparare torde därför tjäna på att vara baskunder snarare än premiumkunder. Det låter lite finare att vara "Premium" men om jag tjänar 60 spänn på varje aktieaffär kan jag leva med det. Kanske är det så att själva premiumbegreppet syftar på Avanzas intjäning - premiumkunderna bidrar extra mycket till Avanzas vinst genom att betala premiumavgifter.

Var och en väljer naturligtvis själv om han vill vara Bas- eller Premiumkund. Det är dock oerhört lätt att missa informationen om att det för de flesta är mer attraktivt att vara Bas-kund. Avanza låter Premiumalternativet vara "default" och talar tyst om Basalternativet. Därav behovet av detta inlägg. *

Avanza är en populär bank bland småspararna och nu har även Finanskvinnan hittat dit (notera att inte heller hon är säker på minimicourtaget, Avanza är verkligen dåliga på att marknadsföra 39 kronorsalternativet!), vilket kan förklara pr-avdelningens plötsliga aktivitet i bloggosfären. Claes Hemberg kommenterade häromdagen i Cornucopias blogg ("guld är en dålig placering för småsparare") och idag var det dags för Ronnie Bodinger, chef för innovation på Avanza, att i denna blogg skriva följande (om mitt inlägg om Superlånet):

Tycker detta är lite väl negativt. Normalt brukar banker få kritik för att dom har för komplicerade produkter och tar för höga avgifter. Du tycker det är för enkelt och dessutom billigt. Beklagar dock om du känner dig för frestad av vår reklam. Vår avsikt är inte att kasta på någon ett lån som dom inte vill ha.

Jag står dock fast vid min kritik. Det är inte seriöst att marknadsföra lån lika aggressivt som ett SMS-låneföretag. Det är ej heller schysst eller ansvarsfullt gentemot sina kunder att kasta ett låneerbjudande i ansiktet på dem varje gång de loggar in på sin depå.

På det stora hela är Avanza dock ett bra företag, trots knepiga "Premium"-råd och plötslig toksatsning på Superlån.

*En sparare som lånar 50 000 med Superlånet sparar 250 kr per år på att vara Premiumkund snarare än Baskund. Detta motsvarar ungefär en aktieaffär per kvartal med det högre courtaget.

Investeringsklockan visar: Råvaror?

Tag en liten titt på investeringsklockan nedan (stulen direkt från en annan blogg).

Aktiekurserna har redan börjat stiga rejält, klockan borde då vara nånstans mellan 8 och 9. Aktiekurserna brukar stiga redan innan konjunkturen tar fart. När konjunkturen väl tar fart ökar även efterfrågan på råvaror vilket får råvarupriserna att stiga (råvarorna stiger enligt klockan redan när tillväxten är som lägst vilket stämmer med våra observationer, råvarupriserna har ju börjat stiga trots obefintlig tillväxt!).

Enligt investeringsklockan bör det eventuellt vara läge att växla över något från aktier (som ju redan avverkat en stor del av sin uppgång) till råvaror.

Det finns olika sätt att placera i råvaror. För de flesta torde väl köp av råvarufonder vara mest aktuellt (fonder som äger aktier i råvaruproducerande företag) men även råvarucertifikat och andra papper kan vara ett alternativ för den som inte vill äga guld, olja, metaller, vete och andra råvaror rent fysiskt.

Jag kommer troligen att bredda fondportföljen med ett par råvarufonder inom kort. Jag vet dock inte vilka jag skall välja och håller i nuläget på med informationsinhämtning.

Uppdatering: Mina fonder och kapitalförsäkringen

När jag i början av året öppnade en kapitalförsäkring i Avanza tänkte jag mig framför allt att allt nysparande skulle ske där men att jag skulle behålla alla mina gamla innehav i Swedbank (fonder, aktier och räntesparande). Så har också huvudsakligen blivit fallet även om jag har sålt av lite fonder i Swedbank och fört över pengarna till kapitalförsäkringen.

Under året har jag även rensat en hel del i fondportföljen och minskat ner antalet fonder drastiskt.

