Jan Bolmeson, även känd som Rikatillsammans, har varit och hälsat på sina bönder i Kenya. I sin reseskildring berättar han även hur många hektar skog som finns på de olika plantagerna. Men siffrorna han nämner varierar.
Bolmeson säger att han har besökt plantagen i Kiambere och att det där finns lite drygt 1000 hektar skog.
Bolmeson säger sig även ha besökt plantagen i Nyongoro och att det där är planterat cirka 1000 hektar skog. Bolmeson skriver även att det är planterat cirka 1500 hektar skog i Nyongoro. Det är väldigt stor skillnad mellan 1000 och 1500 hektar, vilken siffra är rätt? Se skärmklipp längst ned i detta inlägg.
Den viktigaste kritiken mot Better Globe handlar förmodligen om avsaknad av offentlig redovisning. Vi vet inte vilka tillgångar som finns i det Kenyanska bolaget Vi vet inte hur mycket mark det finns, hur mycket skog det finns eller vad skogen är värderad till. Enligt Bolmesons reseskildring skall det dock finnas antingen 2000 hektar skog eller 2500 hektar skog. Vad kan denna skog vara värd?
När Billerud Korsnäs nyligen sålde sin skog till AMF blev priset
38 500 kr per hektar skogsmark. Med detta höga pris skulle Better Globes mark i Kenya vara värd mellan 77 miljoner och 96 miljoner kronor beroende på vilken av Bolmesons båda uppgifter som stämmer. Nu är naturligtvis mark i Kenya oerhört mycket billigare än i Sverige, förmodligen är värdet lägre än en tiondel av priset i Sverige. Enligt information från 2006 tillhör Kenya de länder i Afrika där en hektar mark kostar mellan 100-200 amerikanska dollar per hektar (Se statistik längst ner). Det är heller inte värdet på marken som är det viktiga utan värdet av skogen. Better Globe vägrar som bekant att redovisa vilka tillgångar de äger och därmed återstår bara att gissa.
Om vi räknar mycket högt är alltså marken Bolmeson menar att Better Globe äger värd mindre än 100 miljoner kronor (förmodligen mindre än 10 miljoner kronor om vi tillämpar afrikanska priser). Enligt en artikel i norska
Bisandsaktuelt har omsättningen i Better Globe de tre senast redovisade åren överstigit 100 miljoner kronor och bara 2017 drog Better Globe in 56 miljoner norska kronor, varav merparten skickas vidare till Better Globe Forestry i Kenya. Märk väl att bolaget bedrivit sin verksamhet i över 10 år och de totala intäkterna bör handla om 100-tals miljoner kronor, särskilt som det i artikeln står att 17000 svenskar skickar pengar till Better Globe.
Om flera hundra miljoner kronor har betalats till det Kenyanska bolaget bör det finnas tillgångar på minst motsvarande summa. Att marken Bolmeson har besökt inte är värd ens i närheten av detta är uppenbart. Var finns resten av tillgångarna? Visa redovisningen, Bolmeson!
Nu kommer Better Globe försvara sig med att några av deras träd har skänkts till lokala bönder som i sin tur lovat att dela med sig av intäkterna från dessa träd vad det lider. Redovisa i så fall hur denna tillgång är värderad. I min bok är en fordran i form av intäktsdelning från en fattig bonde i Kenya inte värd något alls men det bör vara det i Better Globe Forestrys bokföring såvida pengarna inte har försvindlats.