Jag har nu bestämt mig för att sälja av hela innehavet i Carnegie World Wide (Swedbank) och istället satsa beloppet i min andra globalfond Skagen Global (kapitalförsäkringen). Carnegie World Wide är precis som Skagen Global en topprankad fond men jag har känslan att den har tappat lite i tempo det senaste året. Resultatmässigt har den utklassats av Skagen Global både på kort och lång sikt. Femman i Morningstars ratingsystem sitter nog löst.

Jag utesluter inte att jag i framtiden köper in ytterligare en globalfond, exempelvis Roburs privatiseringsfond.

Jag har fortfarande kvar ett blygsamt innehav i Robur Brict (Swedbank) men förmodligen säljer jag av även detta och placerar pengarna i Skagen Kon-Tiki (kapitalförsäkringen). Det känns lite onödigt med två olika Bric-fonder samtidigt som jag äger separata fonder för Indien, Kina och Ryssland.

Resultatet av ovanstående manövrar blir att kapitalförsäkringen sväller lite men jag kommer även fortsättningsvis ha merparten av sparandet i Swedbank.

Mina aktier: uppdatering

Efter Swedbanks nyemission äger jag nu följande aktier:

Industrivärden C: 475
Investor B: 150
Kinnevik B: 150
Svolder B: 100
Swedbank A: 265
Swedbank pref: 50
Lundbergs B: 10

Det enda nya är att antalet A-aktier i Swedbank ökat från 160 till 265 som en följd av bankens nyemission.

Värdelöst Avanza

När jag idag loggade in på min Avanzadepå möttes jag av följande information i rutan för kontoinformation:

"Ditt nuvarande innehav kan ge dig möjlighet att låna: x kr via Superlånet eller y kr enligt ordinarie kreditvillkor. Läs mer och ansök här."

Jag hade tidigare under dagen läst om att Avanza har lanserat ett nytt lån med en ränta på 0,99 procent. Jag hade däremot missat att lånet fått namnet "Superlånet". På Avanzas startsida läser jag vidare att banken gett sig in i "lånekriget". Alla Avanzakunder skall nu uppmanas att belåna sina aktier och fonder. "Den som äger minst tre sorters aktier på en lista av totalt ett 50-tal aktier som Avanza valt ut, kan använda dessa som som säkerhet, och därmed inträdesbiljett, till lånet. Även indexfonden Avanza Zero gäller som säkerhet. En andel i Avanza Zero fungerar ensam som säkerhet."

Jag gillar inte företag som kastar lån efter mig eller som skriker: Kom och låna, kom och låna billigt! Avanzas lånekampanj gör att jag över en natt har förlorat mycket av det förtroende jag tidigare hade för banken. Spararnas bank har nu blivit låntagarnas bank. Jag får inte ens ha min depå i fred utan skall få låneerbjudanden kastade i ansiktet så fort jag loggar in på depån. Det skall inte vara så här lätt att låna pengar. Värdelöst.*

Superlån och superlån förresten. Innehavet kan belånas upp till 35 procent med superlånevillkoren. Om aktierna faller i värde och belåningen ökar till 35,1 procent gäller helt plötsligt vanliga lånevillkor och räntan ökar till 5,3 procent - för hela lånet! På en enda dag kan räntan femfaldigas om värdet på innehaven sjunker. Avanza räknar helt klart med dessa "extraslantar". Många blivande låntagare gör det däremot helt säkert inte.

*Självklart uppskattar jag låg ränta och goda villkor om jag är i behov av lån.

Betala för PPM-rådgivning? Nej tack.

Ikväll blev jag uppringd av ett företag som heter Svensk fondservice. Normalt sett brukar jag vara mycket kort mot telefonförsäljare men eftersom just det här samtalet så att säga låg inom mitt intresseområde valde jag att låta säljaren tala till punkt. Jag ställde också några frågor som vänligt besvarades.

Svensk fondservice erbjuder en rådgivningstjänst för PPM-sparare. För 579 kr per år får man en gång per månad förslag på fem fonder att välja att placera sin premiepension i. Svensk fondservice erbjuder 5 portföljer med olika risknivå.

Jag informerades även om att eftersom Svensk fondservice erbjuder pengarna tillbaka om deras fonder inte slår "världsindex" riskerar jag ingenting som kund. Exakt vad "världsindex" var fick jag inte veta. På företagets hemsida ser jag dock att 3 av 5 fondportföljer i år har utvecklats väldigt mycket sämre än Premiesparfonden (samtliga fondportföljer har egentligen utvecklats sämre än Premiesparfonden men Svensk fondservice väljer att jämföra två fondportföljer mot ett annat jämförelseindex). Företagsledningen bör med andra ord vara orolig för att bolaget inte får några intäkter alls i år.

579 kr är mycket pengar för de flesta premiepensionssparare (avgiften är dock inte extrem på något sätt. Avanza tar 495 kr per år för sin tjänst). Summan motsvarar flera procentenheter av kapitalet för de flesta och skall alltså betalas utöver de avgifter man betalar för själva fonderna. De personer som väljer ut fonder måste vara väldigt duktiga om de skall lyckas skapa god avkastning även när man tar hänsyn till avgiften på 579 kr. Att döma av avkastningen för modellportföljerna på hemsidan är personerna bakom Svensk fondservice inte det. Någon återbetalning av avgiften sker ej heller automatiskt. Förmodligen lyckas man lika bra eller bättre genom att helt enkelt kopiera de modellportföljer affärstidningarna eller Avanza, för att nämna några, brukar erbjuda läsarna gratis med jämna mellanrum - om man nu inte vill välja fonder helt själv vill säga!

Artikel om "bildningsförakt" visar prov på just bildningsförakt

När Ulrika Knutson i en artikel i Fokus skriver om det "svenska bildningsföraktet" lyckas hon avsluta med följande: Slutligen borde alla som tackar ja till nobelfesten i december åläggas att läsa en bok av årets pristagare i litteratur. Den som aldrig läser bör inte heller äta eller supa till snillets ära.

Ulrika Knutson ger verkligen den världsfrånvända kultureliten ett ansikte. Hon skriver om en "populistisk göl" och en "obehaglig allians" mot de sköna konsterna där svenska män förenar sig i hyllandet av teknokratin och förminskandet av konsten.

För Ulrika Knutson existerar inte Nobelprisen i Fysik, Kemi och Medicin. Endast när Svenska Akademiens sekreterare annonserar ut årets litteraturpristagare står Sverige i centrum. Uppenbarligen läser hon inte internationella medier. Utländska tidningar ger nämligen sammantaget mer uppmärksamhet åt de icke-litterära priserna, vilket Knutson är sorgligt omedveten om. Knutson håller sig till tidningarnas kultursidor men anser sig ändå vara lämpad att uttala sig om kulturintresset i en värld hon inte vet någonting om.

Jag har aldrig hört en ingenjör eller ekonom skryta om sin bristande bildning. Humanister däremot, hör man hela tiden beskriva hur dåliga de är på matematik och att "såna där formler blir man ju bara yr ut av", utan att skämmas, utan att vara medvetna om det indirekta förakt de därmed visar för hela samhällsbygget. En ingenjör som aldrig läser böcker skryter inte om det.

Jag har inte läst något av årets nobelpristagare i litteratur, men det hade å andra sidan inte litteraturredaktören för New York Times gjort heller. Jag skäms inte för det. Ibland har jag läst pristagaren, ibland inte. Priset är ett utmärkt sätt för mig att upptäcka nya författare. Priset är även ett utmärkt sätt att fördjupa sig i forskningens framsteg inom andra områden, vare sig det nu är cellbiologi eller astrofysik. Jag tvivlar på att Ulrika Knutson bryr sig om cellbiologi eller astrofysik. Det är helt okej att inte göra det. Det är däremot inte okej att anklaga stora delar av befolkningen för ett bildningsförakt samtidigt som man själv visar prov på just ett sådant bildningsförakt genom att antingen ignorera naturvetenskapen helt och hållet eller helt enkelt raljera över sitt ointresse för området.

Slutligen borde alla som tackar ja till Nobelfesten i december åläggas att läsa ett akademiskt arbete av årets pristagare i fysik. Den som aldrig läser bör inte heller äta eller supa till snillets ära.

Avsätt den Norska Nobelkommittén

Valet av president Barack Obama som mottagare av Nobels fredspris är löjeväckande men än värre är att det degraderar värdet av Nobelpriset som sådant. Jag tänker då främst på prisen i Fysik, Kemi, Medicin och Litteratur snarare än Fredspriset som ju förlorat mycket av sin trovärdighet redan innan Obama tilldelades priset.

Den Norska Nobelkommittén visar gång på gång att den inte är sin uppgift mogen. Att terroristen Arafat fick priset säger väl egentligen allt. Tyvärr skrev Alfred Nobel i sitt testamente att fredspriset skulle delas ut av en kommitté bestående av fem personer som utses av det norska Stortinget. Nobelstiftelsen har därför säkert små möjligheter att ingripa mot dårarna i den Norska Nobelkommittén. Stiftelsen borde ändå överväga att få saken prövad. Det kan ju knappast ha varit förenligt med Alfred Nobels vilja att hans eftermäle skulle göras till åtlöje av norrmännen. Att Alfred Nobel inte hade några högre tankar om broderfolket visas också av det faktum att alla pris som kräver en intellektuell insats delas ut i Sverige. Låt fredspriset delas ut i Norge även fortsättningsvis men låt Nobelstiftelsen styra upp valet av ledamöter i den Norska Nobelkommittén. Norska politiker är om möjligt ännu värre än svenska och det är alltså Mona Sahlin-kopior som beslutat dela ut fredspriset till en man som bedriver två krig samtidigt och ännu inte uträttat något på fredsområdet.

Denna blogg drivs av el från kärnkraft

Mitt treåriga elavtal med Vattenfall går snart ut. Ikväll valde jag därför att teckna ett nytt treårigt elavtal, vilket faktiskt sänker mina elkostnader något jämfört med det gamla avtalet. Jag bor i en lägenhet och min elförbrukning är låg. Elpriset är därför inte viktigt för mig, men det är ändå kul att få en sänkning av elkostnaderna snarare än en höjning.

När jag tecknade avtalet fick jag välja om min el skulle komma från vindkraft (med ett pristillägg), vattenkraft eller kärnkraft. Min personliga favoritenergikälla är vattenkraft men jag valde ändå av politiska skäl kärnkraft. Kärnkraften bör inte avvecklas, åtminstone inte innan fossila energikällor helt försvunnit från Europa. Genom att teckna mig för kärnkraftsel sänder jag förhoppningsvis en liten signal till våra politiker om att det faktiskt finns realistiska elkonsumenter i detta land, konsumenter som inte anser en nedsmutsning av riket med vindkraft vara lösningen på våra framtida energibehov.

Det känns bra att alla inlägg på denna blogg inom en snar framtid skapas med hjälp av 100 procent ren el från svenska kärnkraftverk (jag är medveten om att det inte går att styra in el från endast kärnkraft i just mina eluttag).

"Klistra ner priset"

Hemköp genomför just nu en reklamkampanj som går ut på att vissa varor varje vecka blir billigare om man klistrar en klisterlapp på varan och sedan säger till i kassan att varan är försedd med klisterlapp.

Hemköp tycker systemet med klisterlappar är bättre än att helt enkelt sänka priset på varan, alternativt låta kunden lämna in en rabattkupong i kassan i samband med betalning.

Jag handlar sällan på Hemköp eftersom Hemköp är Sveriges kanske sämsta butikskedja med både extremt höga priser och dålig ordning i butikerna (gäller åtminstone i min lokala butik).

Den här veckan får man fem kronor rabatt på sitt te från Lipton om man klistrar en fånig röd etikett på förpackningen och säger till i kassan att det sitter en fånig röd etikett på förpackningen som berättigar till fem kronor i rabatt.

Jag kände mig dum när jag talade om för kassörskan att jag hade klistrat fast en rabattetikett på förpackningen. Jag tänker inte använda mig av de röda etiketterna någon mer gång. I fortsättningen håller jag mig till den lokala ICA-butiken som antingen ger alla kunder rabatt eller kopplar rabatten till ICA-kortet. Jag har aldrig känt mig dum när jag har handlat på ICA.